Om fusk på prov

De senaste dagarna har det varit mycket snack bland mattelärare om fusk i samband med att svaren till nationella provet i matte 2b läckte ut. Det har fått ett antal tråkiga konsekvenser, och lett till att lärare, skolor, huvudmän och myndigheter har behövt välja mellan ett antal beslut som är tråkiga eller ännu tråkigare.

Det har också lett till en debatt om vad man borde göra för att undvika liknande saker i framtiden. (Så vitt jag vet förekommer alltid fusk på liten nivå – elever som hjälps åt på ett prov, eller elever som har kompisar på andra skolor som börjat skriva provet tidigare. Men det är sällsynt att lösningar till hela prov läcker ut.)

När jag analyserar saker som blivit fel gillar jag att fortsätta att fråga ”Varför?”. Det hjälper mig att inte fokusera på de ytliga problemen, utan hitta problem som ställer till besvär på många nivåer.

Läs mer

En modell för prov och kunskapsbedömning

Jag vet nog egentligen att kunskapsbedömning inte går att fånga i fasta metoder och algoritmer. Men jag vet också att jag nog inte kommer att sluta försöka göra just det i alla fall. Den här bloggposten handlar inte om ett färdigt recept för hur man kan bedöma kunskaper och sätta betyg (i matteundervisning), men det är ett utkast till ett nytt sätt för mig att bedöma kunskaper och sätta betyg. För det kan nog behövas.

Läs mer

Kanske gör jag galet i mina bedömningar

Idag pratade jag med en kolla som har en av mina gamla matte 2-elever i matte 3. Eleven i fråga fick ett rätt starkt betyg av mig i matte 2, men nu i matte 3-kursen är det tydligt att eleven saknar en hel del av de saker som verkligen borde fungera efter matte 2.

Det har fått mig att fundera över hur jag arbetar med kunskapsbedömning och betyg.

Läs mer

Den finska varianten av datorbaserade prov

Jo, just nu arbetar jag som sagt deltid med en rapport om datorbaserade prov – Skolverket har planer på att inleda försök med sådana någon gång i framtiden. Som en del av rapportskrivandet har jag läst på om hur en del andra länder gör med datorbaserade prov.

De flesta datorbaserade prov som används runt om i världen innehåller flervalsfrågor, kortsvarsfrågor, eller frågor som är anpassade för att det ska gå enkelt att mata in svar genom en dator. Det är inte så konstigt, eftersom det kan kräva ganska mycket av en användare om man ska mata in långa redovisningar eller svar på olika former.

Men det är inte helt ändamålsenligt. Kortsvar är jättebra om man ska ha en diagnos och ta reda på vilka elever som inte hanterar bråkräkning, men när det handlar om att sätta betyg i mattekurser behöver man inte bara veta om elever kan räkna – utan också om de kan redovisa tankegångar på ett tydligt sätt. Bland många andra saker. Läs mer

Kan man visa fler kunskaper med datorbaserade prov?

Fram till mars arbetar jag deltid på PRIM-gruppen med en rapport som beskriver förutsättningarna för datorbaserade nationella prov i matematik. Det är ett spännande och intressant arbete, och jag kommer förmodligen att blogga en del om de reflektioner jag gör. Det här inlägget innehåller en sådan reflektion.

Det finns fördelar och svårigheter med datorbaserade prov. En stor fördel är att datorbaserade prov ger bredare möjligheter att visa sina kunskaper: Istället för att vara begränsad till frågor nedskrivna på ett papper kan uppgifter presenteras genom interaktiva widgets, filmer, stora tabeller med data, och annat. Istället för att vara begränsad till att svara med papper och penna kan man använda kalkylprogram, ritprogram, interaktiva widgets och andra saker för att skapa svar. (Och ja, jag tror att de största svårigheterna även de ligger precis här.)

Jag har tagit det för givet att det helt enkelt går att visa kunskaper på fler sätt om prov är datorbaserade, om de det digitala används på rätt sätt. Men så inser jag att det ju inte är alla som känner så. (Eller snarare, att det inte är så för alla.)

Jag tror att om man känner att man i allmänhet kan göra fler saker med en dator, än vad man kan med papper och penna, så tycker man också att man har fler möjligheter att visa sina mattekunskaper genom en dator. Det hänger utan tvekan ihop med mina tidigare tankar om digital grundkompetens.

Det får bli min korta reflektion den här gången. I ett annat inlägg måste jag berätta vad de planerar att göra med de finska examensproven. Det är jättecoolt.

Erfarenhet från uppstartsfrågor i klassen: en annan form av provstress

Jag håller en repetitionskurs i matte 2b/2c, och testar där att lägga de 5–10 första minuterna varje lektion på att låta elever arbeta med standarduppgifter på dator (eller egentligen iPad). Uppgifterna handlar i regel om det vi arbetade med förra lektionen, och jag som lärare kan se hur det går för eleverna.

Jag har också bestämt att standarduppgifterna ger en inträdesbiljett för att skriva prov, som till skillnad från datoruppgifterna handlar om problemlösning.

I tisdags hade vi första provet, som omfattade det första delområdet – räta linjen. För att få skriva det var man tvungen att ha klarat 7 av 10 på standarduppgifterna som handlade om riktningskoefficienter respektive att hitta ekvationen för räta linjer – två saker som man behöver ha koll på för att klara av problemlösning inom det här delområdet. Läs mer

Sånt som funkade bra 2013/2014 (och lite annat)

Betygen för läsåret 2013/2014 är satta, och även om det finns en del jobb kvar att göra är det ett bra tillfälle att titta tillbaka på året. Jag och kollegan Gustav började prata om vad vi vill göra annorlunda nästa år, men gick sedan över till att prata om sånt som vi gjort i år och som funkat bra. Jag tänkte fortsätta de tankarna här, för att sammanfatta för mig själv (och sprida till eventuella andra som är intresserade).

Läs mer