Ändringar i mitt engagemang

Nu i sommar kommer jag att avveckla några av de engagemang jag haft som lärare. Det känns konstigt, men är nödvändigt. En tydlig anledning är att min familj växer, och jag vill ha mer tid att lägga tillsammans med den. En annan anledning är att jag (som sagt) börjar att jobba på Skolverket i höst. Medan en ”vanlig lärare” har rätt stora friheter att uttrycka sina åsikter lite hur som helst, så är möjligheterna mer begränsade för någon som har ansvar för nationella prov.

Om man hårdrar det har jag förstås precis samma möjligheter, åtminstone i princip, eftersom jag även som lärare är/varit tjänsteman och samma (eller liknande) regler gäller vad gäller bisysslor. Men i praktiken blir det fel om jag exempelvis skulle driva ”min egen” tolkning av kunskapskraven för mattekurser, eftersom den tolkningen skulle få en helt annan tyngd än om den gjordes av några lärare. (Man kan också tycka att min grund för att kunna göra en sådan tolkning – erfarenheter från undervisning – kraftigt minskar.)

Här är några tankar om hur mitt engagemang kommer att ändras.

Läs mer

Annonser

Jag lämnar läraryrket

I höst kommer jag att börja arbeta på Skolverket. Jag sökte tjänsten som ansvarig för bedömningsstöd och nationella prov i matematik på gymnasiet, och jag fick jobbet.

Det betyder att jag kommer att sluta på skolan där jag jobbar, sluta på Prim-gruppen, och istället arbeta heltid med nationella prov, bedömningsstöd och saker som hör där till. Förändringen kommer ganska hastigt, och den som känner mig eller läst på min blogg vet att läraryrket varit en rätt tydlig del av mitt liv de senaste tre åren. Att lämna läraryrket känns, och jag tänkte använda den här bloggposten för att formulera några av de känslorna.

Läs mer

Fler lärare, tack!

Min fru träffade här om dagen en tidigare kollega; en civilingenjör som bland annat jobbar med frågor som har med vattenrening att göra. Bland många andra saker berättade kollegan att hon länge funderat på att bli lärare.

Jag tror att det finns massor med högkompetenta människor i Sverige som funderat/funderar på att bli lärare, och det vore grymt om fler av dem faktiskt blev det. Så här hade det kunnat funka:

  • Intensiv lärarutbildning under tre terminer, då man får någon form av grundläggande lön. (Jorå, det finns yrken där man blir anställd och sedan utbildning!)
  • Statligt lönestöd under de första åren som lärare, med (säg) 5000 kr första året och sedan en tusenlapp lägre varje år efter det.
  • Ett begränsat antal sådana utbildningsplatser varje år/termin. Kanske 500 eller nåt. I de lärarkategorier där det saknas flest.

Lärare är ett av de bästa yrkena, och det behövs fler.