Första betatestaren på kursplanering.se

Idag hade jag en kul överraskning i min maillåda – någon som hade sett kursplanering.se och blivit intresserad av att betatesta. Idag (måndag) var det kompledigt för en dag med öppet hus i helgen, så min förmiddag gick till att släta ut de sista buggarna i Course planner och sedan skapa det första kontot för betatestare. Kul!

Annonser

Att nöta timmar med jobb

Jag har lyckats formulera en insikt om mitt arbete (och min relation till det).

I mina tidigare jobb har det mesta handlat om att hitta smarta lösningar. Det finns en hel del sånt i läraryrket också, förstås, men det finns också timmar som man måste lägga ner manuellt: Att skapa prov. Att bedöma elevers problemlösningar och skriva kommentarer om dem. Att sammanställa information och uppdatera elevers kunskapsmatriser. Att gå igenom uppgifter i boken och välja ut (och svårighetsbestämma) de man tycker är bra. Och mer.

Jag är rätt ovan vid det.

Jag kommer att fortsätta att leta efter arbetsbesparande metoder. Men jag kommer också att behöva bli bättre på att bara nöta timmar med jobb.

Att testa kunskaper med en dator

Igår satt jag och vaktade ett prov, som handlade om att lösa standarduppgifter om ekvationssystem. Idén att låta datorer skapa och bedöma såna frågor växer sig allt starkare hos mig.

Om man kan formulera de typer av standarduppgifter som man kräver att eleverna ska kunna hantera, så måste man också kunna låta en dator skapa såna frågor – och utvärdera svaren till dem. Och om man lyckas med det kan man låta eleverna få hur mycket träning de vill, och fortsätta träna tills man kan se att de är säkra. Repetitionsuppgifterna inför provet blir provet.

I viss mån har jag det redan så, men Khan Academy. Men en svaghet med Khan Academy är att man nästan alltid får en typ av fråga i taget. Det vore mycket mer värdefullt att blanda runt dem, så att eleven måste fundera över vilken lösningsmetod som är vettig att använda just nu.

Ett sånt verktyg vill jag ha.

För om man har ett sånt verktyg kan man lägga lite mer krut på sånt som egentligen är matematik – inte bara räkning. Där behövs det mer mänskligt omdöme för att formulera problem och bedöma lösningar.

Ny webbplats: kursplanering.se

I början av januari lanserade jag en webbplats som heter kursplanering.se. Det är dels ett verktyg för att göra och sköta kursplaneringar, dels en bank för att dela ut resurser som är användbara i undervisning.

Jag tänkte skriva några ord om hur kursplanering.se blev till, och varför webbplatsen finns över huvud taget. Läs mer

Först funktionsanpassning, sen funktioner?

Det här inlägget lär inte säga något till den som inte är mattelärare. Så är du inte mattelärare ber jag om ursäkt direkt.

I alla fall.

Nu har jag kommit till slutet av matte 2b, och vi ska precis börja med att hitta linjer (och eventuellt andra funktioner) som passar så bra som möjligt till givna datapunkter. Jag funderar på om man inte skulle ha börjat med det här, innan man börjar räkna på räta linjer, andragradsfunktioner och exponentialfunktioner.

För de flesta elever är funktioner något ordentligt abstrakt, som är svårt att få grepp om. Nästan lite magi. Mätpunkter i ett diagram, däremot, är konkreta och lätta att förstå vad man ska ha till.

Om man utgår från såna konkreta saker kanske det är rimligt att börja prata om att approximera trender med (säg) räta linjer. Och då blir det helt plötsligt meningsfullt – kanske till och med intressant – att kunna räkna ut saker som lutning på en linje, och var den skär y-axeln.

När jag introducerade räta linjer, långt tidigare i kursen, tog jag exempel från ”perfekta” linjära samband – vilket begränsar exemplen till saker som priser för taxiresor, sträcka-hastighet-tid, kostnad per enhet, och så vidare. Det är inte så engagerande exempel.

Om det istället handlar om BNP per capita på x-axeln och barnadödlighet på y-axeln, så känns det lite mer relevant. Åtminstone för mig.

Jaja.

Det finns förstås nackdelar med att ta upp funktionsanpassning och sånt tidigt i kursen. Den största nackdelen är förmodligen att statistik (inklusive funktionsanpassning) upplevs som förhållandevis enkelt, och då är det smart att lägga det sent i kursen (eftersom det inte behövs lika mycket tid för att smälta materialet).

Time will tell. Eller så kommer någon erfaren mattelärare och delar med sig av erfarenheter. :-)

Om skatteavdrag för läxhjälp

Om det är tillåtet att använda sina pengar för att köpa cigaretter eller bröstförstoring, så är det svårt att tycka att det inte ska vara tillåtet att använda pengarna för att underlätta sina barns utbildning.

Men.

Det är knasigt att läxhjälp delvis finansieras med skattelättnader. Varför? För att det är skattepengar som går till den samhällsgrupp som har pengar att lägga på läxhjälp, medan de som inte har de pengarna inte har någon nytta av subventioneringen.

Det vore vettigare att lägga de pengarna på att hjälpa alla, även om det betyder relativt lite hjälp till varje. Och om resurserna inte räcker till det är det bättre att ge hjälp där det behövs mest, inte baserat på hushållens ekonomi.

Vi är inte konservativa!

En rätt skön sak slog mig här om dagen. Jag har träffat på flera personer som säger att just deras yrkesgrupp är den mest konservativa i världen. Läkare är den mest konservativa yrkesgruppen som finns. Forskare är den mest konservativa yrkesgruppen som finns. Jurister är den mest konservativa.

Lärare är inte den mest konservativa yrkesgruppen som finns.

Av alla lärare jag träffat på närmare håll är det bara en som haft inställningen att det inte är värt att testa lite nya saker. De flesta är intresserade av nya idéer, tankar och metoder, och rätt många håller på med små egna experiment själva.

Heja oss!