C är det nya godkänt?

Det finns många svårigheter med kunskapsbedömning. En del av dem är av ren praktisk natur (som tidsbrist), en del är sådant som man behöver träna sig för att bli bra på (som att skapa bra uppgifter), och en del kräver att man har bra kunskaper om styrdokument (som vad som ska bedömas). Och så finns det svårigheter

Ett problem i skolan: Ett system som tappar elever

Det var ungefär ett år sedan jag skrev om ”felet med skolan”. Det är titel med ironi, eftersom jag anser att de problem som finns i svenska skolan är så komplexa att de inte kan fångas i ett enda ”fel” – även om många försöker att göra det. Jag följde upp bloggposten med fyra bloggposter

Upprop: Inkludera alternativ till pq-formeln i formelbladet för nationella prov

Short version: Om du håller med om att pq-formeln borde få konkurrens i formelbladet för nationella prov får du mycket gärna skriva ditt namn och din skola i en kommentar till den här bloggposten.

Önskas: Ett gemensamt språk för kunskapsbedömning

För 2–3 veckor sedan skrev jag ett inlägg om varför jag tycker att fokus på förmågor fungerar dåligt i matteundervisningen (eller egentligen i bedömning av kunskaper). Inlägget fick en del uppmärksamhet, och nu under jullovet har jag funderat mer kring vad fokus på förmågor leder och inte leder till. I den här bloggposten syns några

Varför jag tycker att fokus på förmågor fungerar dåligt i matematikundervisning

Läroplanerna från 2011 har stort fokus på förmågor: De används för att beskriva syften med ämnen, och de används (ibland på lite annat sätt) för att beskriva kunskapskraven olika betyg. Jag har flera gånger skrivit om problem som jag upplever med förmågor, framförallt när det handlar om bedömning och betygssättning. I det här inlägget tänker jag

En idé för att träna både färdigheter och förmågor

Jag läser just nu Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag. Boken känns välskriven och är än så länge klart värd att läsa. (Jag är på kapitel 3 av 10.) Redan i kapitel 1 blev jag, som så många gånger tidigare, provocerad av hur det betonas att eleverna ska få träna förmågorna som

En hypotes att förkasta

Jag har varit ganska kritisk till hur kursplanerna i matte är utformade, vilket nog inte undgått någon som läser min blogg någorlunda regelbundet. De senaste 2–3 veckorna har jag tänkt att en delförklaring till att så många elever saknar så mycket mattekunskaper när de kommer till gymnasiet, är att kunskapskraven är så diffusa. Det står

Vill du testa en diagnos?

Jag har (som jag skrivit tidigare) jobbat vidare med skriptet waxon för att dels ge elever mängdträning på standarduppgifter, dels kunna följa hur det går för mina elever. waxon byggdes från början för att digitala diagnoser som hölls på min skola i början på hösten. Diagnosen användes för att bestämma vilka elever som skulle gå en

Prov varje lektion?

Jo, som jag skrivit ett par gånger testar jag just nu att använda datorskapade standarduppgifter i en mattekurs. Och jag har använt dem för att låta elever kvalificera sig för att skriva prov – man måste sätta 7 av 10 rätt på ett antal utvalda uppgifter får att få skriva problemlösningsprovet i det delområdet. Men

Computer based training on creating algebraic expressions

(I write this post in English, since I would like it to be accessible to non-Swedish readers. I hope that’s all right with my Swedish audience too.) The last few weeks I’ve been working with an updated version of my script waxon, used for giving my students volume training on math exercises. Today I ported a