C är det nya godkänt?

Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas). Och så finns det svårigheter

Varför jag tycker att fokus på förmågor fungerar dåligt i matematikundervisning

Läroplanerna från 2011 har stort fokus på förmågor: De används för att beskriva syften med ämnen, och de används (ibland på lite annat sätt) för att beskriva kunskapskraven olika betyg. Jag har flera gånger skrivit om problem som jag upplever med förmågor, framförallt när det handlar om bedömning och betygssättning. I det här inlägget tänker jag

En hypotes att förkasta

Jag har varit ganska kritisk till hur kursplanerna i matte är utformade, vilket nog inte undgått någon som läser min blogg någorlunda regelbundet. De senaste 2–3 veckorna har jag tänkt att en delförklaring till att så många elever saknar så mycket mattekunskaper när de kommer till gymnasiet, är att kunskapskraven är så diffusa. Det står

En slående enighet

För ett litet tag sedan hade vi en mattekonferens på skolan, där vi kollade på en (faktisk) prövning som en elev hade skrivit. Det hände något som jag har funderat över i efterhand. Prövningen gällde matte 2 och var utvald för att ligga på gränsen mellan F och E: Min bedömning är till exempel att eleven hade

Något är trasigt

Jag envisas med att säga att saker är bra i den svenska skolan. Jättebra, till och med. Men det finns också saker som inte är bra. En av de sakerna är att det är alldeles för vanligt att elever inte har de kunskaper man kan förvänta sig från tidigare (års-)kurser. För mig som mattelärare innebär

Något som gör mig glad

Jag sitter och bedömer prov som eleverna skrev för några dagar sedan. En av eleverna har skrivit utförliga lösningar till de lättare uppgifterna, och han precis bara börja på problemet för att visa A-nivå. Normalt hade det gjort att jag inte kan säga att eleven visar problemlösningsförmåga på A-nivå i det här delområdet, men den

Sju förmågor (eller inte)

Det här inlägget är mest ett sätt att raljera över hur dumt det blir när nya läroplaner tas fram och implementeras utan att det finns tid att utforma dem ordentligt. Jag ber om ursäkt för gnället. Det finns ett antal saker i gymnasiets läroplan som är otydliga, men också en del saker som är tydliga.

Vad är en uppgift på C-nivå?

Förra veckan hade jag flera anledningar att fundera närmare kring hur man svårighetsbedömer problemuppgifter i matte. Och jag tror att jag är något bra på spåren. Om du har ont om tid kan du gå direkt till dokumentet som sammanfattar vad som utmärker problemuppgifter på E-, C- och A-nivå. Det är öppet för kommentering, och

Kursplanering för matte: hur det inte funkar

Jag tycker ju att det är kul att analysera och arbeta med kursplanerna i matematik. Mest för att det var en rolig idé, men också för att ge ett lite pedagogiskt exempel, tänkte jag visa hur det inte fungerar att planera en mattekurs. Det blir en sorts parodi, och i slutet av bloggposten förklarar jag varför

Rudbeckmetoden blir fundamentmetoden?