Sammanställning av arbetstid, det sjätte halvåret

I höst börjar jag jobba på Skolverket, vilket har gjort att sista tiden som lärare blivit lite knasig och trasig. Samma sak gäller definitivt mitt arbete på PRIM-gruppen. Utöver detta har jag dessutom slarvat med att skriva ner arbetstid de senaste veckorna. (Av någon anledning har det blivit mindre intressant för mig, när jag lämnar läraryrket.)

Men för fullständighetens skull vill jag ändå göra en sammanställning av hur min nedskrivna arbetstid ser ut det sjätte och kanske sista halvåret som lärare. Som förra året har jag arbetat 50 procent på PRIM-gruppen och 70 procent på skola. Mycket av PRIM-arbetet har skett hemma, eftersom jag vanligtvis bara varit där en dag i veckan. Läs mer

Sammanställning av arbetstid, det femte halvåret

EDIT: Jag har i efterhand blivit varse om att min anställning inte var 50/50, utan 50/70 med en 70-procentstjänst på skolan. Det ändrar inte hur min arbetade tid ser ut, men hur den förhåller sig till vad jag borde arbeta.

Jag skriver ner tiden jag arbetar, och inför jul- och sommarledigheten brukar jag göra en sammanställning och reflektera litegrann. Så blir det även den här gången.

Sammanfattningsvis kan man säga att arbetstiden fortsätter att vara lite väl hög – drygt nio och en halv timme per arbetsdag, om man slår ut all arbetad tid på alla arbetsdagar som varit under hösten. Jag har dock upptäckt ett mönster, som är att arbetad tid per arbetsdag verkar vara högre på hösten än på våren; vilket jag tror beror på att jag börjar arbeta 1–2 veckor innan sommarlovet är slut, medan jag bara börjar arbeta 1–2 dagar innan jullovet är slut.

Här nedan följer en lite närmare redogörelse för hur min arbetstid har sett ut, det femte halvåret som lärare. (Det är fortfarande några dagar kvar på året, men det kommer inte att ändra statistiken nämnvärt.)

Arbetstid HT14 - fördelning per arbetsdag

All arbetstid utslaget över alla arbetsdagar. Arbetet på skolan dominerar klart. Totalt drygt 9.30 per arbetsdag.

Arbetstid HT14 - arbetsdagar

Arbetad tid under arbetsdagar. I genomsnitt 8.45 per dag.

Arbetstid HT14 - utanför arbetsdagar

Arbete på dagar som är markerade som lediga i kalendern. Totalt 25 av de 63 lediga dagarna mellan 1 augusti och 31 december.

Läs mer

Tid för innehåll, tid för förmågor

Jag går mattelyftet det här läsåret, vilket är kul och givande på flera sätt. Till nästa träff läser vi en text som handlar om att undervisa med fokus på modelleringsförmågan, och texten tar upp ett exempel som är intressant och inspirerande – elever har fått arbeta med att själva bestämma ett mått på hur kvadratisk en rektangel är.

Det är tänkt att vi ska göra en liknande uppgift i våra klasser, vilket vore jättekul men också svårt att hinna. Det här blogginlägget handlar om att det är svårt att hinna.

Läs mer

Det andra sommarlovet, och det tredje året

Mitt andra sommarlov som lärare är slut. Den här veckan har jag börjat arbeta med skolgrejer igen, och på måndag blir första arbetsdagen på skolan.

Effektivt sett har sommarlovet varat från 28 juni till 2 augusti – en tid då jag knappt rört min blogg, twitterkontot, Facebookgruppen för matematikundervisning, och annat mer eller mindre skolrelaterat. Det har, faktiskt, varit jätteskönt. Att det gått så bra att koppla bort jobb tror jag beror på tre saker:

  • Jag har fått tid för att varva ner efter skolslut, och jag har någorlunda med tid för att starta upp inför skolstart.
  • Jag har lite mer erfarenhet och mer material än jag hade förra sommarlovet, så behovet av att arbeta och/eller oroa mig inför nästa läsår har varit klart mindre.
  • Jag har haft massor med tid tillsammans med min (fantastiska) sambo, vilket gör det lättare att inte släntrianmässigt sätta mig med och fastna i skolgrejer.

Det tredje läsåret ska bli roligt. Jag räknar med att det kommer att vara en massa överraskningar och nya erfarenheter. Jag har varit lärare så länge nu att jag kan höja blicken lite mer från det dagliga arbetet, och på riktigt inse att det jag trodde att jag förstod egentligen bara var en liten del av en liten, liten del. Den här bloggen lär få fortsätta att heta ”Att bli lärare” ytterligare ett par decennier, eller så.

Reflektioner över arbetstid, det fjärde halvåret

I julas skrev jag en sammanställning av min arbetstid för förra halvåret. Bloggposten fick mycket uppmärksamhet, förmodligen för att jag kombinerade rätt tydlig statistik med resonemang om att det behövs tid för att reflektera.

Jag har fortsatt att skriva upp tid som jag arbetar. Mitt halvår med arbete är inte riktigt över, men det som är kvar lär knappast påverka statistiken speciellt mycket. Så här ser det ut.

diagram arbetstid VT 2014

diagram förtroendetid VT 2014

Läs mer

Ett problem i skolan: tidsbristen

Den svenska skolan fungerar bra: Den är gratis, har många engagerade elever/lärare/personal, och bidrar till ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Men det finns ett antal saker som borde fungera bättre. Den viktigaste av dem är förmodligen tidsbristen för lärare.

Jag har redan skrivit massor om vad tidsbrist för lärare innebär, och jag tänkte inte upprepa mig jättemycket. Men om jag ska skriva bloggposter om vad som ”är felet” med svensk skola måste tidsbristen vara först. Varför det?

  • Så gott som alla lärare jag pratat med säger att tiden inte räcker till (även om det finns undantag).
  • Så gott som alla lärare jag träffat är intresserade av att utveckla sin undervisning, och har idéer om vad de skulle vilja testa – men ofta hinner de helt enkelt inte.
  • Om lärare då och då kände att de hade tid över skulle vi kunna parera många av de andra problem som finns i skolan. Vi märker var det finns problem, och var insatser behövs bäst. Vi har idéer för vad man kan göra. Vi saknar bara tid och resurser.
  • Brist på tid gör också att samarbete mellan lärare och mellan skolor blir lidande. Vi hinner inte ens ta till oss metoder och arbetssätt som skulle spara tid, eftersom det kostar tid att lära sig dem.
  • Brist på tid skapar stress och ohälsa.

Det finns ingen ensam sak som är ”felet” med skolan, men skulle jag välja en skulle det bli tidsbristen.

Förståelse. Och färdighet.

När jag planerar eller utvärderar mitt arbete som mattelärare har jag flera gånger kommit tillbaka till att eleverna måste förstå matten. Och de måste också ha stabila färdigheter i hantverket att använda matten.

En elev som inte har förståelse för matten kommer aldrig att kunna tolka verkliga situationer i mattetermer, formulera samband och ekvationer, eller hitta sätt att kombinera olika begrepp och metoder för att lösa problem. För den som inte förstår matematiken kommer den aldrig att bli mer meningsfull än sudoku.

Men det räcker inte att man förstår hur matematiska begrepp hänger ihop. Inte om man faktiskt vill använda matten. Då behövs det också att man kan hantera och bearbeta matematiska formuleringar – de som de flesta skulle kalla ”räkna” (även om det ryms mycket mer än bara aritmetik). Läs mer