Ändringar i mitt engagemang

Nu i sommar kommer jag att avveckla några av de engagemang jag haft som lärare. Det känns konstigt, men är nödvändigt. En tydlig anledning är att min familj växer, och jag vill ha mer tid att lägga tillsammans med den. En annan anledning är att jag (som sagt) börjar att jobba på Skolverket i höst. Medan en ”vanlig lärare” har rätt stora friheter att uttrycka sina åsikter lite hur som helst, så är möjligheterna mer begränsade för någon som har ansvar för nationella prov.

Om man hårdrar det har jag förstås precis samma möjligheter, åtminstone i princip, eftersom jag även som lärare är/varit tjänsteman och samma (eller liknande) regler gäller vad gäller bisysslor. Men i praktiken blir det fel om jag exempelvis skulle driva ”min egen” tolkning av kunskapskraven för mattekurser, eftersom den tolkningen skulle få en helt annan tyngd än om den gjordes av några lärare. (Man kan också tycka att min grund för att kunna göra en sådan tolkning – erfarenheter från undervisning – kraftigt minskar.)

Här är några tankar om hur mitt engagemang kommer att ändras.

Läs mer

Engagera, engagera, engagera

Min viktigaste insikt under det första året som lärare var att som lärare är det viktigare att engagera eleverna i sitt lärande, än att ge bra förklaringar. Diskussioner de senaste dagarna har stärkt den uppfattningen – och även fått mig att fundera över lägen där det inte är så.

Jag tror att alla mattelärare, oavsett vilka åldrar man undervisar, träffar på elever som har förbluffande stora kunskapsluckor. Elever som inte bara saknar viktiga förkunskaper, utan som har svårt att förstå och använda även grundläggande begrepp och metoder.

Bakgrund: ett exempel

Ett exempel på hur elever kan sakna även enkla grundläggande begrepp och metoder är detta: Det är snart dags för ett delprov i matte 2 på gymnasiet, och eleverna är oroliga. Läraren ber eleverna skriva ner några rader om vad de tycker är knepigt inför provet, och det finns elever som skriver ”Jag förstår inte det här med koordinater och koordinatsystem”. (Anm: Formuleringen är påhittad, och eleven är inte min, men exemplet är verklighetsbaserat.)

För den som inte är insatt i koordinatsystem kommer här en kort förklaring.

Läs mer

Reflektioner över arbetstid, det fjärde halvåret

I julas skrev jag en sammanställning av min arbetstid för förra halvåret. Bloggposten fick mycket uppmärksamhet, förmodligen för att jag kombinerade rätt tydlig statistik med resonemang om att det behövs tid för att reflektera.

Jag har fortsatt att skriva upp tid som jag arbetar. Mitt halvår med arbete är inte riktigt över, men det som är kvar lär knappast påverka statistiken speciellt mycket. Så här ser det ut.

diagram arbetstid VT 2014

diagram förtroendetid VT 2014

Läs mer

Att engagera elever och få elever att ta ansvar

Det andra läsåret för mig som lärare är över. Om man förenklar en massa skulle man kunna säga att under första året la jag fokus på att tolka kursplanerna, och andra året testade jag olika sätt att arbeta i klassrummet.

Jag tänker att det tredje året skulle kunna få fokus att engagera elever, och få elever att ta ansvar. (Bland en massa andra saker jag vill göra.)

Varför just detta fokus? Dels för att det är tankar som jag har kommit tillbaka till gång på gång, och som jag tror kan ha stor inverkan på hur bra min undervisning är. (Man kan också säga att det är den värsta flaskhalsen i hur jag hjälper elever att lära sig.) Dels för att det stämmer väl överens med vad forskning säger utmärker bra lärande. Läs mer

Att engagera elever

Vi har just haft sista träffen i skolans treåriga satsning på bedömning för lärande (”BFL”). Vi la rätt mycket tid på att diskutera en av de faktorer som BFL säger är viktig för lärande: att engagera elever i sitt lärande. För mig är det kanske den allra viktigaste uppgiften man har som lärare, men det är också en riktigt svår uppgift – speciellt när det gäller att engagera elever som har svårt för ämnet, eller är skoltrötta i allmänhet. Och att engagera alla.

Här är några av de tankar vi diskuterade i gruppen.

Läs mer

En till gammal insikt

Idag blev en såndär dag då jag funderar över jättestora luckor i förkunskaper, och hur jag kan se till att undervisningen fungerar.

Jag tror att mitt problem är att jag tänker att om jag bara börjar i rätt ände med att förklara saker, så kommer det att funka. Men det är inte så. Snarare är det väl så här:

  • Det är eleven som måste göra saker, inte jag. Så jag ska fokusera på att engagera eleverna (och gärna med skolarbetet).
  • När eleven är engagerad kommer hen att lära sig saker. Men framstegen kan komma långsamt – och det kan vara jättelång väg kvar tills de når de saker som kursen just nu handlar om.

Det finns saker som är trasiga i hur skolan funkar. Så jättetrasiga.

Att engagera genom spelifiering

För knappt en månad sedan formulerade jag tre tankar inför mitt arbete i höst. En av dem var att det viktigaste målet är att få eleven engagerad i sitt lärande.

Det som ligger bakom den tanken är dels att jag vet att jag inte lyckats med att få med alla elever i arbetet jag leder i klassrummet, dels att jag är övertygad om den gamla klyschan att kunskap är något som eleven måste bygga upp själv. (Du kan välja att kalla det forskningsresultat istället för klyscha, om du vill.)

Jag misstänker att förklaringsmetoder, liknelser och i vilken ordning man introducerar begrepp spelar större roll i matten än i andra ämnen. Men jag är övertygad om att det är långt viktigare att få igång elevernas hjärnor, och få dem att utforska matten och anstränga sig, än att förklaringar är välslipade.

Därför blir viktigaste målet i höst att få elever engagerade i sitt lärande. En väg att göra det är att dra lärdomar från spelutvecklare. Spelindustrin överlever genom att få människor engagerade i spelandet, och för dem är det nödvändigt att spelaren inte stannar upp och frågar motsvarigheten till ”Varför ska vi lära oss det här?”.

För några månader sedan läste jag boken The Art of Game Design. Jag skaffade den för att jag är intresserad av spel, men när jag läste den slogs jag av hur mycket som går att tillämpa direkt i undervisning.

Boken innehåller ”100 förstoringsglas”, som är aspekter man kan använda för att granska sitt spelprojekt och se hur bra eller dåligt det fungerar ur en viss synvinkel. Här är en lista över de som tycker kan tillämpas direkt i undervisning, tillsammans med korta tolkningar eller översättningar från deras beskrivningar. Läs mer