Kanske gör jag galet i mina bedömningar

Idag pratade jag med en kolla som har en av mina gamla matte 2-elever i matte 3. Eleven i fråga fick ett rätt starkt betyg av mig i matte 2, men nu i matte 3-kursen är det tydligt att eleven saknar en hel del av de saker som verkligen borde fungera efter matte 2.

Det har fått mig att fundera över hur jag arbetar med kunskapsbedömning och betyg.

Läs mer

Prov varje lektion?

Jo, som jag skrivit ett par gånger testar jag just nu att använda datorskapade standarduppgifter i en mattekurs. Och jag har använt dem för att låta elever kvalificera sig för att skriva prov – man måste sätta 7 av 10 rätt på ett antal utvalda uppgifter får att få skriva problemlösningsprovet i det delområdet.

Men är på väg att ändra på det.

Istället för att uppgifterna ska vara en entrebiljett till provet, kommer de att vara en del av provet. Nu har jag tvådelade prov – en del handlar om problemlösning och skrivs på papper, och en del handlar om att lösa standarduppgifter och skrivs på nätet.

Eleverna verkade glada över det. Det är flera elever som varit sura eller frustrerade över att de inte fått skriva problemösningsproven. Själv tycker jag att det inte borde vara så svårt att faktiskt arbeta med standarduppgifterna, och träna tills man får 7 av 10 rätt. För man får försöka hur länge man vill. Och trots att vi lägger lektionstid på det är det många elever som inte rört en hel del uppgifter.

Men idag blev det annorlunda. Efter rasten sa jag till eleverna att nu har vi prov. Och att det finns länkar till två provuppgifter i vår planering, och att de gärna får arbeta två och två och att det är helt ok att fråga mig om man fastnar.

Resultatet under lektionen blev mycket bättre än vad det varit tidigare. Alla elever har klarat av den första provuppgiften, och en eller två elever har klarat den andra också. Alla har påbörjat den (även om ett par inte lyckats få något uppgift rätt ännu).

Jag hoppas att det kan fortsätta på det här viset. För mig känns det lite konstigt att det ska spela så stor roll vad jag kallar uppgifterna. Å andra sidan är det kanske inte så konstigt att det är bra att använda ett språk som eleverna förstår. ”Nu är det prov.”

PS: Det hela påminner rätt mycket om mina tankar ”prov varannan lektion” som jag hade för … ett och ett halvt år sedan. Shit.

Computer based training on creating algebraic expressions

(I write this post in English, since I would like it to be accessible to non-Swedish readers. I hope that’s all right with my Swedish audience too.)

The last few weeks I’ve been working with an updated version of my script waxon, used for giving my students volume training on math exercises. Today I ported a very important question type: creating algebraic expressions and equations. It presents students with a situation described in a short text, and asks them to write down equations or expressions describing the situation. Students may be asked to select variables themselves, or the variables may be chosen for them.

For example (sorry about the mix of English/Swedish):

waxon example”Goliath weighs twice as much as David. Write this relation as an equation.” (You can try out 2 example questions in English here, and 19 live questions in Swedish here.)

Läs mer

Den finska varianten av datorbaserade prov

Jo, just nu arbetar jag som sagt deltid med en rapport om datorbaserade prov – Skolverket har planer på att inleda försök med sådana någon gång i framtiden. Som en del av rapportskrivandet har jag läst på om hur en del andra länder gör med datorbaserade prov.

De flesta datorbaserade prov som används runt om i världen innehåller flervalsfrågor, kortsvarsfrågor, eller frågor som är anpassade för att det ska gå enkelt att mata in svar genom en dator. Det är inte så konstigt, eftersom det kan kräva ganska mycket av en användare om man ska mata in långa redovisningar eller svar på olika former.

Men det är inte helt ändamålsenligt. Kortsvar är jättebra om man ska ha en diagnos och ta reda på vilka elever som inte hanterar bråkräkning, men när det handlar om att sätta betyg i mattekurser behöver man inte bara veta om elever kan räkna – utan också om de kan redovisa tankegångar på ett tydligt sätt. Bland många andra saker. Läs mer

Tid för innehåll, tid för förmågor

Jag går mattelyftet det här läsåret, vilket är kul och givande på flera sätt. Till nästa träff läser vi en text som handlar om att undervisa med fokus på modelleringsförmågan, och texten tar upp ett exempel som är intressant och inspirerande – elever har fått arbeta med att själva bestämma ett mått på hur kvadratisk en rektangel är.

Det är tänkt att vi ska göra en liknande uppgift i våra klasser, vilket vore jättekul men också svårt att hinna. Det här blogginlägget handlar om att det är svårt att hinna.

Läs mer

Kan man visa fler kunskaper med datorbaserade prov?

Fram till mars arbetar jag deltid på PRIM-gruppen med en rapport som beskriver förutsättningarna för datorbaserade nationella prov i matematik. Det är ett spännande och intressant arbete, och jag kommer förmodligen att blogga en del om de reflektioner jag gör. Det här inlägget innehåller en sådan reflektion.

Det finns fördelar och svårigheter med datorbaserade prov. En stor fördel är att datorbaserade prov ger bredare möjligheter att visa sina kunskaper: Istället för att vara begränsad till frågor nedskrivna på ett papper kan uppgifter presenteras genom interaktiva widgets, filmer, stora tabeller med data, och annat. Istället för att vara begränsad till att svara med papper och penna kan man använda kalkylprogram, ritprogram, interaktiva widgets och andra saker för att skapa svar. (Och ja, jag tror att de största svårigheterna även de ligger precis här.)

Jag har tagit det för givet att det helt enkelt går att visa kunskaper på fler sätt om prov är datorbaserade, om de det digitala används på rätt sätt. Men så inser jag att det ju inte är alla som känner så. (Eller snarare, att det inte är så för alla.)

Jag tror att om man känner att man i allmänhet kan göra fler saker med en dator, än vad man kan med papper och penna, så tycker man också att man har fler möjligheter att visa sina mattekunskaper genom en dator. Det hänger utan tvekan ihop med mina tidigare tankar om digital grundkompetens.

Det får bli min korta reflektion den här gången. I ett annat inlägg måste jag berätta vad de planerar att göra med de finska examensproven. Det är jättecoolt.

Något är trasigt

Jag envisas med att säga att saker är bra i den svenska skolan. Jättebra, till och med. Men det finns också saker som inte är bra. En av de sakerna är att det är alldeles för vanligt att elever inte har de kunskaper man kan förvänta sig från tidigare (års-)kurser.

För mig som mattelärare innebär det ordentliga och praktiska problem i undervisningen. (Samma sak gäller säkert i alla ämnen, men matte brukar sägas vara ett ämne där man – mer än i många andra ämnen – bygger vidare på tidigare begrepp.)

När jag undervisar i matte 2 är det svårt om eleverna inte klarar av att räkna med bråk. (Bråkräkning ingår i årskurs 7–9.) Det är svårt när eleverna inte hanterar negativa tal. (Räkning med negativa tal ingår i årskurs 4–6.) Det är svårt när elever inte klarar av att lösa enklare ekvationer. (Ekvationer ingår i år 7–9.)

Att behöva träna eleverna i de här sakerna, när vi ska jobba med andragradsekvationer eller logaritmer, är som att behöva träna på att läsa ord som är längre än 10 bokstäver när det vi borde göra är att analysera litteratur. Eller att träna på hur man tar olika ackord på en gitarr, när vi borde träna på frasering. Eller nåt. Det är bra saker att träna på – och jag skulle gärna hjälpa eleverna med det – men inte när undervisningen ska fokusera på något annat.

Det är trasigt när betyg inte avspeglar elevernas kunskaper.