Sånt som funkade bra 2013/2014 (och lite annat)

Betygen för läsåret 2013/2014 är satta, och även om det finns en del jobb kvar att göra är det ett bra tillfälle att titta tillbaka på året. Jag och kollegan Gustav började prata om vad vi vill göra annorlunda nästa år, men gick sedan över till att prata om sånt som vi gjort i år och som funkat bra. Jag tänkte fortsätta de tankarna här, för att sammanfatta för mig själv (och sprida till eventuella andra som är intresserade).

Sånt som jag testat och vill fortsätta med

  • Matteprov som i princip bara innehåller problemlösning. Eller snarare: som inte innehåller renodlade räkna-ut-svaret-uppgifter. Det känns som att det har hjälpt eleverna att lära sig matte på ett lite djupare plan, och inse att det inte räcker att bara lära sig metoder utantill. Det har också fungerat bra att bedöma.
  • Lottade platser i klassrummet. Framförallt i några av mina grupper har det varit lyckat – det har gjort det mindre snackigt, samtidigt som jag minskar risken att elever blir ofrivilligt ensamma. Jag tror att det är särskilt användbart i början av kurser, så man ger eleverna bra chans att lära känna nya kompisar.
  • Delprov som alltid innehåller frågor från tidigare avsnitt. Jag tror att det hjälpt elever att befästa kunskaper, och i mindre mån jobba efter plugga-och-glömma-principen.
  • Flippad undervisning med kursboken. I fysiken gav jag eleverna i läxa att läsa på inför lektioner. Utvärderingar säger att elever uppskattar det, men jag tror att jag ska utveckla metoden till nästa gång. (En elev konstaterade att det i princip räckte att kolla på formlerna, och inte läsa texten. Det känns bakvänt, men är kanske en bra grej – så kan en genomgång på lektion fokusera mer på begrepp och mindre på räkning, vilket det ändå brukar bli.)
  • Kontrollfrågor med Socrative. Som komplement till läxläsning inför lektioner har jag haft frågor med webbverktyget Socrative, där jag genom 5–6 frågor kan se om eleverna greppat det som togs upp i boken. Tyvärr är djupet på frågorna mycket begränsat, men jag kan åtminstone se resultatet direkt i klassrummet.
  • Skanna prov och ge tillbaka till eleverna direkt. En sjukt bra sak har varit att låta elever skriva svar direkt på provpappret, skanna in lösningarna, och ge tillbaka till eleverna lektionen efter. Kombinera med exempellösningar som finns ute på nätet direkt efter provlektionen, så kan eleverna få feedback på provet när de är som mest mottagliga för det. Som bonus får jag mindre tidspress med bedömningen, behöver inte släpa runt papper, och kan dessutom återanvända anonyma elevexempel (där eleverna godkänt det).
  • Basfrågor på Quizlet. I fysiken (men även lite på matten) har jag gjort i ordning några uppsättningar med ”flashcards” – kort med frågor på ena sidan och svar på andra – som eleverna kan använda för att kontrollera sin basförståelse av begrepp. Verktyget Quizlet har uppfyllt nästan alla mina önskemål: Det är snabbt och smidigt, det finns som gratisapp till både iOS och Android + funkar på webben, man kan markera kort/frågor man vill träna mer på, och det går att slumpa ordningen på frågorna (även om det inte är standard). Däremot krävs en betallicens om man vill använda bilder i sina flashcards, och verktyget är inte open source.
  • Clicker-frågor för diskussioner i klassrummet. En av mina mindre förberedda lektioner blev extremt lärorik för mig. Jag hade tagit ett blad med flervalsfrågor inom termofysik, och lät eleverna rösta mellan olika svarsalternativ. Resultatet visades på storskärm, och när det fanns skäl fick eleverna antingen försöka övertyga varandra eller så hade jag en minigenomgång. Efteråt fick eleverna rösta igen. I ena gruppen fungerade det klockrent, i andra inte lika bra, men upplevelsen gör att jag absolut vill göra det fler gånger. (Det var avgörande att frågorna var mycket välgjorda – svarsalternativen innehöll vanliga missuppfattningar.)

Sånt som jag använt även tidigare, och vill fortsätta med

  • Kursplanering.se är kalasbra. Jag kan sköta planeringen enkelt, eleverna kan lätt hitta vad de behöver, och dessutom delas allt fritt.
  • Kunskapsmatriserna för matten har fått oväntat bra feedback från eleverna – de som tyckte att de var krångliga i början på kursen verkar ha vant sig, och i utvärderingen sa de flesta att matriserna var ett bra sätt för dem att veta hur de låg till och vad de behöver träna på. De ska bli ännu bättre och tydligare till nästa år.
  • Utvärderingar varje vecka. Sista lektionen varje vecka har jag, de sista tre minuterna eller så, bett eleverna gå in och fylla i en Google-enkät med frågor om vad de tycker om veckan som gått. Jag återanvänder samma enkät hela tiden, så jobbet är minimalt, samtidigt som jag får bättre inblick i hur eleverna upplever kursen (och ger dem möjlighet att ge synpunkter anonymt). En bit in i kursen är det långt ifrån alla elever som gör enkäten, men det gör inget.
  • Jag ger bonuspoäng för beteende jag gillar i klassrummet: bra kommentarer, svåra frågor, när man vågar ha fel, när man hjälper kompisar, när man öppnar fönstret om det är varmt, och annat som jag kan tänkas hända. Poängen suddas ut efter varje lektion och används inte på något konkret sätt, men de hjälper mig att skapa en trevlig (och lite lekfull) kultur.

Sånt som jag testat och inte riktigt funkade

  • Jag testade ett tag att använda Blendspace för att kombinera läshänvisningar eller videogenomgångar med kontrollfrågor, istället för att ha bokhänvisningar och Socrative. Resultatet var inte övertygande alls, vilket förstås kan bero på hur jag genomförde det, och jag bytte tillbaka efter några veckor. Det jag saknade var framförallt rutinen med kontrollfrågor i klassrummet, där alla elever var med och markerade starten på lektionen.
  • Jag försökte i början av läsåret att varannan vecka låta eleverna uppdatera sina kunskapsmatriser, och färgmarkera saker som de behövde träna eller hade koll på. (De fick bara uppdatera den halva där de själva kunde redigera – inte betygsunderlaget.) Det blev aldrig någon smidig rutin, förmodligen delvis för att det krävde att jag släpade datorvagn till klassrummet. Kanske försöker jag igen i höst när eleverna har egna iPads, kanske inte. iPads och Google-kalkylblad är inte kända för att gilla varandra.
  • En halvknäpp idé jag hade innan läsåret började var att sätta fantasifulla namn på procedurer i matten, för att göra det lättare att komma ihåg dem och prata om dem. (”Du måste göra en Astrid Lindgren!”) Ett par elever verkar ha gillat det, men över lag lyfte det inte.
  • En annan halvknäpp idé jag hade var att låta eleverna ställa frågor via Twitter, istället för att räcka upp handen. Lättare att hålla turordningen, och kanske kan andra elever svara (i eller utanför klassrummet). Tänkte jag. Men det lyfte inte över huvud taget.
  • Jag försökte också att använda en wiki istället för en fysisk kursbok. Jag kommer nog att fortsätta att utnyttja delar av wikin, där jag har övningsuppgifter och genomgångar, men idén att låta elever skriva förklaringar till begrepp eller lägga upp lösningar till uppgifter lyfte aldrig – det blev för mycket fokus på teknikkrångel.

Nya saker jag vill testa

Det finns förstås massor med nya saker jag vill testa nästa år. Här är några få av dem.

  • Bedömningsnivå ”sett, men osäkert”. Jag blir ledsen när elever frågar om de måste visa någon viss färdighet/kunskap igen, nu när de lyckats visa den på ett tidigare prov. För att markera att jag vill att eleverna ska kunna saker (inte bara lyckas lösa en uppgift) överväger jag starkt att införa bedömningsnivån ”sett, men osäkert”. Den betyder att jag inte litar på att eleven kan sakerna på ett sätt som är bestående, till skillnad från ”sett och litar på” där jag känner att eleven kan sina saker.
  • Kritiska procedurer. Det finns vissa typer av proceduruppgifter som jag kräver att elever kan hantera om de ska få godkänt. I 2b är det till exempel att hitta ekvationen för en rät linje, att hitta extrempunkter för andragradsfunktioner, och att lösa exponentialekvationer algebraiskt. Det kan vara värt att komplettera mina bedömningsmatriser med dem.
  • Fler frågor på proven. I år har det varit få frågor på mina matteprov – vanligtvis fyra problem för en skrivtid på 60 minuter. Det kan vara värt att öka det; dels för att ge eleverna bättre träning inför nationella provet, dels för att ge mig själv bredare betygsunderlag.
  • Procedurtester på dator. Jag jobbar med ett verktyg för digitala diagnoser på skolan, och det ska bli så flexibelt att man kan använda det för en rad olika ändamål. En möjlighet är att starta varje lektion med 5–10 minuter procedurträning, ungefär som kontrollfrågorna på fysiken (eventuellt även med läsning inför lektioner). Jag skulle få bättre koll på elevernas färdigheter, och eleverna skulle få mer träning. Jag kan dessutom få skriptet att blanda in gamla uppgifter från tidigare avsnitt då och då. Jag funderar också på att kräva att eleverna har klarat proceduruppgifter på en viss nivå innan jag låter dem skriva prov med problemuppgifter – men det får vi se.

 

Annonser

3 thoughts on “Sånt som funkade bra 2013/2014 (och lite annat)

  1. Ping: Stora och små tankar för nästa läsår | Att bli lärare

  2. Tack för att du delar med dig, både av plus och minus! Rolig ide med ”trevlighetspoängen”, tror jag har en grupp som kan ha nytta av det.
    /Maria

  3. Ping: Tre år som lärare: En tillbakablick | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s