Samla betygsunderlag på distans

Det nya coronaviruset har gjort att gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolor undervisar på distans. Det skapar utmaningar i många dimensioner – nå elever som behöver det mest, få tekniken att funka, följa upp och ha samtal med enskilda elever, med mera. Även andra skolformer är drabbade av mycket frånvaro och det finns skolor som håller stängt – kanske kommer många att behöva göra det framöver.

Skolverket beslutar att ställa in de nationella proven fram till 30 juni, för samtliga skolformer. Det satte extra fokus på hur bedömning för betygsättning kan göras på distans. I det är inlägget samlar jag tankar och erfarenheter jag sett om den frågan. Fokus ligger på matematik, och framförallt gymnasieskola, men rätt lite av det som skrivs är unikt för ämnet och skolformen.

Det är knappt fem år sedan jag var undervisande lärare. Bloggposten är alltså skriven från ett utifrånperspektiv. Kommentera gärna, inte minst om du har erfarenheter som säger emot det jag skriver, eller om du har nya idéer som jag missat.

Jag vill också poängtera att det jag skriver är mina egna tankar, och på inget sätt ska uppfattas som ett budskap från min nya arbetsgivare.

Princip noll: Fokusera framförallt på undervisningen

För de skolor som gått över till distansundervisning finns det massor av saker att få i ordning och lära sig innan undervisning kan rulla på någorlunda rutinmässigt. När jag skriver detta är det 24 mars, vilket betyder att det är mer än två månader kvar tills betyg ska ges. Det kloka i ett sånt läge är att inte lägga för mycket krut på att fundera över hur betygsunderlag ska samlas in.

Hitta former för att undervisa. Få elever att känna att det finns en vardag och att det finns rutiner. Upptäck nya svårigheter med distansundervisning. Hantera dem tillsammans med kloka kollegor på nätet. Bli klokare tillsammans. Det är viktigare att få elever att må ok än att hålla prov.

Olika sätt att hantera bedömning för betygsättning

That being said, här är tankar om hur man kan hantera bedömning för betygsättning. De är, som alltid, ett resultat av diskussioner med andra som processats i mitt huvud. De är inte rekommendationer, och vissa saker skulle jag själv inte vilja göra som lärare. Snarare handlar det om en sammanställning av saker som verkar användbara.

Målet är att underlätta vidare diskussioner och utforskande, och underlätta det viktiga jobb som lärare har.

1: Sänk ambitionsnivån, fokusera på det viktigaste

När undervisning ställs över ända kommer även betygsättning att bli lidande. Det handlar inte bara om att det är svårt att samla in betygsunderlag, utan också om att elever fått radikalt olika undervisning. Likvärdigheten i betygen är svår att hålla uppe, och på många sätt är det rimligt att lärare gör bedömningar och skattningar mer på magkänsla än utifrån slutprov. Så länge vi har distansundervisning är det svårt att få till något bättre, och en sänkt ambitionsnivå ger mer utrymme att fokusera på undervisning och att ta hand om elever.

Den här approachen fungerar särskilt väl till och med näst sista terminen i grundskolan, eftersom de betygen inte används för att konkurrera om utbildningsplatser. För slutbetyg från grundskolan och gy-kurser spelar betyg en tyngre roll. I de fallen är gränsfall för betygen E/F de som har störst betydelse för elever, förmodligen följt av gränsfallen A/B. Vill man ha mer säkra betygsunderlag för några elever lär det vara bäst att fokusera på dessa.

2: Senarelägg betygsättningen om möjligt

Det är inte omöjligt att vi kan ha undervisning i klassrum i så gott som alla skolor i Sverige innan sommarlovet. Men jag bedömer det som osannolikt.

Det finns ny lagstiftning som gör det möjligt att förlänga terminer och senarelägga betygsättning. En hel del betyg måste inte sättas innan 10 juni (eller vad det nu är för datum). I grundskolan har slutbetygen en skarp gräns, men resten kan senareläggas (om jag fattat saken rätt). I gymnasieskolan kan kurser förlängas över sommaren, så att betyg sätts först i höst – funkar bra för årskurs 1 och 2, men sämre för elever som tar studenten i vår. Vuxenutbildning präglas av flexibilitet, så där borde det inte vara några problem att senarelägga betygsättningen – ur formellt perspektiv i alla fall.

3: Använd uppsatsliknande inlämningsuppgifter

En metod som nog fungerar bättre i flera andra ämnen är att använda inlämningsuppgifter som liknar uppsatser, snarare än problemuppgifter i en mattebok. Man kan be elever beskriva ett par viktiga matematiska begrepp, eller göra en genomgång/sammanfattning av ett moment i kursen. Det kan vara nedskrivet eller, kanske bättre, inspelad video. (Har man skrivna uppsatser kan det vara smart att prata med en språklärare om att köra dem genom Urkund eller liknande.)

Det här är ett format för betygsunderlag som är rätt trevligt och pålitligt (särskilt för videor), men kan bara användas för att bedöma rätt små delar av sånt vi vill titta på i matteämnet.

4: Använd muntliga uppföljningar

En annan metod är att ge elever ett prov att jobba med hemma, och sedan ha muntliga redovisningar av uppgifter över videolänk som komplement till fotade och skickade lösningar. Man kan låta eleven redovisa hela provet (tar mycket tid) eller göra ett par stickprov per elev (förmodligen mer rimligt). Vilken approach man använder kan förstås anpassas till eleven och sammanhanget – handlar det om gränsfall E/F är det mer intressant att följa upp, och samma sak om man misstänker fusk.

EDIT: Jag har fått mer stöd för att det här är en rätt effektiv metod för att hålla prov och upptäcka fusk vid provgenomförandet. Kan funka särskilt bra i kombination med någon sorts övervakning av provgenomförandet. Man ska räkna med minst fem minuter muntlig uppföljning per elev (ofta mer), och till det kommer arbete med att hitta tider som funkar för varje elev. Jag tror att det är klokt att fokusera på fall där man misstänker fusk, och komplettera det med slumpvisa stickprov.

EDIT 2: Jag har fått lära mig att det finns bra appar för att fota papper, som fungerar bättre än vanlig fotografering med telefon. En sådan heter Genious Scan (för iPhone). Det finns också scan-funktioner i Google Drive-appen (för Android och iPhone).

5: Övervaka provgenomförandet

Ytterligare en metod är att ha prov som skickas genom dator, och där eleven övervakas under genomförandet. Det finns exempel på prov som skickas/genomförs i en (förhållandevis) låst provplattform på datorn, medan datorns webbkamera övervakar eleven framifrån och eleven satt upp en telefon som ger övervakning från ett annat håll. (Det finns också exempel på hur elever lyckats fuska även under sådana omständigheter, men det är väl svår att vaccinera sig mot oavsett.)

Man kan säkert tänka sig andra sätt att övervaka skriftliga prov i hemmet också.

Har du fler tips eller tankar om betygsunderlag på distans? Skriv gärna en kommentar, och har du en bra länk får du gärna dela den på en sajt jag byggt för att dela resurser för distansundervisning. (Det finns en särskild efterlysning efter metoder att hantera skriftliga prov på distans.)

Tre år som lärare: En tillbakablick

Det är augusti, och om några dagar börjar jag mitt nya jobb på Skolverket. Helst skulle jag vilja skriva något långt, riktigt långt, för att fundera igenom och försöka sammanfatta mina erfarenheter som lärare. Men det hinner jag inte. Dagarna går fort och det finns inte mycket tid över (bland annat för att vi har ett spädbarn i hushållet nu).

Men jag vill skriva några rader ändå, för att göra någon form av avslutning. Läs mer

Den långsamma treaktaren

Det finns många kloka människor i mattelärarvärlden, och en av dem är Dan Meyer. För den som inte träffat på honom kan jag rekommendera den här 15-minutersvideon, där han på ett rätt övertygande sätt argumenterar för att matteundervisning alldeles för ofta snuttifierar lärande och undviker mer omfattande (och verkliga) problem.

Ett verktyg i Dan Meyers verktygslåda för undervisning är vad han kallar för treaktare, och funkar ungefär så här:

  1. Presentera en situation som väcker en frågeställning hos eleverna. Han använder ofta videor eller bilder, och målet är att den ska vara så direkt och berörande som möjligt.
  2. Låt eleverna hitta fakta och utveckla verktyg för att kunna hitta ett svar. En viktig del av detta är att ta reda på vilken information som är värdefull, och vilken som inte är det. Verktygen behöver läraren ofta hjälpa till med (så som andragradsuttryck).
  3. Lös upp knuten genom att hitta ett svar på den ursprungliga frågeställningen, och öppna dörrar för nya frågeställningar.

Den här metoden verkar vettig, och när jag testat den har det funkat över förväntan – eleverna blir engagerade och jag har fått se kunskaper och färdigheter som jag (ärligt talat) blivit överraskad av. Även andra lärare verkar använda den här metoden med framgång (exempelvis applicerat på Angry Birds).

Men jag undrar om man inte kan utvidga horisonten lite.

Läs mer

Sammanställning av arbetstid, det sjätte halvåret

I höst börjar jag jobba på Skolverket, vilket har gjort att sista tiden som lärare blivit lite knasig och trasig. Samma sak gäller definitivt mitt arbete på PRIM-gruppen. Utöver detta har jag dessutom slarvat med att skriva ner arbetstid de senaste veckorna. (Av någon anledning har det blivit mindre intressant för mig, när jag lämnar läraryrket.)

Men för fullständighetens skull vill jag ändå göra en sammanställning av hur min nedskrivna arbetstid ser ut det sjätte och kanske sista halvåret som lärare. Som förra året har jag arbetat 50 procent på PRIM-gruppen och 70 procent på skola. Mycket av PRIM-arbetet har skett hemma, eftersom jag vanligtvis bara varit där en dag i veckan. Läs mer

Peer review-tidskrift för lärare?

Den här idén kan ju inte vara ny, men jag fick den här om dagen och jag tycker att den förtjänar att skrivas ner.

I forskarvärlden finns tidskrifter där forskningsresultat publiceras, efter att metod och en del andra saker blivit granskade av (för skribenten okända) forskarkollegor. Jag tycker att det låter klart genomförbart att ha något liknande i lärarvärlden.

Det skulle i så fall vara en tidskrift där lärare (och kanske andra) presenterar lektionsmaterial, upplägg för undervisning och annat material som är vettigt att dela med sig av. Det granskas av 3–4 kollegor som undervisar i samma åldrar och samma ämnen, så att materialet är sunt ur pedagogiskt och läroplansmässigt perspektiv.

Förmodligen är det också rimligt att ha krav på att materialet ska ha använts i praktiken, och att reflektioner från detta finns med. (Däremot behöver det inte ha testats och funnits perfekt, eftersom sånt material är svårt att hitta.)

Givetvis skulle allt vara tillgängligt under open access. Och förmodligen skulle det handla om en digital tidskrift (bank?), eftersom en hel del bra material produceras i format som inte funkar att trycka på papper.

Igen: Knappast en ny idé, men ändå.

Ändringar i mitt engagemang

Nu i sommar kommer jag att avveckla några av de engagemang jag haft som lärare. Det känns konstigt, men är nödvändigt. En tydlig anledning är att min familj växer, och jag vill ha mer tid att lägga tillsammans med den. En annan anledning är att jag (som sagt) börjar att jobba på Skolverket i höst. Medan en ”vanlig lärare” har rätt stora friheter att uttrycka sina åsikter lite hur som helst, så är möjligheterna mer begränsade för någon som har ansvar för nationella prov.

Om man hårdrar det har jag förstås precis samma möjligheter, åtminstone i princip, eftersom jag även som lärare är/varit tjänsteman och samma (eller liknande) regler gäller vad gäller bisysslor. Men i praktiken blir det fel om jag exempelvis skulle driva ”min egen” tolkning av kunskapskraven för mattekurser, eftersom den tolkningen skulle få en helt annan tyngd än om den gjordes av några lärare. (Man kan också tycka att min grund för att kunna göra en sådan tolkning – erfarenheter från undervisning – kraftigt minskar.)

Här är några tankar om hur mitt engagemang kommer att ändras.

Läs mer

Jag lämnar läraryrket

I höst kommer jag att börja arbeta på Skolverket. Jag sökte tjänsten som ansvarig för bedömningsstöd och nationella prov i matematik på gymnasiet, och jag fick jobbet.

Det betyder att jag kommer att sluta på skolan där jag jobbar, sluta på Prim-gruppen, och istället arbeta heltid med nationella prov, bedömningsstöd och saker som hör där till. Förändringen kommer ganska hastigt, och den som känner mig eller läst på min blogg vet att läraryrket varit en rätt tydlig del av mitt liv de senaste tre åren. Att lämna läraryrket känns, och jag tänkte använda den här bloggposten för att formulera några av de känslorna.

Läs mer

Fler lärare, tack!

Min fru träffade här om dagen en tidigare kollega; en civilingenjör som bland annat jobbar med frågor som har med vattenrening att göra. Bland många andra saker berättade kollegan att hon länge funderat på att bli lärare.

Jag tror att det finns massor med högkompetenta människor i Sverige som funderat/funderar på att bli lärare, och det vore grymt om fler av dem faktiskt blev det. Så här hade det kunnat funka:

  • Intensiv lärarutbildning under tre terminer, då man får någon form av grundläggande lön. (Jorå, det finns yrken där man blir anställd och sedan utbildning!)
  • Statligt lönestöd under de första åren som lärare, med (säg) 5000 kr första året och sedan en tusenlapp lägre varje år efter det.
  • Ett begränsat antal sådana utbildningsplatser varje år/termin. Kanske 500 eller nåt. I de lärarkategorier där det saknas flest.

Lärare är ett av de bästa yrkena, och det behövs fler.

Om fusk på prov

De senaste dagarna har det varit mycket snack bland mattelärare om fusk i samband med att svaren till nationella provet i matte 2b läckte ut. Det har fått ett antal tråkiga konsekvenser, och lett till att lärare, skolor, huvudmän och myndigheter har behövt välja mellan ett antal beslut som är tråkiga eller ännu tråkigare.

Det har också lett till en debatt om vad man borde göra för att undvika liknande saker i framtiden. (Så vitt jag vet förekommer alltid fusk på liten nivå – elever som hjälps åt på ett prov, eller elever som har kompisar på andra skolor som börjat skriva provet tidigare. Men det är sällsynt att lösningar till hela prov läcker ut.)

När jag analyserar saker som blivit fel gillar jag att fortsätta att fråga ”Varför?”. Det hjälper mig att inte fokusera på de ytliga problemen, utan hitta problem som ställer till besvär på många nivåer.

Läs mer

C är det nya godkänt?

Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas).

Och så finns det svårigheter som verkar olösliga.

Ett problem med kunskapsbedömning som följt med mig från de första kurserna jag undervisade är hur man ska behandla kunskap som (endast) uppvisas tidigt i kursen. Våra styrdokument säger ungefär följande:

  • Kunskaper ska bedömas löpande under kursens gång.
  • Man ska ha en positiv syn i kunskapsbedömning, och räkna förtjänster snarare än straffa brister.
  • Betyg ska sättas på de kunskaper som eleven har i slutet av kursen.

I en perfekt värld medför de här punkterna inget problem, men i den verkliga världen tappar elever bort kunskaper. Och hur ska man behandla elever som uppvisar vissa kunskaper i mitten av kursen, men inte i slutet?

Det verkar olösligt, och när jag reflekterat kring det här problemet tidigare har jag till och med kallat det ”tidsparadoxen”. Nu tror jag att jag hittat en tråd för att nysta upp problemet – eller åtminstone formulera det på ett sätt som hänger ihop.

Läs mer