Något som gör mig glad

bild från VarbergI oktober förra året var jag i Varberg och pratade på den årliga träffen för lärare på Statens institutionsstyrelse, som undervisar tvångsomhändertagna ungdomar. En av åhörarna gjorde det här som föreläsningsanteckningar, och gav till mig efteråt.

Jag tänkte direkt att jag skulle lägga bilden på bloggen, bara för att den gör mig glad, men det var inte förrän den här helgen när jag var på Skolvårens träff #AFK Huddinge som det blev av. Tack till Benny Johansson, lärare på SIS, som fick mig att tänka på bilden igen. (Och förlåt till konstnären, som jag glömt namnet på! Den som kan tyda signaturen får gärna säga till, så kompletterar jag beskrivningen.)

 

Presentation om Klossmetoden, Matematikbiennalen 2014

Jag höll just en presentation om Klossmetoden på Matematikbiennalen i Umeå. Det var kul och gick bra, och jag ser fram emot att sova bättre de kommande nätterna.

Här är länkar för de som är intresserade av presentationen:

Förmågor och centralt innehåll

Som en del i pedagogisk utveckling på skolan läser jag Att följa lärande av Dylan William. Ett avsnitt om att tydliga och användbara lärandemål fick mig att dra paralleller till diskussioner om ämnesplanen för matematik i gymnasiet.

Ett exempel i boken tar upp ”att förstå effekterna bananproduktion för bananproducenterna själva” som ett mål där man blandat ihop lärandemål med kontexten man använder för lärandet. Ett bättre sätt att formulera det är att säga att målet är ”att förstå produktionens följder för producenter i utvecklingsländer”, och bananproduktion är det man råkar använda för att exemplifiera och diskutera detta.

Boken tar upp ett antal andra exempel, så som:

  • ”kunna skriva anvisningar för hur man byter ett cykeldäck” borde vara ”kunna skriva tydliga anvisningar” och lärandekontexten är att byta cykeldäck.
  • ”kunna framföra ett argument för eller emot dödshjälp” borde vara ”kunna framföra argument för eller emot ett laddat förslag” och lärandekontexten är dödshjälp.
  • ”sammanställa och analysera en enkät om biobesöksvanor” borde vara ”konstruera formulär och analysera enkätfrågor” och lärandekontexten är biobesöksvanor.

Vad har detta med ämnesplanen för matte att göra?

Jo, det sägs om och om igen att matematikundervisningen ska fokusera på ämnets syften, och hjälpa eleverna att utveckla de sju förmågorna som nämns i ämnesplanen. Det centrala innehållet är bara kontexten man ska använda för att utveckla de förmågorna. Att detta är intentionen märks också på kunskapskraven, eftersom de knappt relaterar till det centrala innehållet över huvud taget (med tre undantag som nämns nedan).

Jag tycker att det finns stora klokheter, men också allvarliga brister i att behandla matematikundervisningen på det viset. Och jag hoppas att jag kan göra tydligt varför jag tycker så.

Läs mer

En sorts dröm

Det finns så många saker som jag skulle vilja få i ordning. Om man begränsar sig till matematikämnet finns exempelvis de här sakerna (och fler):

  • En konkret förteckning över vad olika mattekurser på gymnasiet innehåller, vad gäller procedurer och begrepp. Med beskrivningar till, så att både lärare och elever kan förstå dem.
  • En gemensam standard för hur man ska se på kunskapskrav i matten. Handlar problemlösning, till exempel, om att lösa problem i allmänhet eller måste en elev hantera problem i flera/alla av kursens områden?
  • En katalog med exempelproblem på E-, C- och A-nivå för de kurser jag undervisar, från varje område i kursen. Problemen ska dessutom ha kommentarer till som berättar varför de anses vara på den svårighetsnivån.
  • En katalog med elevlösningar, med exempel på resonemang och kommunikation på E-, C- och A-nivå (och kanske även F-nivå). Även här ska det finnas kommentarer till, som förklarar varför resonemang eller kommunikation ligger på en viss nivå.
  • En tydligt uttryckt standard för vad som räknas som bra redovisningar av matteproblem, skriven på ett sätt som både elever och lärare kan förstå.
  • En katalog med frågor på minimumnivå, som man ska klara av utan problem när man har läst en kurs. Läs mer

Rudbeckmetoden: en kort-kort beskrivning

I juni var jag på SMaL:s sommarkurs, där jag hängde en del med Bodil Holmström och vi började skriva ner det som senare blev Rudbeckmetoden – ett sätt att konkretisera kursplanerna för gymnasiematten. I den här bloggposten tänkte jag sammanfatta hur Rudbeckmetoden fungerar. En mer detaljerad beskrivning finns att hitta på tinyurl.com/matte-konkret.

Varför?

Kursplanerna för gymnasiet är svåra att tolka både vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav – och kopplingen mellan dem. Skolor och lärare tolkar dem olika, vilket minskar möjligheterna till likvärdig undervisning och bedömning, och gör det svårt att veta vad man ska förvänta sig av elever som läst en given kurs.

Rudbeckmetoden är en möjlighet till konkretisering av kunskapskrav, och hur de kan kopplas till centralt innehåll. Det är också en metod för att konkretisera det centrala innehållet på ett sätt som passar med kunskapskraven. Förhoppningsvis kan Rudbeckmetoden bidra till ökad samstämmighet mellan lärare vad gäller kursinnehåll och kunskapskrav, och samtidigt vara en hjälp när man planerar och genomför kurser. Läs mer

En metod för att konkretisera gymnasiets matematikkurser (renskriven)

Den här bloggposten finns också som ett Google-dokument, som har bättre struktur och är lättare att läsa. Dessutom är Google-dokumentet uppdaterat, medan bloggposten är mer eller mindre oförändrad.

Jag hoppas att det går att inspirera mattelärare i Sverige till att använda en gemensam metod för att konkretisera och beskriva våra mattekurser, så att vi kan diskutera dem tillsammans på ett mer kraftfullt sätt.

Gå gärna till Facebook-gruppen Matematikundervisning om du vill diskutera! Läs mer