Att klara en kurs

Idag sa jag så här till eleverna i en av mina mattegrupper:

”Att klara en kurs handlar inte om att få tillräckligt många poäng på prov. Det handlar om att lära sig saker. Satsa på att lära dig matten, så kommer resten att lösa sig.”

Jag trodde att eleverna skulle sucka, eller kanske bli oroliga och fråga om det inte räckte att man klarade provet. Men de blev glada.

Det är bra.

Det utvidgade kollegiet: några jämförelser och tankar

För ett par veckor sedan skrev jag om det utvidgade kollegiet – den nätgemenskap som finns bland lärare i Sverige – och drog paralleller med ett community för webbutveckling (Drupal) som jag varit mycket aktiv i.

I den här bloggposten tänkte jag göra några närmare jämförelser mellan det utvidgade kollegiet och Drupalcommunityt, och titta på några viktiga saker som är lika, och några viktiga saker som är olika. Avsikten är att väcka tankar om hur det utvidgade kollegiet kan bli starkare och större.

Jämförelsen är ganska torr, så jag tänkte lyfta fram en slutsats redan nu (innan du tröttnar på att läsa): Det utvidgade kollegiet skulle tjäna på att ha en central samlingsplats. Därför tänkte jag föreslå diskussioner om att försöka samlas kring (säg) kollegiet.org, och ha det som nav för diskussioner och kommunikation. Längst ner finns ett mer preciserat förslag. Läs mer

Om räkning och matematik (eller: Det här med gångertabellen)

Det finns en viktig fråga inom matteundervisning som jag inte blivit klok på. En fråga som regelbundet skapar konflikter. Det är det här med att elever ska kunna räkna. Eller, lite mer allmänt: Att elever ska hantera standarduppgifter utan problem – lösa andragradsekvationer, räkna ut lutningen för en rät linje, hantera bråkräkning och negativa tal, och kunna gångertabellen.

Jag uppfattar det lite som att det finns två lag som strider om den här frågan, och jag vet inte vilket lag jag sympatiserar med. Läs mer

Muntliga prov med begreppsförklaringar: första riktiga testet

I morse var jag nervös. Jag skulle hålla muntliga matteprov med 31 elever, med en modell som jag bara testat med en elev förut. Jag hade ersatt den muntliga delen i nationella provet med egna typer av uppgifter, som handlar mer om begrepp än problemlösning. En ganska radikal ändring, som jag fått ok från rektor och matematikansvariga att göra. Dessutom hade lovat kollegor att berätta hur det gick, och till råga på allt lagt ett rätt tätt schema för grupperna.

Nu ikväll är jag inte nervös. Jag är glad. För det gick jättebra. Läs mer

Det utvidgade kollegiet: en personlig reflektion

Det var knappt två månader sedan jag kom i kontakt med det som ibland kallas det utvidgade kollegiet – den gemenskap som många lärare har på Twitter, Facebook och andra mötesplatser (även fysiska). Det har betytt massor för mig att få träffa fler som brinner för skola och utbildning, och är engagerade i det mer eller mindre dygnet runt.

Sedan dess har det flera gånger slagit mig hur stora likheterna är mellan det utvidgade kollegiet och ett community jag varit djupt engagerad i: det kring webbverktyget Drupal. Jag tänkte försöka beskriva vad som är speciellt med Drupals community, och hur viktigt det är för projektet – och senare försöka göra jämförelser med det utvidgade kollegiet. Jag tror att det kan göra det lättare att förstå vad det utvidgade kollegiet betyder, vad det kan betyda, och förhoppningsvis även ge ett par insikter som kan vara till nytta när det utvidgade kollegiet fortsätter att växa och ta form. Läs mer

Skapa ett matteträd tillsammans?

En visuell beskrivning av centralt innehåll i matematik 1a och 1b

Jag fick här om dagen ett mail från en användare på Skill Compass – ett projekt jag startade för att göra det lättare att organisera resurser för lärande. I mailet berättar han hur webbplatsen hjälpt honom att upptäcka luckor i sina kunskaper, och att det gjort det lättare för honom att gå vidare och lära sig nya saker. Vad han skriver stämmer så väl överens med mitt syfte med webbplatsen att jag börjat fundera på om man skulle testa något liknande för skolan.

Idén med Skill Compass är detta:

  • Det finns ämnesområden, exempelvis ”negativa tal” eller ”andragradsekvationer”.
  • Det går att lägga till resurser för lärande till varje ämnesområde. (Videor, filer, länkar…)
  • Ämensområden kan relatera till varandra genom att vara delar av ett annat område (x ingår i y), eller beroende av ett annat område (du behöver x för att förstå y).
  • Relationerna mellan ämnesområdena går att rösta upp/ner, och bestäms alltså kollektivt – inte av en enda person.

Resultatet är ett kunskapsträd som är tänkt att hjälpa folk att (1) hitta saker som de kan lära sig, för att de har alla nödvändiga förkunskaper, (2) hitta saker som de behöver lära sig för att förstå något som de är ute efter, och (3) hitta bra resurser för att lära sig det de vill. På köpet växer det fram en struktur som beskriver ett kunskapsområde.

Webbplatsen skillcompass.org handlar om kunskapsområdet ”bygga webbplatser med verktyget Drupal”. Där kan ett kunskapsträd se ut så här:

Skill Compass-träd(Klickar man på någon del av trädet får man se vad som gömmer sig under det ämnesområdet. Det är rätt kul – följ gärna länken och testa!)

Men skillcompass.org var bara byggt som ett exempel på hur man skulle kunna använda det webbverktyget. Det går att starta nya webbplatser för att beskriva andra kunskapsområden.

Just nu har jag händerna fulla med ett annat projekt: kursplanering.se. Men det vore intressant att göra ett sånt projekt för exempelvis skolmatte. En dag kanske jag till och med kan kombinera de två projekten – de skulle passa rätt bra tillsammans.

Det var inte bättre förr

Tack Gustav Svensson som upptäckte en pinsam miss i hur jag tolkade datan nedan. Jag låter texten stå kvar, men se till att läsa Gustavs kommentar här nedan så att du inte gör samma miss som jag.

Jag snubblade just in på en artikel som jag tror kommer från en gammal Nämnare: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/5860_84-85_4.pdf

Den analyserar standardprov från årskurs 9, mellan åren 1975 och 1979, och konstaterar bland annat:

  • Ungefär 15% av eleverna klarar inte att beräkna uttryck som 5032 + 279 eller 343/7.
  • Ungefär 50% av eleverna klarar inte att räkna bråk som 1/2 + 1/4 eller 7/10 – 2/5.
  • Ungefär 25% av eleverna klarar inte att räkna procentuppgifter som ”10% av 1200 kr”.
  • Ungefär 60% av eleverna klarar inte att räkna ut procentuppgifter som ”Hur många procent är 20 av 50″.
  • Ungefär 30% av eleverna klarar inte att med enkla mätvärden räkna ut omkretser på rektanglar och trianglar.

Det var inte bättre förr.

(Men det ska bli bättre i framtiden.)