C är det nya godkänt?

Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas).

Och så finns det svårigheter som verkar olösliga.

Ett problem med kunskapsbedömning som följt med mig från de första kurserna jag undervisade är hur man ska behandla kunskap som (endast) uppvisas tidigt i kursen. Våra styrdokument säger ungefär följande:

  • Kunskaper ska bedömas löpande under kursens gång.
  • Man ska ha en positiv syn i kunskapsbedömning, och räkna förtjänster snarare än straffa brister.
  • Betyg ska sättas på de kunskaper som eleven har i slutet av kursen.

I en perfekt värld medför de här punkterna inget problem, men i den verkliga världen tappar elever bort kunskaper. Och hur ska man behandla elever som uppvisar vissa kunskaper i mitten av kursen, men inte i slutet?

Det verkar olösligt, och när jag reflekterat kring det här problemet tidigare har jag till och med kallat det ”tidsparadoxen”. Nu tror jag att jag hittat en tråd för att nysta upp problemet – eller åtminstone formulera det på ett sätt som hänger ihop.

Läs mer

Annonser

En bra lärare?

De senaste dagarna har jag gått igenom en hel del prov för mina elever, och skrivit en hel del betygsprognoser. Det har inte varit enbart upplyftande resultat: Många elever har fått ett spann i sin betygsprognos, och av 52 elever är det 33 som har F som lägre delen av betygsprognosen.

När jag satt och jobbade med betygsprognoser slog mig frågan: Hur kommer det sig att så många av mina elever verkar tycka att jag är en bra lärare, när de uppenbarligen inte lär sig matten som jag undervisar?

Jag tänkte skriva ner lite tankar om den frågan här.

Läs mer

En slående enighet

För ett litet tag sedan hade vi en mattekonferens på skolan, där vi kollade på en (faktisk) prövning som en elev hade skrivit. Det hände något som jag har funderat över i efterhand.

Prövningen gällde matte 2 och var utvald för att ligga på gränsen mellan F och E: Min bedömning är till exempel att eleven hade fått provbetyget E med lite marginal på ett nationellt prov, men samtidigt visade prövningen också på ett par brister i elevens kunskaper.

Vi var 15–20 mattelärare på konferensen, och vi hade alla alldeles för lite tid på oss för att analysera prövningen. När vi diskuterade efteråt framkom flera intressanta tankar, men det mest intressanta var frågan om eleven borde bli godkänd eller inte. De allra flesta lärare tyckte att eleven inte skulle godkännas. Några tyckte att de inte hade tillräckligt på fötterna för att avgöra, och ingen tyckte att eleven skulle bli godkänd. Det som framhölls var att eleven inte visade att hen hanterade andragradsuttryck och andragradsekvationer.

Att så många lärare var så överens om att man inte kan bli godkänd i matte 2 om man inte hanterar andragradsuttryck och -ekvationer är superintressant. Ingenstans i styrdokumenten står att det är nödvändigt att kunna just detta, men för ändå var det uppenbart för lärarna. (Jag var en av lärarna, och håller med jag också.)

Det är bra för svensk skola att vi har så pass stark praxis, tror jag.

Samlar du betygsunderlag med datorer?

Fram till i mars arbetar jag deltid på PRIM-gruppen med en rapport om datorbaserade nationella prov i matematik. I den rapporten skulle jag gärna ha med erfarenheter från lärare som använder datorer (eller liknande) för att göra kunskapsbedömningar – och använder de bedömningarna som betygsunderlag.

Det visar sig vara svårt att hitta sådana lärare. (Hittills har jag hittat två.) Om du passar på den beskrivningen, eller känner till någon som passar, får du gärna säga till. Antingen med en kommentar här på bloggen, eller med ett mail till johan.falk@mnd.su.se.

Det är relativt vanligt att lärare använder digital teknik för att göra kunskapsbedömningar (även om det är sällsynt), men jag är alltså speciellt intresserad av datorbaserade kunskapsbedömningar som har betydelse vid betygssättning. Anledningen att jag frågar efter just detta är att jag vill hitta sammanhang som är någorlunda ”high stakes”, det vill säga där eleverna känner att mycket står på spel och eventuellt tycker att det är värt att fuska eller utnyttja genvägar för att det ska gå bra.

Finns du där ute?

Note: Det behöver inte vara maskinbedömda prov, och det behöver inte ens vara prov. Det viktiga är att eleverna använder datorer för att visa vad de kan, på något vis.

Lite statistik om skolbetyg i kommuner

Efter att ha kollat på första avsnittet av Världens bästa skitskola, och sett hur Danderyd blivit Sveriges bästa skolkommun, blev jag nyfiken på hur betygsstatistik ser ut för olika kommuner – och hur den hänger ihop med ekonomi. Så jag letade runt efter statistik på några olika webbplatser, och gjorde lite analyser.

Så här blev det, om man spetsar till det lite.

  • Hänger betyg ihop med skatteinkomster i kommunen? Ja, det finns ett svagt samband. För varje tusenlapp i skatteinkomst per invånare som kommunen får in, ökar betygen i nian med 1,3 steg.
  • Hänger betyg ihop med hur mycket människor tjänar i kommunen? Ja, det det finns ett svagt samband. För varje tusenlapp som medianlönen ökar, ökar betygen i nian med 0,23 steg.
  • Hänger betyg ihop med utbildningsnivån i kommunen? Ja, det finns ett medelstarkt samband. För varje procentenhet som antalet högskoleutbildade ökar, ökar betygen i nian med 0,88 steg.

betyg om skatteinkomster

För varje tusenlapp skatteinkomst per invånare, ökar jämförelsetalet (betyget) med 1,3 steg.

jämförelsetal och medianinkomst

För varje tusenlapp medianlönen ökar, ökar jämförelsetalet (betyget) med 0,23 steg.

jämförelsetal och högskoleutbildade

För varje procentenhet andelen högskoleutbildade ökar, ökar jämförelsetalet (betyget) med 0,88 steg.

Läs mer

Ett problem i skolan: prov- och betygsfokusering

Den svenska skolan fungerar bra: Den är gratis, har många engagerade elever/lärare/personal, och bidrar till ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Men det finns ett antal saker som borde fungera bättre. En av dem är att fokus på provresultat och betyg för ofta går före kunskaper.

Vad betyder det? Till exempel: Läs mer

Provfrågor som proxy (igen)

I höstas skrev jag en bloggpost om provresultat som proxy – att ha prov där man kan göra en rimlig uppskattning av vad en elev med E-, C- eller A-kunskaper kommer att skriva. Motsatsen vore att ha provfrågor som direkt relaterar till kunskapskraven, där man inte behöver uppskatta vad (exempelvis) en elev på E-nivå skulle klara av – att lösa en uppgift betyder att eleven visar E-kunskaper.

Det finns för- och nackdelar med båda dessa synsätt på prov, men i min värld är den senare provvarianten flera gånger bättre än den förra.

Men här är ett dilemma.

Varning, varning: Den här bloggposten handlar om matteundervisning. Om du tror något annat är det risk att du blir beskviken.

Läs mer