Muntliga prov med begreppsförklaringar: första riktiga testet

I morse var jag nervös. Jag skulle hålla muntliga matteprov med 31 elever, med en modell som jag bara testat med en elev förut. Jag hade ersatt den muntliga delen i nationella provet med egna typer av uppgifter, som handlar mer om begrepp än problemlösning. En ganska radikal ändring, som jag fått ok från rektor och matematikansvariga att göra. Dessutom hade lovat kollegor att berätta hur det gick, och till råga på allt lagt ett rätt tätt schema för grupperna.

Nu ikväll är jag inte nervös. Jag är glad. För det gick jättebra. Läs mer

Det utvidgade kollegiet: en personlig reflektion

Det var knappt två månader sedan jag kom i kontakt med det som ibland kallas det utvidgade kollegiet – den gemenskap som många lärare har på Twitter, Facebook och andra mötesplatser (även fysiska). Det har betytt massor för mig att få träffa fler som brinner för skola och utbildning, och är engagerade i det mer eller mindre dygnet runt.

Sedan dess har det flera gånger slagit mig hur stora likheterna är mellan det utvidgade kollegiet och ett community jag varit djupt engagerad i: det kring webbverktyget Drupal. Jag tänkte försöka beskriva vad som är speciellt med Drupals community, och hur viktigt det är för projektet – och senare försöka göra jämförelser med det utvidgade kollegiet. Jag tror att det kan göra det lättare att förstå vad det utvidgade kollegiet betyder, vad det kan betyda, och förhoppningsvis även ge ett par insikter som kan vara till nytta när det utvidgade kollegiet fortsätter att växa och ta form. Läs mer

Skapa ett matteträd tillsammans?

En visuell beskrivning av centralt innehåll i matematik 1a och 1b

Jag fick här om dagen ett mail från en användare på Skill Compass – ett projekt jag startade för att göra det lättare att organisera resurser för lärande. I mailet berättar han hur webbplatsen hjälpt honom att upptäcka luckor i sina kunskaper, och att det gjort det lättare för honom att gå vidare och lära sig nya saker. Vad han skriver stämmer så väl överens med mitt syfte med webbplatsen att jag börjat fundera på om man skulle testa något liknande för skolan.

Idén med Skill Compass är detta:

  • Det finns ämnesområden, exempelvis ”negativa tal” eller ”andragradsekvationer”.
  • Det går att lägga till resurser för lärande till varje ämnesområde. (Videor, filer, länkar…)
  • Ämensområden kan relatera till varandra genom att vara delar av ett annat område (x ingår i y), eller beroende av ett annat område (du behöver x för att förstå y).
  • Relationerna mellan ämnesområdena går att rösta upp/ner, och bestäms alltså kollektivt – inte av en enda person.

Resultatet är ett kunskapsträd som är tänkt att hjälpa folk att (1) hitta saker som de kan lära sig, för att de har alla nödvändiga förkunskaper, (2) hitta saker som de behöver lära sig för att förstå något som de är ute efter, och (3) hitta bra resurser för att lära sig det de vill. På köpet växer det fram en struktur som beskriver ett kunskapsområde.

Webbplatsen skillcompass.org handlar om kunskapsområdet ”bygga webbplatser med verktyget Drupal”. Där kan ett kunskapsträd se ut så här:

Skill Compass-träd(Klickar man på någon del av trädet får man se vad som gömmer sig under det ämnesområdet. Det är rätt kul – följ gärna länken och testa!)

Men skillcompass.org var bara byggt som ett exempel på hur man skulle kunna använda det webbverktyget. Det går att starta nya webbplatser för att beskriva andra kunskapsområden.

Just nu har jag händerna fulla med ett annat projekt: kursplanering.se. Men det vore intressant att göra ett sånt projekt för exempelvis skolmatte. En dag kanske jag till och med kan kombinera de två projekten – de skulle passa rätt bra tillsammans.

Det var inte bättre förr

Tack Gustav Svensson som upptäckte en pinsam miss i hur jag tolkade datan nedan. Jag låter texten stå kvar, men se till att läsa Gustavs kommentar här nedan så att du inte gör samma miss som jag.

Jag snubblade just in på en artikel som jag tror kommer från en gammal Nämnare: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/5860_84-85_4.pdf

Den analyserar standardprov från årskurs 9, mellan åren 1975 och 1979, och konstaterar bland annat:

  • Ungefär 15% av eleverna klarar inte att beräkna uttryck som 5032 + 279 eller 343/7.
  • Ungefär 50% av eleverna klarar inte att räkna bråk som 1/2 + 1/4 eller 7/10 – 2/5.
  • Ungefär 25% av eleverna klarar inte att räkna procentuppgifter som ”10% av 1200 kr”.
  • Ungefär 60% av eleverna klarar inte att räkna ut procentuppgifter som ”Hur många procent är 20 av 50”.
  • Ungefär 30% av eleverna klarar inte att med enkla mätvärden räkna ut omkretser på rektanglar och trianglar.

Det var inte bättre förr.

(Men det ska bli bättre i framtiden.)

Färdighetslistor för matte 2b och 2c

färdighetslista, exempel

Jag och ett antal kollegor har jobbat med ”färdighetslistor” för matte 2b och 2c. Det är förteckningar över standardfärdigheter man ska/bör ha efter kursens slut. Tanken är att de ska användas för kursdiagnoser ett par veckor innan kursprov, för att ge både elever och lärare en överblick av läget.

Listorna håller på att bli klara, och det vore jätteintressant att få höra andra lärares kommentarer om innehållet – både vad gäller vilka färdigheter som är överflödiga/saknas, och hur viktiga de bedöms.

Jag tror att listor som dessa kan vara användbara både för elever och lärare, och om våra försök faller väl ut hoppas jag kunna göra liknande listor för fler kurser.

Listorna går att nå här:

(Observera att de här listorna bara täcker vad som kallas procedurer i kursplanerna, och inte gör anspråk på något annat.)

Har du kommentarer ger jag gärna möjlighet att kommentera/redigera i dokumentet – ge mig din mailadress så ordnar jag det. Eller så kan du skriva saker här.

Bli diplomerad för undervisning i vissa kurser?

Jag kunde inte riktigt sluta fundera över de snabba tankarna jag skrev ner om något som liknar AT-tjänst för lärare.

Tänk om man hade ett system där lärare blir diplomerade i kurser där de undervisat flera gånger (och kan uppvisa ett solitt pedagogiskt material). Det skulle kunna användas på de här två sätten:

  • Diplomering medför lönepåslag. Du har blivit en mer kompetent lärare, så du ska ha en högre lön.
  • Den tid det tar att hålla en kurs kan räknas olika beroende på om man är diplomerad i kursen eller inte. Är du inte diplomerad så behöver du mer tid.

Den andra punkten betyder att man på sätt och vis får högre arbetsbelastning om man är diplomerad, vilket kan tyckas lite konstigt. Men om man kan hålla kurser med mindre arbete är det egentligen inte en ökad belastning, utan lika mycket arbete men mer betalt.

Här är utkast för några detaljer:

  • Man blir diplomerad efter att ha hållit en kurs fem gånger, och fått den pedagogiska portföljen för kursen utvärderad.
  • Diplomering betyder 2000 kr påslag i lön.
  • En diplomerad lärare får 75% av tiden som en odiplomerad lärare får för en kurs.

Vad tror du: Skulle du tycka att det var lockande att jobba på en skola som hade det här tankesättet? Är detaljerna rimliga? Finns det fördelar/nackdelar som jag missat, eller saker som får ett sånt här system att inte fungera?

Jag är nyfiken på vad både lärare och skolledare tycker.