En metod för att konkretisera gymnasiets matematikkurser (renskriven)

Den här bloggposten finns också som ett Google-dokument, som har bättre struktur och är lättare att läsa. Dessutom är Google-dokumentet uppdaterat, medan bloggposten är mer eller mindre oförändrad.

Jag hoppas att det går att inspirera mattelärare i Sverige till att använda en gemensam metod för att konkretisera och beskriva våra mattekurser, så att vi kan diskutera dem tillsammans på ett mer kraftfullt sätt.

Gå gärna till Facebook-gruppen Matematikundervisning om du vill diskutera! Läs mer

En sorts metod för att konkretisera kursplaner för matte

Nu söndag–onsdag var jag på sommarkursen som Sveriges MatematikLärarförening anordnar varje år. (Jag fick faktiskt SMaL:s stipendium för att åka dit!) Kursen innehöll en massa saker – inte minst möten med människor – och det lär väl bli en helt egen bloggpost om det. Den här tänker jag ägna åt vad som man nog kan säga är en metod för att konkretisera kursplaner för matte.

En av de människor jag träffade för första gången ”i verkligheten” var Bodil Holmström, som jag träffat rätt mycket online och som jag diskuterat rätt mycket matte med. Vi la en del tid på att bygga matriser för matte 1b på samma sätt som jag skissar nya matriser för 2b, och kom jättelångt. Jag insåg i processen att det jag har är egentligen inte bara en konkretisering av matte 2b, utan en metod för att konkretisera gymnasiets mattekurser i allmänhet.

Två exempel är väl inte tillräckligt för ett generellt påstående – och jag vet exempelvis inte hur det fungerar i yrkesprogrammens kurser – men jag tänkte göra en sammanfattning av hur man kan gå tillväga för att göra en sån konkretisering som jag och Bodil gjorde (och fortsätter att göra).

Läs mer

Tidsparadoxen, del II

Under de sista veckorna nu på vårterminen fick jag anledning att fundera över dilemmat med när man ska bedöma kunskaper, igen. När jag samlade mina tankar om det senast drog jag följande slutsatser:

  • Jag vill samla betygsunderlag löpande under hela kursen.
  • Om en elev vid ett senare tillfälle inte klarar av att lösa svårare uppgifter på ett visst område betyder det inte att eleven inte kan kan det längre.
  • Om en elev vid ett senare tillfälle inte klarar av att lösa enkla uppgifter på ett visst område betyder det att eleven inte kan det längre.

När jag bedömde kursprov blev det ganska tydligt att för många elever är kunskap från tidiga avsnitt i kursen mer eller mindre bortblåsta – och kunskaps nivån motsvarar definitivt inte den som jag bedömt tidigare, och sparat som betygsunderlag. Detta, tillsammans med en klok kollegas påpekande att det ju är kunskaper som eleven har i slutet av kursen man ska sätta betyg på, fick mig att fundera. Kanske borde jag se det så här:

  • Under kursens gång ska jag anstränga mig för att bedöma elevers kunskaper för att anpassa undervisningen, men inte använda som betygsunderlag.
  • Under de sista två veckorna (eller så) ska jag anstränga mig för att samla så heltäckande betygsunderlag som möjligt.

Läs mer

Falkmetoden, version 0.1-beta

Saker och ting verkar få större effekt om man ger det ett Namn och kallar det för en Metod. Jag tänkte försöka göra det med några slutsatser jag har kring hur jag jobbar med kunskapsmatriser och bedömning, för att se om jag kan få mitt tankesätt att få större inverkan på åtminstone mitt eget sätt att arbeta.

Det kan tilläggas att jag varit lärare i snart ett år. Det är inte så länge. Så du får ta det jag skriver här med en nypa salt. Eller två.

Så, här kommer Falkmetoden! Den är formulerad med matteundervisning på gymnasiet i åtanke, och består av 6 principer. Läs mer