Övning för blivande mattelärare: planera och genomföra en lektion

Jag har tidigare skrivit att jag är glad att jag valde den lärarutbildning jag gjorde (vid Linnéuniversitetet). Den ställde höga krav och jag lärde mig mycket. Men liksom alla andra lärarutbildningar jag har hört talas om var den inriktad på metaperspektiv – inte praktiskt arbete i klassrummet.

Här är en övning som jag tror att blivande mattelärare kan ha nytta av. Jag hoppas på att kunna följa upp den med fler, konkreta, övningar.

Uppgift: Planera och genomföra lektion på temat kvadreringsreglerna

Du ska planera och sedan (inför dina kurskompisar) genomföra en lektion med förutsättningarna nedan. Du har totalt 2×60 minuter för det här momentet – du ska genomföra första lektionen, och i slutet av passet redovisa upplägg för den andra. Den andra lektionen ska du sedan bearbeta efter de synpunkter du får från klassen. Läs mer

Annonser

Ensamarbete, eller gemensamt projekt

Jag har tidigare jämfört det utvidgade kollegiet med det open source-community jag var aktiv i innan jag blev lärare. En diskussion i Facebook-gruppen Matematikundervisning fick mig att inse en jätteskillnad mellan de två världarna – hur vi ser på vårt arbete.

Som open source-webbutvecklare har man sina egna projekt, där man bygger hemsidor (och annat) till kunder. Men det är egentligen bara ytan på ett annat, djupare projekt: att utveckla och förbättra det verktyg man använder för att bygga webbplatser. I det community jag var med i var det över hundra tusen personer som, på ett eller annat sätt, var involverade i att förbättra det verktyget. Det var aldrig ett ensamarbete. Inte ens en frilansare som jobbar själv i sitt vardagsrum hade ett ensamarbete – det fanns alltid, alltid folk i närheten man kunde diskutera med. Och man jobbade på samma projekt.

Som lärare är det – för det mesta – inte så. De huvudsakliga projekten är att hålla sina kurser med sina grupper/klasser, och det jobbet gör man (för det mesta) själv.

Jag tror att läraryrket och skolan skulle se rätt annorlunda ut om normen (och tilldelning av tid) omfattade att lärare inte bara har ”hålla sina egna kurser” som huvudfokus, utan också ”förbättra sättet som kurs X kan hållas”.

Kursplanering.se firar 1000+ resurser

Webbplatsen kursplanering.se är två saker: Ett verktyg för att sköta kursplaneringar, och en bank för att dela resurser för undervisning. Idag är det dags att fira, för nu finns det fler än 1000 resurser på sajten.

I den här bloggposten finns lite reflektioner om vad kursplanering.se är, varför det verkar gå rätt bra för sajten, och vart den är på väg.

Läs mer

En genomgång behöver inte ge alla svar

Här är en insikt som förstås är gammal som gatan, men jag fick den idag (igen) i alla fall.

I en klass arbetar vi med räta linjen just nu, och jag hade en genomgång om riktningskoefficient innan jag lät eleverna jobba med lite blandade uppgifter. Många elever frågade om en uppgift som var typ så här:

En linje med k-värdet 5 går igenom punkten (2, 3). Ange någon annan punkt på linjen.

Först tänkte jag att jag hade varit slarvig i genomgången, och inte tagit med ett exempel som liknade det här. Men sen tänkte jag att det inte alls var så dumt.

Att få en fråga (ett problem) som man inte omedelbart vet hur man ska tackla är ju det som utvecklar tänkandet och förståelse för begrepp. Eleverna har alla nödvändiga pusselbitar inom räckhåll, men behöver rota runt bland dem innan de kan se hur de passar ihop och förstå hur de kan användas. Det är ett arbete som eleverna måste göra, och jag kan inte göra det åt dem.

Så det var ju inte så dumt.

Det påminner mig om Dan Meyers rätt välkända metod, där eleverna presenteras för situationer där de vill ta reda på något, och vägen till detta är inom räckhåll.

Tips: Skanna proven

Här är ett tips som jag fått genom min mentor förra året, Johan Haglund. Jag har börjat tillämpa det, och jag tycker att det funkar skitbra; det ger bättre möjligheter för lärande samtidigt som min arbetsbörda minskar.

Tipset är detta: När du har skrivningar, utforma dem så att eleverna kan skriva svar direkt på provbladen. När skrivningen är över tar du elevernas alster och går till kopieringsrummet, där du klipper bort hörnet med häftklamrarna och skannar in proven. (Ordentliga kopieringsmaskiner kan skanna en hög som du lägger i pappersmataren – även tvåsidigt – så du behöver inte skanna en sida i taget.)

Lektionen efter provet ger du tillbaka proven, utan att ha bedömt dem, tillsammans med en mall där eleverna kan bedöma sina egna prov. Lektionen används sedan för att gå igenom provfrågorna och lösningsförslag tillsammans med eleverna, och så diskuterar ni tillsammans de frågor som dyker upp.

Läs mer

Superfritt skolval: det fria lärarvalet

Jag gillar inte det fria skolvalet. Jag tycker att det leder till ökad segregering, och jag tycker att det lurar allmänheten (väljare) att tro att just deras barn kommer att få det bättre. I verkligheten är det ganska lätt att förstå att skolor över lag inte blir bättre tack vare fritt skolval.

(Man kan visserligen hävda att konkurrens har en positiv effekt, även om det är svårt att påvisa i mätningar; men man kan också hävda att fria skolvalet tvingar skolor att ta resurser från undervisning och lägga dem på marknadsföring. Och mer allvarligt än det är segregeringen.)

För att göra en sorts poäng tänkte jag dra det fria skolvalet ett steg längre. Varför inte ha fritt lärarval?

Läs mer