Rudbeckmetoden: en kort-kort beskrivning

I juni var jag på SMaL:s sommarkurs, där jag hängde en del med Bodil Holmström och vi började skriva ner det som senare blev Rudbeckmetoden – ett sätt att konkretisera kursplanerna för gymnasiematten. I den här bloggposten tänkte jag sammanfatta hur Rudbeckmetoden fungerar. En mer detaljerad beskrivning finns att hitta på tinyurl.com/matte-konkret.

Varför?

Kursplanerna för gymnasiet är svåra att tolka både vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav – och kopplingen mellan dem. Skolor och lärare tolkar dem olika, vilket minskar möjligheterna till likvärdig undervisning och bedömning, och gör det svårt att veta vad man ska förvänta sig av elever som läst en given kurs.

Rudbeckmetoden är en möjlighet till konkretisering av kunskapskrav, och hur de kan kopplas till centralt innehåll. Det är också en metod för att konkretisera det centrala innehållet på ett sätt som passar med kunskapskraven. Förhoppningsvis kan Rudbeckmetoden bidra till ökad samstämmighet mellan lärare vad gäller kursinnehåll och kunskapskrav, och samtidigt vara en hjälp när man planerar och genomför kurser.

Begrepp och procedurer: viktiga och övriga

Utgångspunkten i Rudbeckmetoden är att identifiera och lista de begrepp och procedurer som ingår i en kurs – dessa utgör konkretiseringen av kursens centrala innehåll. Dessutom delas begrepp och procedurer upp i viktiga och övriga, för att markera vilka saker elever måste ha med sig efter en kurs.

Procedurerna som listas får gärna vara på detaljnivå: ”hitta ekvation för en rät linje utifrån två punkter” är bättre än ”hitta ekvationen för en rät linje”.

Bedömning av problemlösning, modellering och procedurhantering

Enligt Rudbeckmetoden ska eleven hantera samtliga viktiga procedurer för att nå E-nivå i procedurhantering. Bedömning av procedurfärdigheter görs så mycket som möjligt genom problemlösning – inte genom att låta elever räkna avskalade standarduppgifter.

Rudbeckmetoden säger också att problem som testar problemlösning på E-nivå endast ska omfatta viktiga begrepp och procedurer, och problemen kan dessutom lösas i ett eller högst ett par steg. Problemlösning på C- och A-nivå kan omfatta övriga begrepp och procedurer, och kräver i regel mer avancerade tolkningar och lösningar i flera steg.

För att en elev ska bedömas ha problemlösningsförmåga på E-nivå krävs att eleven hanterar problem på E-nivå i samtliga områden i kursen. (Detta kräver alltså att läraren har delat upp kursen i områden, så som geometri, andragradsfunktioner, eller sannolikhet.)

Modellering bedöms bara som en del i problemlösning.

Bedömning av resonemang, kommunikation, begreppsförståelse och relevans

För dessa förmågor finns än så länge få riktlinjer i Rudbeckmetoden.

  • Resonemang och kommunikation bedöms som helhet över kursen – inte per avsnitt. Resonemang tolkas som förmåga att uttrycka tankegångar tydligt, och kommunikation som förmåga att använda notation och matematiskt språk korrekt.
  • Rudbeckmetodens tolkning av kursplanen säger att begreppsförståelse handlar om förmåga att beskriva och förklara begrepp; och är alltså inte en del av den vanliga problemlösningen.

Avsteg från kursplanens kunskapskrav

Rudbeckmetoden gör framförallt två avsteg från kursplanens kunskapskrav:

  • Rudbeckmetoden säger att man ska bedöma elevens problemlösningsförmåga i varje kursområde för sig, och att eleven måste nå E-nivå i alla områden. Det är att tänja gränserna för kursplanens kunskapskrav rätt långt, men känns som ett rimligt krav.
  • Rudbeckmetoden säger att eleven måste klara *samtliga viktiga* procedurer för att nå E-nivå, medan kursplanen säger att det räcker med *några enkla* procedurer. Det är ett tydligt avsteg, men det känns lätt att motivera att fokusera på viktiga, istället för enkla, procedurer. Vill man få Rudbeckmetoden att passa bättre med kursplanen kan man hävda att de viktiga procedurerna är ”några” (men för exempelvis matte 2b kan det bli 25–30 viktiga procedurer).

En mer detaljerad (och något utdaterad) beskrivning av Rudbeckmetoden finns som sagt på tinyurl.com/matte-konkret.

Det vore jätteintressant att höra dina tankar och åsikter. Posta gärna som kommentarer här, eller i Facebookgruppen ”Matematikundervisning”.

Annonser

One thought on “Rudbeckmetoden: en kort-kort beskrivning

  1. Ping: En sorts dröm | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s