Gott slut, och gott nytt år

Mitt andra år som lärare är klart – dags för mig att ta semester på riktigt. I höst fortsätter äventyret. En del saker blir nya, en del saker blir ungefär som tidigare. De två nya sakerna jag ser mest fram emot är, förmodligen:

  • En ny approach för att stärka elevernas procedurfärdigheter (läs ”räkning”). Jag vill lägga de första 5–10 minuterna varje lektion på att låta elever räkna standarduppgifter på det vi gjorde senast, blandat med lite gammalt. Det görs digitalt, och jag kan därmed följa hur det går för eleverna utan extra ansträngning. Jag hoppas att det kan hjälpa elever att ta arbeta kontinuerligt, att ha en tydlig rutin för att starta lektioner, att få fler elever att komma i tid, att få elever att ta ansvar för att jobba utanför klassrummet om det behövs, och ge elever bra möjligheter att träna på en bredd av proceduruppgifter för kursen. Min plan är också att kräva att en elev behärskar de viktigaste procedurerna för ett avsnitt innan hen får skriva problemlösningsprov, vilket jag hoppas gör det tydligt att det inte räcker att kunna räkna – man måste också kunna använda sina räknefärdigheter i meningsfulla sammanhang.
  • Jag kommer från augusti till mars att arbeta 50% för PRIM-gruppen vid Stockholms universitet, för att sammanställa vad forskning och erfarenheter säger om att bedöma (matte-) kunskaper digitalt. (Målet är på sikt att en av delarna i nationella provet för årskurs 6 ska kunna hållas både digitalt och med papper och penna.) Det kommer att bli spännande att på riktigt få lägga tid på att läsa och sammanfatta forskning som handlar om något jag använder i klassrummet – och bättre förstå möjligheter och begränsningar i digital kunskapsbedömning. Det kommer förstås också bli spännande att lära känna en ny arbetsplats.

Angående den andra punkten: Jag är jättenöjd med att jag kan arbeta 50% på Rudbeck samtidigt, istället för en lägre grad som det var tänkt från början. Jag har alldeles för mycket att lära mig om att vara lärare.   En annan sak jag tänkt på är att jag inte trivs med att skriva bloggposter som är relativt slarviga, som jag känner att det blivit i vår. I höst kan det bli färre, men mer genomarbetade, bloggposter. Kanske slår samma tänk igenom i min undervisning – med färre men mer genomarbetade experiment. Vi får se. Nästa år.   Med det tänkte jag stänga ner bloggen för det här läsåret. Gott slut, och gott nytt.

Reflektioner över arbetstid, det fjärde halvåret

I julas skrev jag en sammanställning av min arbetstid för förra halvåret. Bloggposten fick mycket uppmärksamhet, förmodligen för att jag kombinerade rätt tydlig statistik med resonemang om att det behövs tid för att reflektera.

Jag har fortsatt att skriva upp tid som jag arbetar. Mitt halvår med arbete är inte riktigt över, men det som är kvar lär knappast påverka statistiken speciellt mycket. Så här ser det ut.

diagram arbetstid VT 2014

diagram förtroendetid VT 2014

Läs mer

Att engagera elever och få elever att ta ansvar

Det andra läsåret för mig som lärare är över. Om man förenklar en massa skulle man kunna säga att under första året la jag fokus på att tolka kursplanerna, och andra året testade jag olika sätt att arbeta i klassrummet.

Jag tänker att det tredje året skulle kunna få fokus att engagera elever, och få elever att ta ansvar. (Bland en massa andra saker jag vill göra.)

Varför just detta fokus? Dels för att det är tankar som jag har kommit tillbaka till gång på gång, och som jag tror kan ha stor inverkan på hur bra min undervisning är. (Man kan också säga att det är den värsta flaskhalsen i hur jag hjälper elever att lära sig.) Dels för att det stämmer väl överens med vad forskning säger utmärker bra lärande. Läs mer

Sökes: diagnostestare

I höst kommer vi på Rudbeck att ha en förberedande mattekurs för en del av de som börjar gymnasiet. Kursen går under första tredjedelen av läsåret (elva veckor!), och ska börja så snabbt som möjligt. Målet är att så många som möjligt ska ha relevanta förkunskaper när de börjar läsa matte 1, vilket förhoppningsvis kommer att hjälpa även för senare mattekurser.

Det känns skitbra.

Vi kommer att använda diagnoser för att ta reda på vilka elever som har störst behov av den förberedande kursen, och för att göra administrationen enklare kommer vi – om allt går som jag vill – ha diagnosen digitalt.

För att diagnosen ska fungera så bra som möjligt letar jag nu efter ”betatestare” – personer som är intresserade av att använda diagnosen på elever, och berätta för mig om det finns saker som inte fungerar bra.

prioriteringsregler

elevresultat

Läs mer

En paradox med lärande och lärarutbildning

De allra flesta lärare skulle hålla med om påståenden som ”alla kan lära sig matte”. Det ingår mer eller mindre explicit i lärarens yrkesroll att inte bara tycka, utan också veta att de allra flesta kan lära sig det allra mesta om man bara arbetar på rätt sätt och har tillräckligt med tid.

Ett lite kärvare påstående är exempelvis ”alla kan bli bra på matte 4″. (Matte 4 är den fjärde mattekursen på gymnasiet, och finns vad jag vet bara som krav för ordentligt tekniska högskoleutbildningar som civilingenjörsprogram.) Läs mer

Ett problem i skolan: lågt söktryck till lärarutbildning

Den svenska skolan fungerar bra: Den är gratis, har många engagerade elever/lärare/personal, och bidrar till ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Men det finns ett antal saker som borde fungera bättre. En sådan sak är att det är få som söker till lärarutbildningar – något som både är symptom på att något är fel, och ett problem i sig.

Symptomen

Det var över ett år sedan som DN skrev att det räcker att ha 0,1 på högskoleprovet för att komma in på en del lärarutbildningar, och påståendet har sedan följts upp och bekräftats i ett par omgångar. Av de som antas är det ungefär var sjätte som hoppar av, vilket ibland förklaras med att många söker lärarutbildning som andra- eller tredjehandsval. Många lärarutbildningar fyller inte utbildningsplatserna. Till detta kan man lägga att varannan lärare överväger att lämna yrket (enligt en enkät från Lärarförbundet samt Skolverkets attitydundersökning).

Det känns inte förhastat att säga att läraryrket har relativt låg attraktionskraft. Läs mer

Cognitive ease och pedagogik

Jag har tidigare nämnt boken Thinking, fast and slow av Daniel Kahneman, och hur den inspirerat pedagogiska tankar hos mig. Den här bloggposten tar upp en sak från boken, som jag velat skriva om ganska länge – cognitive ease – och hur det kan spela en roll i undervisning. Cognitive ease kan kanske översätts med kognitiv lätthet eller kognitivt flöde, och beskriver att vi har lätt att ta till oss något. Jag kommer att använda den engelska termen, eftersom jag inte är säker på hur det översätts till svenska.

cognitive ease

(Jag kan förresten berätta att den andra halvan av boken handlar mycket mer om ekonomi än första halvan, och jag är inte riktigt lika lyrisk över boken som jag var i början. Men den är fortfarande lätt värd att läsa.)

Läs mer