Angående utvecklingssamtal

Jag fick det här i en kommentar, och tänkte försöka skriva ett svar:

Gymnasielärare i förskingringen här :D Jag fick möjligheten att byta liv för ett tag och har bott 2,5 år i Kina med min familj. Jag är nu på väg tillbaka mot Sverige och min tjänst som väntat på mig, något som jag verkligen längtar efter! Som jag saknat jobbet!!! Extra spännande blir det eftersom jag nästan blir nybörjare på nytt. Gy11 hann jag bara undervisa en stackars kurs i innan jag åkte så nu känns allt nytt och pirrigt igen. Jag läser lite lärarbloggar, särskilt nu när jag ska starta igång lärarhjärnan igen och har läst det mesta på din med stor behållning, även om vi inte undervisar i samma ämnen. Anledningen till att jag skriver till dig nu, är att jag tänkte att det kunde vara värt att ”önska” en bloggpost :)

Det mesta i skolan tycker jag är kul och möjligt att göra meningsfullt för både mig och eleverna men ett par saker har aldrig blivit riktigt bra: terminens skriftliga omdömen inför utvecklingssamtalen och utvecklingssamtalen i sig. Jag har ofta känsla av att min omdömen har en, eller ett par, osynliga mottagare. Det borde vara eleven och föräldern, men i bakhuvudet finns Skolinspektionen och i viss mån skolledning, vilket medför att omdömena inte blir anpassade för elev och förälder i den mån de borde, utan den som läser dem med störst behållning är den som kan sina styrdokument. Att skriva dessa omdömen tar enormt mycket tid för min del, vilket kunde vara helt ok om de gav rimlig utdelning när det gäller lärande för eleven, och inblick i kunskapsläget för föräldern, men så blir inte fallet med dessa osynliga mottagare som styr hur omdömena formuleras.

Hur gör ni på din skola? Hur gör du? Hur ser ett omdöme ut? Vad fokuseras? En bloggpost om detta skulle uppskattas enormt, här i Mittens rike :)

Hälsningar
Carina Rickard, (tjänstledig) lärare sedan 1999 på Ullvigymnasiet i Köping

Hej du i Mittens rike!

Frågan om utvecklingssamtal är intressant, och jag måste tyvärr erkänna att jag absolut inte är rätt person för att skriva en bloggpost om ämnet. Men det är jättekul att få en förfrågan om en bloggpost, så jag kommer att göra ett försök ändå. (Det känns också som en bra övning att berätta öppet om något som jag inte är särskilt bra på.)

Här är en sammanfattning om mina förutsättningar, arbetssätt och erfarenheter.

Om klasser på min skola

På min skola finns inga klasser som håller ihop under läsåren – istället sätts nya grupper ihop för varje kurs. (Ganska likt hur det fungerar på högskola. Detta är möjligt tack vare att vi är närmare 2000 elever på skolan.) Istället för klasser har vi mentorsgrupper på 16 elever, som ses en gång i veckan tillsammans med sin mentor. Mentorn är den enda som följer eleverna under alla tre åren på gymnasiet, och mentorn får även undervisa alla eleverna i sin mentorsgrupp under första året om det är möjligt (vilket det ofta är för mattelärare). Under första året hålls mentorsgruppen för det mesta samman i undervisningsgrupperna, så att eleverna får lättare att lära känna varandra, men efter första året är det ovanligt att elever läser tillsammans med mer än 3–4 elever från sin mentorsgrupp.

Upplägget har som effekt att ingen lärare har någon helhetsbild av en elevs studiesituation, även om (bland annat) mentorn ska meddelas om en elev riskerar att inte få godkänt i en kurs.

Delvis på grund av det här upplägget fokuserar utvecklingssamtalen på vår skolan på den sociala situationen i skolan snarare än studieresultat. Om eleven (eller oftare: föräldern) vill ha en bild av hur det går för eleven i ett eller flera ämnen får man istället höra av sig till respektive lärare. Om eleven (eller oftast elevens förälder) vill veta hur det går i vissa ämnen får man i regel höra av sig till respektive lärare – mentorn vet helt enkelt inte hur det går för eleven i de olika ämnena.

Hur jag hanterar utvecklingssamtal

Om jag minns rätt från styrdokumenten säger skollagen att elever ska erbjudas utvecklingssamtal två gånger per läsår, och att även målsman ska bjudas in om eleven inte är myndig. Vi mentorer får påminnelser när det är dags för utvecklingssamtal, och det finns också mallar eller förslag på vilka frågor man kan ta upp under utvecklingssamtalen. Vi har inte någon särskild tid avsatt för utvecklingssamtal i schemat – det får vi planera in själva. (Eller så kanske vi haft en dag vigd för dem; jag minns tyvärr inte.)

Jag har under mina fem första terminer hanterat utvecklingssamtal så här:

  • I början på första terminen är ettornas föräldrar kallade till ett informationsmöte, och efter det kommer ett möte i respektive mentorsgrupp. Där har jag presenterat mig själv, svarat på frågor, sagt att vi kommer att ses på utvecklingssamtal och för övrigt inte haft en längre träff än nödvändigt.
  • Första utvecklingssamtalet har jag kallat både elev och föräldrar. I mailet har jag förklarat att vi inte kommer att diskutera hur det går för eleven i olika kurser (och att man kan höra av sig till respektive lärare för sådana besked), och sagt att man gärna får höra av sig med särskilda frågor som man vill ta upp. Eleverna har inför samtalet fått några frågor att svara på – hur de trivs, vad som är bra och dåligt, vad de tänker om framtiden och så. Utvecklingssamtalen har varit 15–20 minuter.
  • Andra, tredje och fjärde terminen har jag kontaktat både elever och föräldrar, och sagt att föräldrarna är välkomna men att utvecklingssamtalet också kan hållas med bara eleven och mig. I övrigt har upplägget varit liknande första samtalet. Det har varit färre och färre föräldrar som varit med på utvecklingssamtalen (och de har kunnat hållas på vanlig skoltid i större utsträckning). I kontaktmailen har jag, som tidigare, skrivit att jag inte vet hur det går för eleven i de olika ämnena – men jag har också skrivit att jag kan ta reda på hur det ser ut i enstaka ämnen om det finns något som föräldrarna är särskilt intresserade av.
  • Femte terminen har en del elever blivit myndiga, och jag har först gjort en förfrågan till dessa för att höra om de vill att jag kontaktar deras föräldrar för ett utvecklingssamtal. En del elever har valt att inte ha utvecklingssamtal alls. Jag räknar med att det blir ungefär samma sak den sjätte terminen.
  • Under läsåren har det hänt att föräldrar hört av sig med specifika frågor, och då har det hänt att vi bokat in möten som liknar utvecklingssamtal utanför de schemalagda tillfällena. Det har också hänt att elever hört av sig och bett att få träffas och prata. Totalt har det bara varit 4–5 gånger under mina fem terminer. (Både föräldrar och elever.)
  • Om någon av mina mentorselever får en F-varning i en kurs försöker jag höra av mig till föräldrarna (via mail) så snart som möjligt. Informationen är tillgänglig för dem i vårt informationssystem (SchoolSoft), men jag räknar inte med att de ser allt som publiceras där.
  • Det händer 2–3 gånger per termin att en mentor hör av sig till mig och ber om utlåtande om hur det går för en elev som jag undervisar. Jag brukar i så fall sammanfatta det i några meningar, där jag alltid tar med om jag är orolig för att eleven ska klara kursen eller inte.

När det gäller skriftliga omdömen gör jag bara sådana för elever som jag undervisar, och oftast bara när det finns särskilda skäl. (Jag kan inte minnas att styrdokumenten säger att det behövs skriftliga omdömen på gymnasiet, men om så är fallet kanske jag kan hänvisa till de betygsunderlag som jag samlar i kalkylblad och hela tiden delar med eleven.)

De särskilda skälen är, nästan alltid, att jag gör en F-varning. Där brukar jag skriva vad som gör att jag tror att det kan bli F i kursen, och tips för vad eleven ska göra för att ha bättre chanser att klara kursen. Det kan ganska ofta se ut så här:

* Elevens grundfärdigheter i räkning är så pass osäkra att mer komplexa uträkningar och problem kräver enorm ansträngning. Detta gäller framförallt negativa tal, bråkräkning, förenkling av algebraiska uttryck och att lösa (linjära) ekvationer.

* Eleven har svårt med förståelsen av funktionsbegreppet; exempelvis hur funktioner, punkter och grafer hänger samman – men ännu viktigare hur funktioner representerar samband.

* Eleven rekommenderas starkt att gå till Mattestugan på onsdagar, och eventuellt även att få extratider för matteundervisning i Lärcentrum.

* Eleven rekommenderas starkt att arbeta utanför lektionstid med grundfärdigheter i räkning, så som de uppgifter som finns beskrivna på [länk till planering]

* Eleven rekommenderas stakrt att arbeta utanför lektionstid med grundfärdigheter i att hantera algebraiska uttryck, så som uppgifter som finns beskrivna på [länk till planering]

* För att bli säkrare på att tolka och lösa problemuppgifter kan det vara värdefullt att själv formulera metoder/recept för att lösa några vanligare typer av textproblem.

* Mer tips för träning – både matematik och studieteknik – går att hitta på http://korta.nu/rbk-mattestod

Jag räknar tyvärr inte med att det jag skriver till F-varningarna har så stort värde. Eleverna har redan tidigare fått reda på vad som krävs i kurserna vi läser, och var de kan träna på de sakerna – och hur de kan få stöd när lektionstiden inte räcker till. Det kan dock vara användbart för eventuella stödlärare, eftersom eleven förmodligen inte håller reda på detta själv.

I allmänhet är jag inte stolt över hur jag hanterar utvecklingssamtal. När det gäller skriftliga omdömen tycker jag att det fungerar helt ok. Ju fler terminer som gått, desto tydligare är det för mig att det är mycket viktigare att få elever att förstå vad som krävs för att klara kurser och själva kunna bedöma hur de ligger till – och att skriftliga omdömen från min sida bara är användbara i den utsträckning som eleven faktiskt kan förstå och omsätta dem. (Och om eleven kan det så behövs sällan mina omdömen.)

När det gäller att få elever att själva kunna utvärdera var de ligger till i förhållande till kursmålen har jag massor kvar att lära mig. Jag har testat ett antal olika angreppssätt, med ibland litet och ibland inget resultat, och fortsätter att experimentera.

Advertisements

One thought on “Angående utvecklingssamtal

  1. Tackar! Har läst med stort intresse, det är verkligen ett helt annat förhållningssätt än det jag är van vid!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s