Några matematiklärares erfarenheter av att växla till distansundervisning våren 2020

23 juni till 26 juli 2020 genomförde jag en öppen enkät för att samla in erfarenheter som matematiklärare haft av att växla till distansundervisning under våren 2020 till följd av coronapandemin. Den här bloggposten innehåller resultatet av den enkäten, tillsammans med en kort beskrivning av arbetssättet.

Allt på den här bloggen ska ses som mina egna tankar och åsikter, inte exempelvis min arbetsgivares.

Kort om arbetssättet

Enkäten genomfördes med en öppen fråga: Vilka tankar och erfarenheter från distansundervisning i matematik under våren vill du ta med dig eller föra vidare?

Frågan kompletterades med viss bakgrundsdata – vilken/vilka skolformer man arbetat i, och för lärare i gymnasieskolor, vilka program och vilka årskurser de undervisade eleverna gått i. Det gjordes också tydligt att enkäten endast riktar sig till de som övergått till distansundervisning under våren 2020 – inte lärare som även innan dess undervisat på distans.

Enkäten marknadsfördes i Facebookgruppen Matematikundervisning, vilket måste vara Sveriges största forum för personer intresserade av matematikundervisning. Den marknadsfördes totalt tre gånger, med målsättningen att få minst 100 enkätsvar.

Analysen av enkätsvaren har i viss mån blivit lidande av tidsbrist – framförallt med effekten att analysen dragit ut mer på tiden än vad som var avsikten. Utgångspunkten har varit att utifrån svaren hitta kategorier som beskriver bredden i de kommentarer som lämnats. Eftersom urvalet är okontrollerat har inga kvantitativa analyser gjorts. Arbetet har översiktligt gått till så här:

1. Enkätsvaren lästes igenom i sin helhet och delades upp i mindre delar i de fall de tog upp flera saker. I detta arbete började idéer för kategorier formas.
2. Enkätsvaren lästes igenom en gång till. Kategorier skrevs ner och markerades, och den initial listan med kategorier utökades. En tanke föddes om att använda vissa särskilt talande kommentarer för att inleda beskrivningar av kategorier. Ganska många kommentarer markerades särskilt, i detta syfte. Enkätsvaren lyftes över från kalkylblad till ordbehandlare.
3. Enkätsvaren lästes igenom ytterligare en gång. En mer strukturerad lista av kategorier skrevs ner, och kluster av sammanhörande kategorier började formas. (Nedan kallas dessa kategorier och underkategorier.)
4. Analysarbetet blev liggande i närmare två månader, mer eller mindre orört.
5. Delar av enkätsvaren lästes igenom ännu en gång. Listan med kategorier och underkategorier utökades något.
6. Kategorier och underkategorier beskrevs i löptext, parallellt med att relaterade kommentarer lästes. Tanken att använda utvalda citat för att illustrera kategorier övergavs, av tidsskäl.
7. Den här bloggposten skrev samman.

De insamlade enkätsvaren

Totalt besvarades enkäten 110 gånger. I 99 av svaren angavs att man undervisat i gymnasieskola, i 8 av fallen inom vuxenutbildning på gymnasial eller grundläggande nivå. (Vissa svar anger flera av dessa.) Övriga angivna skolformer omfattar grundskola, finsk grundskola, högskola och folkhögskola.

I bakgrundsfrågan som rör program och årskurs på gymnasieskolan har 87 olika svar inkommit. Svaren omfattar ofta kombinationer av olika program, och även exempelvis introduktionsprogram och IB förekommer. Inga närmare analyser har gjorts utifrån program eller årskurs.

Några ord om terminologi

Svaren på enkäten kallas ofta ”kommentarer” i den här bloggposten. En kommentar kan vara ett helt svar, eller delar av ett svar som tar upp flera olika saker.

I bloggposten används ”distansundervisning” för att beskriva den undervisning som skedde när elever var hemma och lärare antingen hemma eller i skolan. I andra sammanhang används termen också för undervisning som inte sker live – exempelvis endast genom inspelade föredrag och inlämningsuppgifter – men det är alltså inte det som avses här. (I ett par enkätsvar föreslås att det istället bör heta ”fjärrundervisning”. Det förslaget har inte följts, eftersom det i andra sammanhang används när elever befinner sig i ett klassrum och läraren på distans.)

Kategorier av kommentarer insamlade genom enkäten

Flera av kategorierna som beskrivs nedan går in i varandra, vilket betyder att vissa kommentarer passar i mer än en kategori. Kategorierna är valda för att fånga bredden av svar, men riktigt alla svar fångas ändå inte av dessa kategorier.

Kunna se och följa elever

Den dominerande kategorin av kommentarer gäller att det är svårt att se och följa elever. Det finns dessutom några tydliga underkategorier.

• Det är svårt att märka när elever behöver hjälp, med specifika uppgifter eller för att inte komma efter mer i allmänhet.
• Det är svårt att se vad elever gör, exempelvis om de håller på med matte eller något annat.
• Det är svårare att få en överblick av var elevgruppen befinner sig kunskapsmässigt.
• Det är svårt att ha effektiva genomgångar när elevernas reaktioner inte syns lika väl.
• Metoder för att komma runt problemen ovan. Här syns bland annat separata chattkanaler, (digital) uppsökande verksamhet från läraren och tester/uppgifter som är snabba, självrättande eller där läraren kan se hur eleverna jobbar.

Utöver detta finns också några kommentarer som säger att det blivit lättare att nå elever.

Elever som missgynnas eller gynnas

Den andra mest framträdande kategorin av kommentarer är förmodligen elevgrupper som missgynnas, eller ibland elevgrupper eller enstaka elever som gynnas. Här syns också ett antal underkategorier.

• Elever som är svagpresterande missgynnas särskilt. Detta nämns inte sällan i kombination med att det är svårare att upptäcka eller hjälpa dessa elever.
• Elever med knepiga hemförhållanden missgynnas.
• Distansundervisning ställer högre krav på arbetsdisciplin, och missgynnar elever som har svårt att hålla fokus.
• Elever som annars lätt blir störda får det lättare.
• Elever som sällan kommit till skolan får det lättare.
• Elever som vill undvika fysisk kontakt får det lättare.
• Elever som har svårt med språket, inte minst nyanlända, får det svårare.

En relaterad underkategori som egentligen inte har att göra med att elever missgynnas eller gynnas handlar om närvaro.

• Närvaron har gått upp, särskilt bland vissa elevgrupper där närvaro varit låg. Det förekommer också kommentarer som säger att närvaron minskat efter hand, och ifrågasättande av vad närvaro egentligen betyder.

Hur elever mår

En tämligen talande kategori av kommentarer handlar om hur elever i skolan mår. Några underkategorier:

• Elever saknar den sociala närvaron. Både i klassrummet och i skolan som helhet. En del elever mår direkt dåligt av att inte få komma till skolan.
• Det kan vara svårt att balansera hur mycket uppgifter elever får, vilket kan leda till mycket långa arbetsdagar för eleverna.
• Det är svårt för elever med stökig hemmamiljö. Det är svårt för elever med bristfällig teknik (inklusive uppkoppling) hemma.
• Ett fåtal elever gillar undervisningsformen.

Hur lärare mår

Här är både personligt mående och kommentarer som rör arbetsmiljö samlade. Några underkategorier:

• Det tar mycket tid att undervisa på distans eller att ställa om arbetssätt, vilket är slitsamt. Fritid och arbete tenderar också att flyta ihop när man arbetar hemma.
• Det är tråkigt att inte träffa elever.
• Rädsla för att distansundervisning befästs med det dolda motivet att spara pengar.
• Att undervisa hemifrån medför sämre ergonomisk arbetsmiljö.
• Brist på stöd från skolledning, exempelvis vad gäller teknik eller fortbildning. Vissa kommentarer uttrycker också att skolledning har gett ett bra stöd.

Arbetsmetoder

En mycket bred kategori av kommentarer rör hur man har arbetat. En del av dessa kommentarer fokuserar huvudsakligen på vilka tekniska verktyg som använts, och beksrivs istället under rubriken teknik. Andra kommentarer fokuserar på de problem som uppstått och hur arbetsmetoder anpassats eller utforskats för att möta problemen. En särskild (och stor) kategori rör bedömning för betygsättning.

Några underkateogier som rör arbetssätt:

• Extra viktigt att ha tydlig struktur för lektionerna och/eller undervisningen i bredare perspektiv.
• Arbetssätten har blivit mindre varierade.
• Laborationer och praktiska moment är svåra att genomföra på distans.
• Viktigt att visa sig på bild som lärare. Viktigt att elever syns på bild. Ett antal kommentarer tar därutöver upp problem som uppstår när elever inte syns på bild.
• Närmare beskrivningar av de arbetssätt eller lektionsstrukturer som använts.
• Ändring av arbetssätt har lett till reflektion över hur man arbetar. Kommentarer uttrycker också att det inte funnits tid för reflektion.

Några underkategorier som rör bedömning för betygsättning:

• Många kommentarer uttrycker misstro till prov som genomförs på distans. En del beskriver att fusk är relativt vanligt, även vid ambitiösa försök att övervaka provgenomförande.
• Vissa kommentarer säger att prov på distans fungerat bra och att resultat stämmer väl med tidigare resultat.
• Flera kommentarer beskriver att prov genomförts på plats i skolan, med elever i mindre grupper.
• Vissa beskriver att avsaknad av nationella prov orsakat ytterligare arbete.
• Vissa beskriver att muntliga prov genomförts på distans. Vissa kommentarer tar upp inspelade elevredovisningar. Vissa kommentarer nämner att muntliga prov tar mycket tid.
• Vissa beskriver att inlämningsuppgifter, unika för varje elev, använts i större grad för betygsättning.
• Vissa beskriver att löpande uppföljning från självrättande tester och liknande använts i större grad för betygsättning.

Ett antal kommentarer rör arbetssätt som man vill fortsätta med även när undervisning sker i klassrum. (En bakgrund till dessa kommentarer kan vara att frågeställningen i enkäten kan tolkas som att sådana erfarenheter särskilt efterfrågas, vilket inte var avsikten.) Dessa kommentarer rör i stor utsträckning sätt att nå elever som annars är svåra att nå – exempelvis med metoder för att göra det lättare för fler att ställa frågor, även anonymt, eller att använda videosända lektioner för att nå elever som är hemma.

Teknik

Bland de kommentarer som huvudsakligen fokuserar på vilken teknik som används syns följande underkategorier.

• Lösningar för att få elever att se lärares skrivande och ritande i realtid eller inspelat.
• Lösningar för att få avskilda kommunikationskanaler med elever.
• Lösningar för att kunna se vad elever gör, exempelvis genom snabba diagnoser eller självrättande tester.
• Andra tekniktips eller -beskrivningar.