Om fusk på prov

De senaste dagarna har det varit mycket snack bland mattelärare om fusk i samband med att svaren till nationella provet i matte 2b läckte ut. Det har fått ett antal tråkiga konsekvenser, och lett till att lärare, skolor, huvudmän och myndigheter har behövt välja mellan ett antal beslut som är tråkiga eller ännu tråkigare.

Det har också lett till en debatt om vad man borde göra för att undvika liknande saker i framtiden. (Så vitt jag vet förekommer alltid fusk på liten nivå – elever som hjälps åt på ett prov, eller elever som har kompisar på andra skolor som börjat skriva provet tidigare. Men det är sällsynt att lösningar till hela prov läcker ut.)

När jag analyserar saker som blivit fel gillar jag att fortsätta att fråga ”Varför?”. Det hjälper mig att inte fokusera på de ytliga problemen, utan hitta problem som ställer till besvär på många nivåer.

Ett sätt att analysera vad som blev fel är att titta på hur en elev kunde komma åt bedömningsanvisningarna (kallat ”facit” i media). Följer man den tankebanan kan man höra röster som vill att eleven/läraren/skolan ska sättas dit, eftersom de uppenbarligen inte hanterat sekretessbelagt material på rätt sätt. Några steg djupare i varför-kedjan hittar man förslag om bättre rutiner för att hantera nationella prov – inklusive hur de hanteras på skolor, när bedömningsanvisningar görs tillgängliga, och att nationella proven borde skrivas inte bara samma dag utan även samma tidpunkt på olika skolor.

Ett annat sätt att analysera vad som blev fel är att titta på varför eleven valde att fotografera – och även sprida – bedömningsanvisningarna. (Eller varför andra elever valde att ta del av och/eller sprida vidare materialet.) I början av en sådan varför-kedja kan man konstatera att elever vill förbättra sina resultat på nationella provet, förmodligen kombinerat med att matte 2b är en av de kurser som har högst andel F – vilket gör att elever kan känna sig extra pressade.

Ett par steg längre ner i varför-kedjan kan man fråga varför ett enda prov ska spela så stor roll för betyg som de nationella proven ofta gör.

Ytterligare ett par steg längre ner blir man tvungen att fråga sig varför elever fokuserar mer på att få många poäng på prov (”klara proven”) än att lära sig saker.

Det sorgliga svaret på det är att skolan som system innehåller massor med feedback som får många (men inte alla) elever att tänka att det är betyg – ofta synonymt med provresultat – som är det viktiga.

Men varför är det så?

Annonser

One thought on “Om fusk på prov

  1. ”I början av en sådan varför-kedja”

    Ja, i ett fungerande, tidsenligt, samhälle så skulle ”Varför” vara den helt naturligt börjar för att nysta upp det som nu lett fram till ”att” detta hände. Tyvärr är Sverige långt efter i att vara ett tidsenligt samhälle.

    Istället slår traditionen, till följd av ett allt ålderdomligare system, till och utgångspunkten blir något i stil med:

    ”att nationella proven borde skrivas inte bara samma dag utan även samma tidpunkt på olika skolor.”

    Debatten som nu fokuserar på att hitta skyldiga, att skuldbelasta, kan mycket väl tänkas utgå från att om ovanstående ”att” gällt så hade mycket av dom riskerna med centrala statiska prov undvikas. Speciellt eftersom det i dagens allt mer digitaliserade värld går att sprida dessa avfotade sidor som löpeld via sociala nätverk.

    Speciellt då sociala inofficiella subnätverk som eleverna skapat för att slippa känna sig övervakade och kontrollerade av dom vuxna. Något som är en helt naturlig del i att växa upp som barn och göra sig oberoende från dom vuxnas styrning.

    När jag gick i skolan på 70/80-talet så kopierades också prov, även dom centrala. Men eftersom vi då inte hade tillgång till den fantastiskt användbara digitaltekniken som sedan dess tillgängliggjorts så var det praktiskt omöjligt att då sprida det som idag.

    I https://twitter.com/Baksteg/status/600749903900344321 finns några markerade fakta som tillsammans med artikel tweeten pekar på ger bättre ledtrådar om varför detta händer.

    Artikeln, där den nationella projektledaren Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet, intervjuas backar även upp att skolan inte hunnit med utvecklingen. Den är mycket bra läsning och jag väljer att citera följande från den:

    ”Ett nästa steg i utvecklingen av provet som diskuteras är att göra det mer individanpassat. Om en elev svarar fel på en grupp frågor så kommer lite lättare frågor nästa omgång, om dessa blir rätt så kommer det svårare frågor igen. På så vis kan man ringa in kunskapsnivån mer exakt än i dag.”

    Nyckelordet här är ”individanpassat”. Detta är en teknik som redan implementerats och med framgång används på allt fler av dom #MOOC som växer fram.

    https://www.khanacademy.org/ är ett fantastiskt bra exempel på detta. Jag har själv ett konto där och håller som bäst på att ta mig igenom hela mattekursen, från första ”årskursen”. Dels för att jag vill kunna jämföra med den matteundervisning jag kan komma ihåg från när jag själv, för snart 40 år sedan, gick i skolan och dels för att testa hur just den individanpassade studieformer faktiskt fungerar.

    – Det fungerar fantastiskt bra!

    Så fort jag stötte på patrull och #MOOC-systemet bakom upptäckte brister i min kunskap så fick jag lättare frågor som jag inte bara kunde lösa. Frågornas utformning och pedagogik gav mig ledtrådar till den kunskap jag behövde för att förstå hur lösa dem.

    Min nuvarande slutsats, efter erfarenheterna från Kahn Academy och andra #MOOC, är att behovet av nationella prov redan är överspelat. Detta eftersom Kahn Academy inte bara gör underverk för det eleverna ser, även lärarna – eller föräldrar – ges tillgång till den relevanta information som analyserar elevernas svar och anpassar frågorna som kommer.

    Tack vare detta, precis som artikeln beskriver dom digitala PISA-proven kan komma göra, så får lärare bättre ledtrådar och hjälp om vad varje individuell elev har problem med och kan därför på ett mycket effektivare och individanpassat sätt ge personligt stöd.

    Av samma orsaker ser även ”läraren” vilka delar som eleven briljerar i. Tillsammans ger detta information och kunskap för både elev och lärare som traditionella centrala nationella prov aldrig kommer kunna ge.

    Det bästa, som jag ser det, är att digitaliseringen och framväxten av #MOOC också leder till det välbehövliga skiftet på ”att något väsentligt har inträffat, såsom att någon har lyckats fota av och sprida det som nu spritts, till att istället ”berätta varför och vad” enskilda elever har har problem med, har ”normal” utveckling om och även vad dom har lätt för att lära sig.

    Nationella prov behövs inte längre. Digitaliseringen och den revolution av utbildningen som #MOOC redan lett till (tyvärr fortfarande mycket osynlig i den offentliga debatten i Sverige) har redan gett mig tillräckligt bra argument för att något bättre redan finns.

    Om PISA’s nya digitala prov utvecklas så som artikeln indikerar så har mycket inspiration tagits från #MOOC-världen.

    Framtiden är individuellt anpassat kursmateriel från en central samling av information, inkl. frågor, som hela tiden förbättras utifrån den data som samlas in från hur olika rollen använder systemen. Dessa roller är bl.a. elever och lärare, men även pedagoger, IT-roller och även ”beställare” och ”övervakare”. Dom kommer alla kunna se roll-anpassad information som ger dem relevant fakta för att kunna använda i sin roll.

    För mig kommer detta även leda till den nödvändiga förändringsprocess som skolan, som institution i det traditionella samhället, behöver genomgå för att inte bara hänga med i den digitaliseringsprocess som vi bara är i början av.

    För mig kommer det även leda till att vi förstår att lärande inte längre är något isolerat till skolan och där det utgår från ålder på enskilda individer.

    Nu har vi verktygen att inte bara kunna individ-anpassa (oavsett ålder) lärandet.

    Nu kan vi även anpassa det utefter dom lokala förutsättningarna som gäller på den ort där eleverna – återigen oavsett ålder – är bosatt. Inklusive dom företag, föreningar, geografiska och andra naturliga (skog, jordbruk osv) som finns i det lokala samhället.

    Därför är det för mig ointressant att detta hänt, att några papper fotats av och snabbt spridits med den teknik som är snabbt tillgänglig för allt fler i vårt allt mer digitaliserade samhälle.

    Mina frågor är istället varför som som är valda (politikerna) och av dessa valda politiker utsedda att ansvara för hur detta sköts inte har sett eller förstått att den utveckling som skett helt öppet och samtidigt globaliserat tillgången på både information och kunskap.

    Svaren på dessa vet jag redan. Jag vet också att du Johan och massor av andra inom skolan vet det också.

    Vi vet också hur detta har skett, nämligen att en eller flera elever med kunskap om hur digitaltekniken faktiskt fungerar enkelt kunde fota av och snabbt sprida informationen.

    Att detta händer visar bara för mig att dom som bestämmer och styr över dagens system är dom som har minst kunskap om vad tekniken möjliggör.

    Det som nu hänt är inget annat är ett:

    – Klart och tydligt bevis på hur långt efter skolan i Sverige är och det mörker som dom som bestämmer famlar i.

    Det gäller förövrigt även massmedia som även dom fastnat i att-tänket eftersom det ger dom, med minimal ansträngning, möjlighet att snabbt pumpa ut den ena klickvänliga rubriken efter den andra. Därefter är den offentliga debatten igång för fullt…

    Från artikeln:

    ”– Svensk skola släpar efter. Eleverna har högst it-användning av alla hemma, men i skolan är användandet lågt. För tio femton år sedan låg vi i framkant.”

    Ja, vad är den stora grejen som hänt sedan svensk skola för 10-15 år sedan låg i framkant?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s