Något som gör mig glad

I oktober förra året var jag i Varberg och pratade på den årliga träffen för lärare på Statens institutionsstyrelse, som undervisar tvångsomhändertagna ungdomar. En av åhörarna gjorde det här som föreläsningsanteckningar, och gav till mig efteråt. Jag tänkte direkt att jag skulle lägga bilden på bloggen, bara för att den gör mig glad, men det

Presentation om Klossmetoden, Matematikbiennalen 2014

Jag höll just en presentation om Klossmetoden på Matematikbiennalen i Umeå. Det var kul och gick bra, och jag ser fram emot att sova bättre de kommande nätterna. Här är länkar för de som är intresserade av presentationen: Presentationen på UR Play Huvuddokumentet för Klossmetoden, samt en online-katalog med mer material för Klossmetoden Själva presentationen,

Rudbeckmetoden blir fundamentmetoden?

Förmågor och centralt innehåll

Som en del i pedagogisk utveckling på skolan läser jag Att följa lärande av Dylan William. Ett avsnitt om att tydliga och användbara lärandemål fick mig att dra paralleller till diskussioner om ämnesplanen för matematik i gymnasiet. Ett exempel i boken tar upp ”att förstå effekterna bananproduktion för bananproducenterna själva” som ett mål där man

En sorts dröm

Det finns så många saker som jag skulle vilja få i ordning. Om man begränsar sig till matematikämnet finns exempelvis de här sakerna (och fler): En konkret förteckning över vad olika mattekurser på gymnasiet innehåller, vad gäller procedurer och begrepp. Med beskrivningar till, så att både lärare och elever kan förstå dem. En gemensam standard

Rudbeckmetoden: en kort-kort beskrivning

I juni var jag på SMaL:s sommarkurs, där jag hängde en del med Bodil Holmström och vi började skriva ner det som senare blev Rudbeckmetoden – ett sätt att konkretisera kursplanerna för gymnasiematten. I den här bloggposten tänkte jag sammanfatta hur Rudbeckmetoden fungerar. En mer detaljerad beskrivning finns att hitta på tinyurl.com/matte-konkret. Varför? Kursplanerna för

En metod för att konkretisera gymnasiets matematikkurser (renskriven)

Den här bloggposten finns också som ett Google-dokument, som har bättre struktur och är lättare att läsa. Dessutom är Google-dokumentet uppdaterat, medan bloggposten är mer eller mindre oförändrad. Jag hoppas att det går att inspirera mattelärare i Sverige till att använda en gemensam metod för att konkretisera och beskriva våra mattekurser, så att vi kan

En sorts metod för att konkretisera kursplaner för matte

Nu söndag–onsdag var jag på sommarkursen som Sveriges MatematikLärarförening anordnar varje år. (Jag fick faktiskt SMaL:s stipendium för att åka dit!) Kursen innehöll en massa saker – inte minst möten med människor – och det lär väl bli en helt egen bloggpost om det. Den här tänker jag ägna åt vad som man nog kan

Konkretisering av kursplan för matematik 2b (MATMAT02b)

Jag läste just att skolor inte bör skapa ”lokala kursplaner” (se punkt 22), så det här är ingen lokal kursplan. Det är en konkretisering. Det vore ett jättehäftigt projekt om lärare från många delar av landet kunde samarbeta för att konkretisera kursplanerna, så att de går lättare att förstå och använda. Observera att det här är

Så har jag tänkt när jag konkretiserat mattekurser

Jag fick här om dagen möjlighet att skriva på skollyftet.se igen, och det blev en bloggpost om hur jag tänkt och arbetet när jag konkretiserat kursplanerna för matte 2b och 2c. Jag ser bloggposten som en omarbetad och bättre variant på ”Hur jag tolkar och konkretiserar kursplan och kunskapskrav”. Det kommer bli en eller två