Något som gör mig glad

Jag sitter och bedömer prov som eleverna skrev för några dagar sedan. En av eleverna har skrivit utförliga lösningar till de lättare uppgifterna, och han precis bara börja på problemet för att visa A-nivå.

Normalt hade det gjort att jag inte kan säga att eleven visar problemlösningsförmåga på A-nivå i det här delområdet, men den här eleven har infört egna variabler för att beskriva de första problemen på ett enklare och mer effektivt sätt – och redovisar det dessutom tydligt. Ett av kriterierna för A-nivå är att man anpassar modeller, och min samlade bedömning av elevens prov är att förmågan att lösa problem ligger på A-nivå – så då blir det min bedömning. (Dessutom visar eleven i sina resonemang att hen har koll på förra delområdet också, vilket inte var min avsikt att testa – men jag kan markera i elevens kunskapsmatris. Skön bonus.)

ett traditionellt prov hade de första uppgifterna gett E-poäng eller kanske C-poäng, utan andra möjligheter till bonus än möjligtvis ett plus i kanten. För mig blir det full pott, och lite till.

Det gör mig glad.

Annonser

Sju förmågor (eller inte)

Det här inlägget är mest ett sätt att raljera över hur dumt det blir när nya läroplaner tas fram och implementeras utan att det finns tid att utforma dem ordentligt. Jag ber om ursäkt för gnället.

Det finns ett antal saker i gymnasiets läroplan som är otydliga, men också en del saker som är tydliga. En av de tydligare sakerna är hur elevers olika förmågor i ett ämne ska vägas samman när ett betyg sätts:

  • Om någon förmåga inte når upp till E-nivå är det betyget F som gäller.
  • Om alla förmågor når upp till (minst) E, C eller A är det det betyget som gäller.
  • Betygen D och B används om eleven ”till övervägande del” nått C respektive A i sina förmågor, men en eller ett par förmågor ligger på E- eller C-nivå.

I matematiken har vi sju förmågor som ska bedömas. De kallas ofta (1) begreppsförståelse, (2) procedurhantering, (3) problemlösning, (4) modellering, (5) resonemang, (6) kommunikation och (7) relevans.

Här om dagen fick jag en insikt som legat och väntat på att bli upptäckt: Det är jättesvårt att isolera de sju förmågorna i kunskapskraven. Även om det finns kunskapskrav för E, C och A är det alltså svårt att säga hur man ska bedöma varje förmåga, och därmed blir det svårt att väga samman dem till ett betyg.

Läs mer

Det blir inte tillräckligt bra

Över jul hände något intressant med mig. Jag har blivit lite mindre engagerad i mitt jobb.

Vissa saker är fortfarande lika kul – framförallt frågor om skola och utbildning på metanivå – men flera saker som har att göra med det löpande arbetet engagerar mig inte lika mycket längre.

När jag upptäckte att jag inte tycker att jobbet är lika kul längre blev jag först rädd. Jag har ju tänkt att skola och utbildning är det jag ska hålla på med till pension – vad händer om jag tröttnar på det? Men sen blev jag lugnare. Jag har ju flera gånger konstaterat att jag måste minska min arbetstid, och enda sättet för mig att göra det verkar vara att minska mitt engagemang.

Så: Jag har minskat min arbetstid. Hittills i år snittar jag 8:15 per arbetsdag. Det är bra, men det har också ett pris. För jag gör inte ett lika bra jobb längre.

Läs mer

Reflektioner över arbetstid, det tredje halvåret

Vi lärare har lyxen att få en ordentlig paus från arbetet på sommaren, och även en kännbar paus på vintern. Det behövs – för att komma ikapp, för att vila upp sig, och för att få tid att reflektera över sitt arbete.

Jag anstränger mig för att reflektera över mitt arbete regelbundet; genom att skriva på den här bloggen, genom att skriva privat loggbok varje vecka, genom att prata med kollegor i skolan och på nätet, och på några andra sätt. Det är jättebra.

Jag skriver ner all min arbetstid; dels den jag lägger i skolan på att få lektioner och löpande arbete att fungera, dels den tid jag lägger hemma (eller på träffar och konferenser) för att utveckla och reflektera över mitt arbete som lärare på andra sätt. Den här bloggposten är en sammanställning av min nedskrivna tid det tredje halvåret som lärare, och en reflektion kring vad den betyder.

diagram arbetstid HT 2013

diagram arbetstid HT 2013 (förtroendetid) Läs mer

Övning för blivande mattelärare: översiktsplanera ett avsnitt

Här är en till praktisk övning för blivande mattelärare. Den är flera steg mer krävande än den förra uppgiften, så på en verklig lärarutbildning skulle man säkert ha flera övningar som liknar den första innan man ger sig på den här.

Uppgift: Gör ett upplägg för avsnittet om exponentialekvationer

Du ska göra en översiktlig planering för avsnittet om logaritmer och exponentialekvationer i kursen matematik 2b. Du har totalt tolv 60-minuterslektioner till förfogande.

Din planering ska innehålla:

  • rubriker för de moment du delar upp avsnittet i, samt hur många lektioner du planerar för varje moment
  • för varje moment: pedagogiska målsättningar (vad eleverna ska kunna efter momentet), sammanfattat i ett par meningar eller en punktlista
  • för varje moment: en eller ett par korta kommentar om pedagogiska upplägget, exempelvis “genomgång och sedan enskilt arbete med utdelade uppgifter”, “exempeluppgift och sedan gemensamma diskussioner” eller “fokus på att redovisa problemuppgifter tydligt” samt anteckningar om eventuella läxor för eleverna
  • för varje moment: anteckningar om vilket material (om något) som du som lärare måste förbereda inför momentet, exempelvis lista över utvalda övningsuppgifter, anteckningar för genomgång eller extramaterial att dela ut till eleverna
  • för avsnittet som helhet: anteckningar om vilka moment du tror kommer att vara jobbigast för eleverna

Planeringarna kommer att diskuteras i grupper om fyra, och vi kommer sedan att ha en gemensam diskussion där vi tar upp likheter och skillnader i planeringarna, samt diskuterar de svårigheter vi upplevt. I de gemensamma diskussionerna finns två verksamma mattelärare med.

Läs mer