Ett problem i skolan: Ett system som tappar elever

Det var ungefär ett år sedan jag skrev om ”felet med skolan”. Det är titel med ironi, eftersom jag anser att de problem som finns i svenska skolan är så komplexa att de inte kan fångas i ett enda ”fel” – även om många försöker att göra det. Jag följde upp bloggposten med fyra bloggposter vad jag anser är stora och övergripande problem i skolan, som skapar följdproblem på flera nivåer. I efterhand är jag förvånad över att jag missade att skriva om den sak jag kommer att skriva om här. Det är något jag upplevt från första dagen som lärare, och upplever i princip varje dag. Jag antar att jag blivit så van vid problemet att jag för det mesta inte ens tänker på det. Men innan jag börjar säga dåliga saker om vårt skolsystem vill jag göra tydligt att jag anser att vi har en bra skola – en jättebra. Vi erbjuder alla barn gratis utbildning, vi delar inte upp elever i teoretiska eller praktiska utbildningar redan vid 12 års ålder, och vi har ett skolsystem som uppmuntrar både välmående, kunskapsutveckling och ett demokratiskt samhälle. Det är skitbra. Med det sagt tänker jag försöka beskriva vad jag anser är ett av de största problemen i matteundervisning på gymnasiet. (Problemet finns säkert i andra åldrar och i andra ämnen, men det är jag inte rätt person att uttala mig om.) Läs mer

Pedagogisk skuld

Här om dagen träffade jag vänner som jobbar med programmering, och vi diskuterade saker som projektledning och projektstrukturer. Det satte igång en del tankar i mitt huvud om hur projekt (undervisning i kurser) sköts i skolan, och hur man skulle kunna göra det på ett annat sätt.

En av de sakerna jag tänkt på sedan dess är begreppet teknisk skuld. Det är ett namn på det som uppstår när man i ett (IT-) projekt gör halvdåliga lösningar, som kommer att kosta framöver. Precis som andra skulder växer den tekniska skulden med tiden, så det är viktigt att betala tillbaka den (lösa problemen på rätt sätt) så snart som möjligt.

Teknisk skuld uppkommer för att man är pressad mot deadlines, eller ibland för att man är frustrerad och trött och inte orkar hitta bättre lösningar. När den tekniska skulden inte betalas av, utan fler och fler skulder läggs på, har man till slut ett projekt som inte går att driva framåt – det är för många fulhack, surdegar och konstiga lösningar, och alla som får möjlighet kommer att lämna projektet för att jobba med något annat istället.

Jag tror att det kan vara användbart att prata om pedagogisk skuld på ett liknande sätt. Den uppstår när man vill få elever att bli godkända i kurser, utan att för den sakens skull ha förstått innehållet i kursen. Det händer när elever, lärare eller skolledning känner sig pressade, och om man inte tar tag i den pedagogiska skulden så snart som möjligt får man till slut ett skuldberg som är nästan omöjligt att hantera. Och få är intresserade av att göra det (inklusive eleven själv).

Ett problem i skolan: prov- och betygsfokusering

Den svenska skolan fungerar bra: Den är gratis, har många engagerade elever/lärare/personal, och bidrar till ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Men det finns ett antal saker som borde fungera bättre. En av dem är att fokus på provresultat och betyg för ofta går före kunskaper.

Vad betyder det? Till exempel: Läs mer

En lyckad laboration

Jag genomförde just en laboration i två av mina klasser, där jag testade ett lite nytt grepp. Från början hette laborationen ”Arkimedes princip” och gick i princip ut på att mäta undanträngd vätska samt lyftkraft för föremål som sänks ner i vatten. Nu heter den istället ”Tyngd under vatten” och går ut på att försöka beskriva vad som händer med tyngden hos föremål när de sänks ner i vatten.

Instruktionerna är i princip frågeställningen ovan, tillsammans med ett allmänt förslag på arbetssätt:

  1. Testa att göra lite olika mätningar

  2. Formulera idéer kring vilka egenskaper som kan spela roll tyngd under vatten

  3. Gör fler mätningar, där ni (om möjligt) bara varierar en av dessa egenskaper

  4. Revidera era idéer, flera gånger om det behövs

  5. Försök formulera en teori eller ett samband som förutsäger ett föremåls tyngd under vatten

  6. Försök att hitta sätt att motbevisa teorin/sambandet genom nya experiment

  7. Revidera era idéer, flera gånger om det behövs

Läs mer

Preparandkurs: tre tankar

Det verkar som att vi kommer att få köra en preparandkurs på min skola i höst. Allt är inte klart, och det kan fortfarande krångla med elevers och lärares scheman, men om allt går vägen kommer samtliga elever som börjar samhällsprogrammet, humanistprogrammet och estetiska programmet att skriva en diagnos under de första skoldagarna. De elever som visar sig ha problem med basfärdigheter i räkning kommer att läsa en förberedande kurs under första tredjedelen av läsåret. Under de sista två tredjedelarna kommer alla elever att läsa matte 1. Tillsammans.

Det känns skitbra.

Och processen fram hit har väckt en del tankar.

Läs mer

Något som gör mig glad

Jag sitter och bedömer prov som eleverna skrev för några dagar sedan. En av eleverna har skrivit utförliga lösningar till de lättare uppgifterna, och han precis bara börja på problemet för att visa A-nivå.

Normalt hade det gjort att jag inte kan säga att eleven visar problemlösningsförmåga på A-nivå i det här delområdet, men den här eleven har infört egna variabler för att beskriva de första problemen på ett enklare och mer effektivt sätt – och redovisar det dessutom tydligt. Ett av kriterierna för A-nivå är att man anpassar modeller, och min samlade bedömning av elevens prov är att förmågan att lösa problem ligger på A-nivå – så då blir det min bedömning. (Dessutom visar eleven i sina resonemang att hen har koll på förra delområdet också, vilket inte var min avsikt att testa – men jag kan markera i elevens kunskapsmatris. Skön bonus.)

ett traditionellt prov hade de första uppgifterna gett E-poäng eller kanske C-poäng, utan andra möjligheter till bonus än möjligtvis ett plus i kanten. För mig blir det full pott, och lite till.

Det gör mig glad.

En till gammal insikt

Idag blev en såndär dag då jag funderar över jättestora luckor i förkunskaper, och hur jag kan se till att undervisningen fungerar.

Jag tror att mitt problem är att jag tänker att om jag bara börjar i rätt ände med att förklara saker, så kommer det att funka. Men det är inte så. Snarare är det väl så här:

  • Det är eleven som måste göra saker, inte jag. Så jag ska fokusera på att engagera eleverna (och gärna med skolarbetet).
  • När eleven är engagerad kommer hen att lära sig saker. Men framstegen kan komma långsamt – och det kan vara jättelång väg kvar tills de når de saker som kursen just nu handlar om.

Det finns saker som är trasiga i hur skolan funkar. Så jättetrasiga.