Preparandkurs: tre tankar

Det verkar som att vi kommer att få köra en preparandkurs på min skola i höst. Allt är inte klart, och det kan fortfarande krångla med elevers och lärares scheman, men om allt går vägen kommer samtliga elever som börjar samhällsprogrammet, humanistprogrammet och estetiska programmet att skriva en diagnos under de första skoldagarna. De elever som visar sig ha problem med basfärdigheter i räkning kommer att läsa en förberedande kurs under första tredjedelen av läsåret. Under de sista två tredjedelarna kommer alla elever att läsa matte 1. Tillsammans.

Det känns skitbra.

Och processen fram hit har väckt en del tankar.

Tanke 1: Om svårighetsnivån

Jag har gjort i ordning en exempeldiagnos, där sex olika områden testas:

  1. Negativa tal med de fyra räknesätten
  2. Parenteser och ordning på räknesätt
  3. Bråkräkning, fyra räknesätt
  4. Enhetsomvandlingar
  5. Förenkling av algebraiska uttryck
  6. Lösa linjära ekvationer

Det är vanligt att elever kommer till gymnasiet med svårigheter i ett eller flera av dessa områden, och alla dessa områden (möjligtvis med undantag för enhetsomvandlingarna) är nödvändiga för att ta till sig matten på gymnasiet.

Frågorna i diagnosen är valda så att de ska vara enkla att lösa – inga extra klurigheter, inga fallgropar. Bara räkna ut rätt svar. Men jag kunde ändå inte låta bli att fundera över om det var rätt svårighetsnivå för någon som kommer från nian till gymnasiet. Är det rimligt att kräva minst sex av åtta rätt på ett delområde för att inte en varningsflagga ska hissas? Borde fem räcka? Är det elakt att ha med negativa koefficienter framför parentesuttryck, när de ska förenklas?

Efter en del funderande och diskuterande måste jag ändå konstatera att svårighetsnivån på diagnosen i första hand inte ska styras av vilka färdigheter eleverna faktiskt har, utan vad vi förväntar oss att de har. Eller, snarare, vad matte 1 förutsätter att de har.

Om de inte har de kunskaperna och färdigheterna behövs det en preparandkurs, oavsett om det är orimliga förväntningar eller inte.

Tanke 2: Det glappar

Tack vare den fantastiska diskussionsgruppen Matematikundervisning har jag redan fått en del feedback på diagnosen, och den har även testats på en första grupp nior. Mer än en lärare har kommenterat att det gör det lättare att veta vad man bör fokusera (mer) på i undervisningen på högstadiet.

Mellan raderna kan man läsa att det inte är säkert att grundskolan gör eleverna förberedda på gymnasiematten – vilket ju inte är en överraskning (i och med att vi inför en preparandkurs), men är värt att uppmärksamma i ett lite större perspektiv. Det är förmodligen fel att tänka att det handlar om många enskilda elever som har svårt för matte, eller för den delen enskilda skolor där matteundervisningen haltar. Det finns ett glapp mellan grundskola och gymnasium, som vi måste överbrygga genom att prata mer med varandra.

En mer sammanhållen skola vore kanske inte så dumt.

Tanke 3: Vad händer efter preparandkursen?

Den tredje, och kanske viktigaste tanken är denna: Vad händer med elever som även efter avslutad preparandkurs saknar de färdigheter som behövs för matte 1? Det är färdigheter som tränats under många år i grundskolan, så det är inte säkert att elva veckor till kommer att få alla elever med på tåget.

Här tror jag att vi har ett av kärnproblemen för svensk matematikundervisning. För det sannolika svaret är att eleven ändå kommer att börja läsa matte 1. (Med bättre förutsättningar än innan, och förmodligen med stödinsatser under kursens gång, men fortfarande inte med goda förutsättningar att lyckas.)

Det är helknäppt att elever skjutsas vidare för att läsa matte som de inte har rimliga möjligheter att ta till sig, istället för att jobba med de sakerna som de har mest nytta av. Skolsystemet sätter stor vikt vid att man ska ha läst ett visst antal kurser (eller ett visst antal år), men mindre vikt vid hur mycket av kurserna man tagit till sig.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s