Övning för blivande mattelärare: översiktsplanera ett avsnitt

Här är en till praktisk övning för blivande mattelärare. Den är flera steg mer krävande än den förra uppgiften, så på en verklig lärarutbildning skulle man säkert ha flera övningar som liknar den första innan man ger sig på den här.

Uppgift: Gör ett upplägg för avsnittet om exponentialekvationer

Du ska göra en översiktlig planering för avsnittet om logaritmer och exponentialekvationer i kursen matematik 2b. Du har totalt tolv 60-minuterslektioner till förfogande.

Din planering ska innehålla:

  • rubriker för de moment du delar upp avsnittet i, samt hur många lektioner du planerar för varje moment
  • för varje moment: pedagogiska målsättningar (vad eleverna ska kunna efter momentet), sammanfattat i ett par meningar eller en punktlista
  • för varje moment: en eller ett par korta kommentar om pedagogiska upplägget, exempelvis “genomgång och sedan enskilt arbete med utdelade uppgifter”, “exempeluppgift och sedan gemensamma diskussioner” eller “fokus på att redovisa problemuppgifter tydligt” samt anteckningar om eventuella läxor för eleverna
  • för varje moment: anteckningar om vilket material (om något) som du som lärare måste förbereda inför momentet, exempelvis lista över utvalda övningsuppgifter, anteckningar för genomgång eller extramaterial att dela ut till eleverna
  • för avsnittet som helhet: anteckningar om vilka moment du tror kommer att vara jobbigast för eleverna

Planeringarna kommer att diskuteras i grupper om fyra, och vi kommer sedan att ha en gemensam diskussion där vi tar upp likheter och skillnader i planeringarna, samt diskuterar de svårigheter vi upplevt. I de gemensamma diskussionerna finns två verksamma mattelärare med.

Pedagogiskt mål

Efter avsnittet ska eleverna:

  • Förstå begreppen potens, exponent, bas, exponentialekvation och logaritm; samt gärna också exponentialfunktion
  • Kunna skilja potensekvationer och exponentialekvationer, hantera 10-logaritmer och lösa exponentialekvationer algebraiskt; samt gärna också översätta mellan rotuttryck och potensuttryck, hantera räkneregler för logaritmen av en potens, känna igen exponentialfunktioner från grafer, skissa grafer för exponentialfunktioner, lösa exponentialekvationer grafiskt, hitta uttryck för exponentialfunktioner från två punkter, och hantera logaritmer för andra baser än 10
  • Kunna tolka, lösa och redovisa problemuppgifter som bygger på begreppen och procedurerna ovan

Klassprofil

  • Klassen består av 32 elever som läser framförallt på samhällsvetarprogrammet. En majoritet av eleverna i klassen tycker att kursen är jobbig, och eleverna är trötta efter förra avsnittet om andragradsekvationer som många upplevde som svårt eller mycket svårt.
  • 3–5 elever har stora problem med matten, med svårigheter att hantera negativa tal, bråkräkning, samt förenkling och insättning av värden i algebraiska uttryck. 1–2 elever har ett uttalat intresse för matte.
  • Alla elever har arbetat med potenser förut, även om räkneregler för potenser behöver repeteras. En majoritet av eleverna har svårt att använda algebra för att beskriva samband som presenterats i text. Så gott som alla elever har svårt för funktionsbegreppet; kopplingen mellan funktionsuttryck, värdetabell och funktionsgraf är skakig, skrivsättet f(x) är förvirrande, och in- och utvärde för funktioner blandas ihop.
  • 3 elever har en diagnos inom autismspektrat: svårt att koncentrera sig länge, svårt att ta emot långa instruktioner och särskild nytta av snabb feedback. 2–3 elever har tydlig tendens att ägna sig åt annat än skolarbete om det inte uppfattas som roligt. 2 elever har dyslexi.
  • En typisk lektion är 2–4 elever frånvarande.
  • Eleverna har inga datorer, men du kan räkna med att samtliga har (privata) surftelefoner. De flesta elever har grafritande räknare, och du har låneexemplar för de som saknar.
  • Alla elever har en egen mattebok. (Du kan välja titel själv om du har flera matteböcker tillgängliga, och är välkommen att utnyttja boken för att göra en planering.)

Tänk gärna på

  • Moment ska helst vara ett helt antal lektionstimmar, men om du finner det motiverat kan du göra moment kortare än så.
  • Momenten bör vara planerade så att de tidiga momenten ger möjlighet att ta till sig de senare momenten.
  • Det är bra om eleverna upplever att det finns en röd tråd mellan de olika momenten.
  • Moment behöver inte bara handla om nytt material, utan kan även omfatta diagnoser, repetition av material från tidigare kurser, examinationer, och annat som du tycker är lämpligt.
  • Efter avsnittet bör du som lärare ha koll på hur väl eleverna når de pedagogiska målen ovan, och om du inte planerar in löpande bedömning av elevernas kunskaper behöver du alltså använda lektionstid till prov eller annan typ av bedömning.
  • Det rekommenderas att avsnittsplaneringen innehåller en buffertlektion, som kan användas för att förlänga ett moment som var svårare än väntat. (Behöver inget moment förlängas kan buffertlektionen sparas till nästa avsnitt, eller användas till allmän repetition.)
  • Forskning visar att elever lär sig bättre om de känner till och förstår målet med vad de lär sig.
  • Forskning visar att elever lär sig bättre om de själva tar ansvar för sitt lärande.
  • Forskning visar att elever lär sig bättre om de ser att de lär sig, och reflekterar över sitt lärande.
Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s