Tid för innehåll, tid för förmågor

Jag går mattelyftet det här läsåret, vilket är kul och givande på flera sätt. Till nästa träff läser vi en text som handlar om att undervisa med fokus på modelleringsförmågan, och texten tar upp ett exempel som är intressant och inspirerande – elever har fått arbeta med att själva bestämma ett mått på hur kvadratisk en rektangel är.

Det är tänkt att vi ska göra en liknande uppgift i våra klasser, vilket vore jättekul men också svårt att hinna. Det här blogginlägget handlar om att det är svårt att hinna.

Läs mer

Annonser

Kan man visa fler kunskaper med datorbaserade prov?

Fram till mars arbetar jag deltid på PRIM-gruppen med en rapport som beskriver förutsättningarna för datorbaserade nationella prov i matematik. Det är ett spännande och intressant arbete, och jag kommer förmodligen att blogga en del om de reflektioner jag gör. Det här inlägget innehåller en sådan reflektion.

Det finns fördelar och svårigheter med datorbaserade prov. En stor fördel är att datorbaserade prov ger bredare möjligheter att visa sina kunskaper: Istället för att vara begränsad till frågor nedskrivna på ett papper kan uppgifter presenteras genom interaktiva widgets, filmer, stora tabeller med data, och annat. Istället för att vara begränsad till att svara med papper och penna kan man använda kalkylprogram, ritprogram, interaktiva widgets och andra saker för att skapa svar. (Och ja, jag tror att de största svårigheterna även de ligger precis här.)

Jag har tagit det för givet att det helt enkelt går att visa kunskaper på fler sätt om prov är datorbaserade, om de det digitala används på rätt sätt. Men så inser jag att det ju inte är alla som känner så. (Eller snarare, att det inte är så för alla.)

Jag tror att om man känner att man i allmänhet kan göra fler saker med en dator, än vad man kan med papper och penna, så tycker man också att man har fler möjligheter att visa sina mattekunskaper genom en dator. Det hänger utan tvekan ihop med mina tidigare tankar om digital grundkompetens.

Det får bli min korta reflektion den här gången. I ett annat inlägg måste jag berätta vad de planerar att göra med de finska examensproven. Det är jättecoolt.

Något är trasigt

Jag envisas med att säga att saker är bra i den svenska skolan. Jättebra, till och med. Men det finns också saker som inte är bra. En av de sakerna är att det är alldeles för vanligt att elever inte har de kunskaper man kan förvänta sig från tidigare (års-)kurser.

För mig som mattelärare innebär det ordentliga och praktiska problem i undervisningen. (Samma sak gäller säkert i alla ämnen, men matte brukar sägas vara ett ämne där man – mer än i många andra ämnen – bygger vidare på tidigare begrepp.)

När jag undervisar i matte 2 är det svårt om eleverna inte klarar av att räkna med bråk. (Bråkräkning ingår i årskurs 7–9.) Det är svårt när eleverna inte hanterar negativa tal. (Räkning med negativa tal ingår i årskurs 4–6.) Det är svårt när elever inte klarar av att lösa enklare ekvationer. (Ekvationer ingår i år 7–9.)

Att behöva träna eleverna i de här sakerna, när vi ska jobba med andragradsekvationer eller logaritmer, är som att behöva träna på att läsa ord som är längre än 10 bokstäver när det vi borde göra är att analysera litteratur. Eller att träna på hur man tar olika ackord på en gitarr, när vi borde träna på frasering. Eller nåt. Det är bra saker att träna på – och jag skulle gärna hjälpa eleverna med det – men inte när undervisningen ska fokusera på något annat.

Det är trasigt när betyg inte avspeglar elevernas kunskaper.

Engagera, engagera, engagera

Min viktigaste insikt under det första året som lärare var att som lärare är det viktigare att engagera eleverna i sitt lärande, än att ge bra förklaringar. Diskussioner de senaste dagarna har stärkt den uppfattningen – och även fått mig att fundera över lägen där det inte är så.

Jag tror att alla mattelärare, oavsett vilka åldrar man undervisar, träffar på elever som har förbluffande stora kunskapsluckor. Elever som inte bara saknar viktiga förkunskaper, utan som har svårt att förstå och använda även grundläggande begrepp och metoder.

Bakgrund: ett exempel

Ett exempel på hur elever kan sakna även enkla grundläggande begrepp och metoder är detta: Det är snart dags för ett delprov i matte 2 på gymnasiet, och eleverna är oroliga. Läraren ber eleverna skriva ner några rader om vad de tycker är knepigt inför provet, och det finns elever som skriver ”Jag förstår inte det här med koordinater och koordinatsystem”. (Anm: Formuleringen är påhittad, och eleven är inte min, men exemplet är verklighetsbaserat.)

För den som inte är insatt i koordinatsystem kommer här en kort förklaring.

Läs mer

Politiska förslag för skolan, och statligt huvudmannaskap

Imorgon är det val, och jag gissar att även i efterhand kommer man att säga att valet 2014 hade mycket fokus på skolan.

Jag tycker att statligt huvudmannaskap för skolan är bra (eller snarare att kommunalt huvudmannaskap är befängt), och kan därför inte låta bli att fundera när partier säger saker som att det ska vara mindre klasser, högre löner, eller att det i allmänhet ska ”satsas på skolan”.

Det är inte regeringen som bestämmer de sakerna. Det är kommunerna. Så om parti X får styra i kommun Y kan de sätta gränser för hur stora klasserna får vara där. Och de kan höja lönerna för lärare, rusta upp skolor, bestämma att alla elever ska ha en egen digital enhet, att skolorna ska erbjuda läxhjälp, eller vad nu parti X mer eller mindre välgrundat tycker ger en bättre skola. Och det kanske blir jättebra.

I en annan kommun kanske ett annat parti får styra. Med andra idéer, och andra prioriteringar.

Jag förstår inte hur man får ihop det med att alla ska ha rätt till lika bra skolgång.

PS: Visst, regeringen kan stifta lagar som alla skolor måste rätta sig efter. Och man kan införa riktade stöd för lärarlöner. Men det är omvägar – varför ska skolan vara kommunalt styrd, om det är staten som ska bestämma hur den drivs?

Erfarenhet från uppstartsfrågor i klassen: en annan form av provstress

Jag håller en repetitionskurs i matte 2b/2c, och testar där att lägga de 5–10 första minuterna varje lektion på att låta elever arbeta med standarduppgifter på dator (eller egentligen iPad). Uppgifterna handlar i regel om det vi arbetade med förra lektionen, och jag som lärare kan se hur det går för eleverna.

Jag har också bestämt att standarduppgifterna ger en inträdesbiljett för att skriva prov, som till skillnad från datoruppgifterna handlar om problemlösning.

I tisdags hade vi första provet, som omfattade det första delområdet – räta linjen. För att få skriva det var man tvungen att ha klarat 7 av 10 på standarduppgifterna som handlade om riktningskoefficienter respektive att hitta ekvationen för räta linjer – två saker som man behöver ha koll på för att klara av problemlösning inom det här delområdet. Läs mer

How to get started with cParseCom and Google Apps Script

Note to my regular readers: As you can see, this is a post in English. It targeted at other people writing Google scripts – not necessarily teachers.

Since I became teacher I’ve been writing a few Google scripts, and recently I’ve been more and more annoyed by data storage limitations. I just became happier, after I managed to use parse.com as a data backend to Google application scripts (”GAS”). Here’s an explanation of how I did, in case anyone else have similar problems.

Thanks goes to Bruce McPherson for his blog post that got me started on this track – and of course for writing the cParseCom library. And thanks to Parse for providing a nice service for free.

Läs mer