Sju förmågor (eller inte)

Det här inlägget är mest ett sätt att raljera över hur dumt det blir när nya läroplaner tas fram och implementeras utan att det finns tid att utforma dem ordentligt. Jag ber om ursäkt för gnället.

Det finns ett antal saker i gymnasiets läroplan som är otydliga, men också en del saker som är tydliga. En av de tydligare sakerna är hur elevers olika förmågor i ett ämne ska vägas samman när ett betyg sätts:

  • Om någon förmåga inte når upp till E-nivå är det betyget F som gäller.
  • Om alla förmågor når upp till (minst) E, C eller A är det det betyget som gäller.
  • Betygen D och B används om eleven ”till övervägande del” nått C respektive A i sina förmågor, men en eller ett par förmågor ligger på E- eller C-nivå.

I matematiken har vi sju förmågor som ska bedömas. De kallas ofta (1) begreppsförståelse, (2) procedurhantering, (3) problemlösning, (4) modellering, (5) resonemang, (6) kommunikation och (7) relevans.

Här om dagen fick jag en insikt som legat och väntat på att bli upptäckt: Det är jättesvårt att isolera de sju förmågorna i kunskapskraven. Även om det finns kunskapskrav för E, C och A är det alltså svårt att säga hur man ska bedöma varje förmåga, och därmed blir det svårt att väga samman dem till ett betyg.

Här är en analys av vad kunskapskraven säger för E-nivå (i detta fall för matte 1c). Jag har numrerat olika avsnitt för att göra det lättare att hänvisa till dem senare.

Kunskapskraven för E-nivå

(1) Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. (2) Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. (3) I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

(4) Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. (5) Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. (6) I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. (7) Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.

(8) Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. (9) Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.

(10) Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Analys av kunskapskraven, i förhållande till förmågorna

  1. Första avsnittet handlar tydligt om begreppsförståelse. Inga problem.
  2. Andra avsnittet tar upp både begreppsförståelse och problemlösning. Inte så konstigt, eftersom förmågorna går in i varandra, men svårt om man ska bedöma varje förmåga för sig.
  3. Tredje avsnittet handlar om procedurhantering, men formuleringen ”i arbetet” antyder att det är procedurhantering i samband med problemlösning.
  4. Det fjärde avsnittet (första i andra stycket) handlar ganska klockrent om problemlösning.
  5. Det efterföljande avsnittet, däremot, blandar problemlösning och begreppsförståelse (precis som andra avsnittet).
  6. Sjätte avsnittet tar tydligt upp modellering, och det är i samband med problemlösning.
  7. Sjunde avsnittet verkar främst handla om problemlösning, men även modellering är en del här.
  8. Åttonde avsnittet handlar tydligt om resonemangförmågan.
  9. Nästa avsnitt handlar tydligt om kommunikation.
  10. Hela sista stycket handlar tydligt om relevansförmågan.

Som jag ser kunskapskraven är det alltså ganska lätt att bedöma resonemang-, kommunikation- och relevansförmågan för sig (även om kommentarmaterialet till resonemangsförmågan kopplar den till problemlösning, vilket är en annan sak). Delar av begreppsförståelsen går också att bedöma för sig.

De andra förmågorna – problemlösning, procedurhantering, modellering och kännbara delar av begreppsförståelsen – kan man inte bedöma för sig så som kunskapskraven är skrivna.

Så kan det gå.

Lite ironiskt är det också att styrdokumenten säger att kunskapskraven följer samma upplägg som beskrivningen av förmågorna. För det är ju fel.

Den som är intresserad av mer konstruktiva sätt att analysera kursplanerna kan kolla in den nya sammanfattningen av Klossmetoden (inklusive tydliga kunskapskrav!), eller Klossmetodens djupdykning i kunskapskraven.

Annonser

4 thoughts on “Sju förmågor (eller inte)

  1. Intressant läsning! Jag kör den något mer pragmatiska hållningen att det centrala innehållet reglerar vad som ska hinnas med i kursen (hjälpligt) och förmågorna talar om för mig vad jag ska lägga vikt på i min undervisning som i att rätt svar, oavsett metod, inte är allt här i världen osv. Detta styr vad som ska läras ut.
    Kunskapskraven handlar om att mäta vad som lärts in. Att det är ett glapp mellan ut- & inlärning lär vi få leva med. (Och använda resten av vår lärargärning att försöka minska.)
    Jag kan som lärare ha fokus på att en viss lektion ska utveckla en viss förmåga renodlat, men hur lätt är det att t. ex undervisa i problemlösning och undvika begrepp eller resonemang?
    På samma sätt: om en elev vid någon slags kunskapskotroll visar sig klara av flera olika kunskapskrav för det aktuella momentet är det ju bra oavsett förmåga. Det är ju trots allt kunskapskraven som ska tickas av i första hand. Måste jag verkligen mäta varje förmåga för sig då? Sen har du ju helt rätt i att kunskapskraven inte följer förmågornas struktur.
    Men såga mig gärna! (Och för att spinna vidare på detta undrar jag hur/var det nationella provet passar in i det här resonemanget)

  2. Det är oerhört bra att du lägger upp alla dina undersökningar av de befintliga dokumenten. Men vi får inte glömma att dagens styrdokument inte kommer att vara för evigt. Författarna är frånvarande från diskussionerna och det är negativt för dokumentens långsiktiga trovärdighet. Vad döljer sig bakom dagens kategorisering av förmågor och konstruktion av kunskapskrav? Det måste finnas mer robusta teorier för att utveckla kursplaner och bedömning på sikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s