Ändringar i mitt engagemang

Nu i sommar kommer jag att avveckla några av de engagemang jag haft som lärare. Det känns konstigt, men är nödvändigt. En tydlig anledning är att min familj växer, och jag vill ha mer tid att lägga tillsammans med den. En annan anledning är att jag (som sagt) börjar att jobba på Skolverket i höst. Medan en ”vanlig lärare” har rätt stora friheter att uttrycka sina åsikter lite hur som helst, så är möjligheterna mer begränsade för någon som har ansvar för nationella prov.

Om man hårdrar det har jag förstås precis samma möjligheter, åtminstone i princip, eftersom jag även som lärare är/varit tjänsteman och samma (eller liknande) regler gäller vad gäller bisysslor. Men i praktiken blir det fel om jag exempelvis skulle driva ”min egen” tolkning av kunskapskraven för mattekurser, eftersom den tolkningen skulle få en helt annan tyngd än om den gjordes av några lärare. (Man kan också tycka att min grund för att kunna göra en sådan tolkning – erfarenheter från undervisning – kraftigt minskar.)

Här är några tankar om hur mitt engagemang kommer att ändras.

Läs mer

Jag lämnar läraryrket

I höst kommer jag att börja arbeta på Skolverket. Jag sökte tjänsten som ansvarig för bedömningsstöd och nationella prov i matematik på gymnasiet, och jag fick jobbet.

Det betyder att jag kommer att sluta på skolan där jag jobbar, sluta på Prim-gruppen, och istället arbeta heltid med nationella prov, bedömningsstöd och saker som hör där till. Förändringen kommer ganska hastigt, och den som känner mig eller läst på min blogg vet att läraryrket varit en rätt tydlig del av mitt liv de senaste tre åren. Att lämna läraryrket känns, och jag tänkte använda den här bloggposten för att formulera några av de känslorna.

Läs mer

Fler lärare, tack!

Min fru träffade här om dagen en tidigare kollega; en civilingenjör som bland annat jobbar med frågor som har med vattenrening att göra. Bland många andra saker berättade kollegan att hon länge funderat på att bli lärare.

Jag tror att det finns massor med högkompetenta människor i Sverige som funderat/funderar på att bli lärare, och det vore grymt om fler av dem faktiskt blev det. Så här hade det kunnat funka:

  • Intensiv lärarutbildning under tre terminer, då man får någon form av grundläggande lön. (Jorå, det finns yrken där man blir anställd och sedan utbildning!)
  • Statligt lönestöd under de första åren som lärare, med (säg) 5000 kr första året och sedan en tusenlapp lägre varje år efter det.
  • Ett begränsat antal sådana utbildningsplatser varje år/termin. Kanske 500 eller nåt. I de lärarkategorier där det saknas flest.

Lärare är ett av de bästa yrkena, och det behövs fler.

Om fusk på prov

De senaste dagarna har det varit mycket snack bland mattelärare om fusk i samband med att svaren till nationella provet i matte 2b läckte ut. Det har fått ett antal tråkiga konsekvenser, och lett till att lärare, skolor, huvudmän och myndigheter har behövt välja mellan ett antal beslut som är tråkiga eller ännu tråkigare.

Det har också lett till en debatt om vad man borde göra för att undvika liknande saker i framtiden. (Så vitt jag vet förekommer alltid fusk på liten nivå – elever som hjälps åt på ett prov, eller elever som har kompisar på andra skolor som börjat skriva provet tidigare. Men det är sällsynt att lösningar till hela prov läcker ut.)

När jag analyserar saker som blivit fel gillar jag att fortsätta att fråga ”Varför?”. Det hjälper mig att inte fokusera på de ytliga problemen, utan hitta problem som ställer till besvär på många nivåer.

Läs mer

C är det nya godkänt?

Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas).

Och så finns det svårigheter som verkar olösliga.

Ett problem med kunskapsbedömning som följt med mig från de första kurserna jag undervisade är hur man ska behandla kunskap som (endast) uppvisas tidigt i kursen. Våra styrdokument säger ungefär följande:

  • Kunskaper ska bedömas löpande under kursens gång.
  • Man ska ha en positiv syn i kunskapsbedömning, och räkna förtjänster snarare än straffa brister.
  • Betyg ska sättas på de kunskaper som eleven har i slutet av kursen.

I en perfekt värld medför de här punkterna inget problem, men i den verkliga världen tappar elever bort kunskaper. Och hur ska man behandla elever som uppvisar vissa kunskaper i mitten av kursen, men inte i slutet?

Det verkar olösligt, och när jag reflekterat kring det här problemet tidigare har jag till och med kallat det ”tidsparadoxen”. Nu tror jag att jag hittat en tråd för att nysta upp problemet – eller åtminstone formulera det på ett sätt som hänger ihop.

Läs mer

En bra lärare?

De senaste dagarna har jag gått igenom en hel del prov för mina elever, och skrivit en hel del betygsprognoser. Det har inte varit enbart upplyftande resultat: Många elever har fått ett spann i sin betygsprognos, och av 52 elever är det 33 som har F som lägre delen av betygsprognosen.

När jag satt och jobbade med betygsprognoser slog mig frågan: Hur kommer det sig att så många av mina elever verkar tycka att jag är en bra lärare, när de uppenbarligen inte lär sig matten som jag undervisar?

Jag tänkte skriva ner lite tankar om den frågan här.

Läs mer