Vad Feministiskt initiativs partiprogram säger om skola och utbildning

Det är inlägget är en del i min serie om vad partiprogrammen säger om skola och utbildning. Först kommer mina egna reflektioner om programmets innehåll, sedan kommer det rätt långa utdraget från partiprogrammet där jag markerat sådant som jag tycker är meningsfulla ställningstaganden. Du kan hitta samtliga partiprogram på kursplanering.se, om du vill läsa dem i sin helhet.

Mina tankar och reflektioner

Oj. Det här var mycket. Massor.

De stora intrycken är väl de här:

  • Fi har ett detaljstyre av skolan som matchar eller till och med överträffar det som Folkpartiet har. (Jag måste dock säga att de är betydligt bättre pålästa om skolforskning.) På flera sätt känns Feministiskt initiativs skolpolitik som den vänstra spegelbilden av Folkpartiets.
  • Fi är för ett statligt huvudmannaskap, och för att friskolor fortsätter att finnas. De vill dock lägga starka villkor på friskolor – eventuella fördelar gentemot offentliga skolor ska försvinna, inga vinster tillåts, och kommuner har veto mot nya friskolor. (Fria skolvalet tas faktiskt inte upp.)
  • Fi sätter skolan i ett sammanhang av maktstrukturer och individer, snarare än en kunskapsfabrik.
  • Jag gillar strukturen i partiprogrammet: Det är lätt att se vad Fi vill. Med så många punkter hade det dock varit smart att välja ut en handfull som lyfts fram som viktigast – nu lär det vara få som läser igenom allihop.

Bland alla punkterna är det ganska blandat med högt och lågt, stort och smått i förslagen: avskaffa betyg, ha köttfria måndagar, gratis kollektivtrafik för elever, fasa ut gymnasiesärskolan på sikt, rätt att anmäla till Arbetsmiljöverket, införa klimatkunskap som ämne(?), och högst sex timmars skoldag.

I mitt huvud får några av punkterna har mer substans än andra, och kan vara värda att lyfta fram:

  • Jag tycker att hanteringen av friskolor är bra – Fi tar upp de problem som jag (och många andra) tycker finns med friskolor. Det är lite imponerande med ett partiprogram som är för friskolor som jag ändå kan hålla med.
  • Att även yrkesförberedande gymnasieprogram ska ge behörighet till högskola är klockrent.
  • Jag gillar att det finns en egen rubrik för lärarutbildningen, och jag gillar tanken att rektorer ska vara lärarutbildade. Enligt skollagen är rektorerna framförallt pedagogiska ledare – inte administratörer.

Det här är inte första gången jag läser igenom skoldelen av Fi:s partiprogram, och även denna gång känner jag att jag kan stå för i princip alla de punkter de tar upp. Det som jag däremot har svårt med är prioriteringen av punkterna – jag skulle mycket hellre slåss för statligt huvudmannaskap för skolan än att jämställdhetsarbetet särredovisas. Trots allt lär detta vara det partiprogram där jag är mest överens med skolfrågorna.

Utdrag ur Feministiskt initiativs partiprogram

Ett välfärdssamhälle bygger på en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utveckla självständighet i livets alla skeden. Både förskola och skola har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential, oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klassbakgrund. I dagens förskola och skola behandlas barn och ungdomar i många sammanhang utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet respektive manlighet. Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större plats. Att bryta mot dessa normer eller vägra inordna sig i kategorierna ”kille” eller ”tjej” leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal. Rasism i skolan och i nära anslutning bidrar också till otrygghet och begränsning av unga människors liv, det kan till exempel handla om generaliseringar och stereotyper, sämre behandling, kränkningar och våld. Även diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, både socialt och i form av otillgänglighet, är ett problem i dagens skolor. Det är mönster som måste belysas och brytas, skolan behöver aktivt förebygga maktstrukturer och förhindra kränkningar.

Normkritisk pedagogik har sedan mitten av 2000-talet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas till skillnad från t.ex. genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden.

Skolan är en arbetsplats. Detta gäller för all anställd personal, barn, elever och studenter. För att alla dessa grupper ska ha inflytande över sin arbetssituation och en god arbetsmiljö måste elev- och studentinflytande, liksom demokratiska arbetsformer inom skola och utbildning, vidareutvecklas och stärkas. För att kunna utveckla kunskap och förmågor måste såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vara stimulerande och trygg. Det innebär ökade satsningar på den fysiska miljön i grund och gymnasieskolor och att psykosociala aspekter, som trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling hamnar i fokus. Normgivande lagstiftning utgör en viktig del i det arbetet, men lärosäten och skolor måste också garanteras resurser och kompetens för att kunna bedriva ett effektivt och kvalitativt likabehandlingsarbete. För att underlätta för elever som blivit diskriminerade att påtala problemet hos lärare, skolledning, DO eller på annat sätt få upprättelse, föreslår vi att varje skola ska vara skyldig att ha en anställd kontaktperson i diskrimineringsfrågor. Dessa kontaktpersoner ska fungera som en länk mellan elever och deras föräldrar å ena sidan och skolpersonal å den andra. Kontaktpersonen ska ta tillvara elevernas intresse när eleverna ansett sig ha blivit diskriminerade, och kan med fördel även arbeta med annat förebyggande arbete mot diskriminering. Kontaktpersonen måste ha kompetens i diskrimineringsfrågor och bör inte vara en lärare då det blir märkligt om en elev vill anklaga kontaktpersonen för diskriminering när denne undervisat.

Feministiskt initiativ strävar efter pluralism och vill verka för att skolplanens möjligheter att använda olika pedagogiska modeller och metoder stärks för att bidra till nytänkande och bredda utbildningsutbudet. All undervisning ska vara vetenskapligt grundad och sekulär.
Skolan har en nyckelroll i en samhällsutveckling som har som mål jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av diskriminering. Vinstintressen inom privata utbildningsanordnare är en försvårande omständighet. Inte sällan är arbetsmiljön präglad av lojalitetskrav i förhållande till företaget, parad med en utbredd tystnadskultur inför föräldrar och media vid missförhållanden. Påtryckningar från ledningen gällande betygssättning förekommer, ibland samtidigt med uttalat ogillande av fackliga aktiviteter. Skolan hör till välfärdsstatens kärnområde. Skolan är samtidigt myndighetsutövning. Undervisningen ska bedrivas i linje med en fastställd läroplan och man ska sätta betyg. Eleverna har skolplikt. Detta är svårt att förena med fri etableringsrätt, fri betygssättning och fria vinstuttag. Inget tyder på att friskolor generellt skulle vara sämre än kommunala skolor men på systemnivå uppträder problem såsom betygsinflation, ökad segregation, skev resursfördelning och ett ständigt växande regelverk för att stävja missbruk av vinstintresset. Utan att vilja förbud mot utbildning i andra former än den kommunala menar vi att förskola och skola inte lämpar sig för företagsamhet som drivs med uttalat vinstintresse.

D.1 Förskola och fritidshem

1 Fi ska verka för att utbildningen i förskolan och fritidshemmen får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv, samt genomsyras av normkritisk pedagogik. Förskola och fritidshem ska erbjuda ska erbjuda litteratur som följer läroplanens riktlinjer för jämlikhet.

2 Fi ska verka för att utbildningen i förskolan och fritidshemmen innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

3 Fi ska verka för att alla kommuner särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i förskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot kommuner som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.

4 Fi ska verka för att förskola och fritidshem rustas upp samt får högre personaltäthet och mindre barngrupper. Som riktmärke föreslås en gruppstorlek på högst 15 barn i förskola. Målet bör vara en genomsnittlig personaltäthet i förskola och på fritids på högst 4,5 barn per heltidsanställd – då ges möjlighet till mindre grupper för de yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd.

5 Fi ska verka för att förskola, fritids och fritidshem ska vara avgiftsfria. Barnomsorgsgarantin ska gälla till och med 12 års ålder. Fi ska verka för att ingen form av godkänd pedagogisk förskoleverksamhet eller barnomsorg missgynnas ekonomiskt. Fi ska verka för obegränsad rätt till närvaro i förskolan för alla barn.

6 Fi ska verka för att barnperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska verka för att föräldrar ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i förskolan till Arbetsmiljöverket.

7 Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra förskolans och fritidshemmens utbildning.

8 Fi ska verka för att barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning från förskolan och genom hela skoltiden, både i och på sitt modersmål samt i och på svenska, så långt som möjligt på normal skoltid.

9 Fi ska verka för att all förskoleundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär.

10 Fi ska verka för inrättandet av en nationell ekonomisk handlingsplan med mål att stoppa segregationen mellan förskolor och fritidshem.

11 Fi ska verka för en inkluderande förskola. Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser.

12 Fi ska verka för att fria förskolor inte får fördelar gentemot kommunala förskolor.

13 Fi ska verka för förbud mot vinstutdelning inom förskolan.

14 Fi ska verka för att ökade krav och arbetsuppgifter på förskolan alltid ska gå hand i hand med ökade resurser.

15 Fi ska verka för att alla barn och unga ska ha rik tillgång till socionom/socialpedagog (kurator), psykolog, skolsköterska och hälsopedagog. Dessa professioner ska omfattas av kompetensernas gällande genus, funktionalitet, hbtq och antirasism.

16 Fi ska verka för att fria förskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats eller stöd.

17 Fi ska verka för att alla förskolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla förskolor inför köttfria måndagar.

18 Fi ska verka för att så kallade nattis införs i samtliga kommuner.

D.2 Grundskola

19 Fi ska verka för att utbildningen i grundskola får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv.

20 Fi ska verka för att utbildningen i grundskolan genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.

21 Fi ska verka för att utbildningen i grundskolan innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

22 Fi ska verka för att feministiskt självförsvar och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet erbjuds på samtliga skolor.

23 Fi ska verka för att alla kommuner särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i grundskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot kommuner som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.

24 Fi ska verka för att skola och fritidsverksamhet rustas upp samt för högre personaltäthet och mindre barngrupper i skola och fritidsverksamhet. Som riktmärke föreslås en gruppstorlek på högst 20 barn i grundskolan.

25 Fi ska verka för att barnperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska verka för att föräldrar ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i skolan till Arbetsmiljöverket.

26 Fi ska verka för att konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra grundskolans och fritids utbildning. Vidare ska personal och elever utbildas om hur normer, maktstrukturer och föreställningar om manlighet till att begränsa individers utrymme i det offentliga rummet.

25. Fi ska verka för att barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning från genom hela skoltiden, både i och på sitt modersmål samt i och på svenska, så långt som möjligt på normal skoltid.

27 Fi ska verka för att meningen ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism” som finns i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet ska strykas.

28 Fi ska verka för att all skolundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär samt inkluderar olika lärstilar.

29 Fi ska verka för inrättandet av en nationell ekonomisk handlingsplan med mål att stoppa segregationen mellan skolor.

30 Fi ska verka för alla elevers rätt till professionell vägledning genomsyrad av genus- och funktionalitetsperspektiv, antirasistiskt och ett normkritiskt perspektiv. Dagens samhälle förändras snabbt när det gäller utbildning/yrken/arbetsmarknad samtidigt som vi fortfarande har en könssegregerad arbetsmarknad.

31 Fi ska verka för att alla elever i grundskolan får gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola.

32 Fi ska verka för en inkluderande skola. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om och användningen av alternativ pedagogik ska stärkas.

33 Fi ska verka för att samtliga grundskolor ska vara tillgängliga. Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.

34 Fi ska verka för att staten tar över ansvaret för grundskolan igen.

35 Fi ska verka för att friskolor inte får fördelar gentemot kommunala grundskolor.

36 Fi ska verka för förbud mot vinstutdelning inom grundskolan.

37 Fi ska verka för att ökade krav och arbetsuppgifter på skolan alltid ska gå hand i hand med ökade resurser.

38 Fi ska verka för att alla skolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd kurator, skolsköterska, psykolog, studievägledare samt social- och specialpedagog.

39 Fi ska verka för att elever med rörelsehinder ska ha rätt till prao, feriearbeten eller annan arbetslivserfarenhet.

40 Fi ska verka för att mindre gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati.

41 Fi ska verka för möjlighet till ett kommunalt veto vid etablering av nya friskolor.

42 Fi ska verka för att friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.

43 Fi ska verka för att alla skolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla skolor inför köttfria måndagar.

44 Fi ska verka för att varje skola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.

45 Fi ska verka för max sex timmars skoldag.

46 Fi ska verka för en läxfri och betygsfri grundskola.

47 Fi ska verka för att sex- och samlevnadsundervisningen är obligatorisk för alla elever.

D.3 Gymnasium

Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Elevernas val efter den obligatoriska grundskolan är idag i hög grad könsbundna, men elever påverkas även av faktorer knutna till klass, ras/etnicitet och religiös tillhörighet. Det är därför viktigt att studievägledande personal utbildas i frågor kring antidiskriminering och medverkar till att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.

48 Fi ska verka för att utbildningen i gymnasieskolan får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv.

49 Fi ska verka för att utbildningen i gymnasieskolan genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.

50 Fi ska verka för att utbildningen i gymnasieskolan innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

51 Fi ska verka för att feministiskt självförsvar och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet erbjuds på samtliga skolor.

52 Fi ska verka för att alla kommuner särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i gymnasieskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot kommuner som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.

53 Fi ska verka för att elevperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska verka för att elever ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i gymnasieskolan till Arbetsmiljöverket.

54 Fi ska verka för att konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra gymnasieskolans utbildning. Vidare ska personal och elever utbildas om hur normer, maktstrukturer och föreställningar om manlighet till att begränsa individers utrymme i det offentliga rummet.

55 Fi ska verka för att all skolundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär samt inkluderar olika lärstilar.

56 Fi ska verka för alla elevers rätt till professionell vägledning genomsyrad av genus- och funktionalitetsperspektiv, antirasistiskt och ett normkritiskt perspektiv. Dagens samhälle förändras snabbt när det gäller utbildning/yrken/arbetsmarknad samtidigt som vi fortfarande har en könssegregerad arbetsmarknad.

57 Fi ska verka för att elever med rörelsehinder ska ha rätt till prao, feriearbeten eller annan arbetslivserfarenhet. Syo-vägledare ska ha kunskap om hur det är att leva med rörelsehinder så att de kan stödja ungdomar i deras yrkesval utifrån intressen och resurser.

58 Fi ska verka för en översyn av gymnasiala program för att ge elever möjlighet att upptäcka nya och andra aspekter inom sina intresseområden. Programmens konstruktion ska inte upprätthålla eller förstärka könsbundna eller klassbundna yrkesval.

59 Fi ska verka för att alla gymnasielever får gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola eller universitet.

60 Fi ska verka för en inkluderande skola. Ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om och användningen av alternativ pedagogik ska stärkas så att Gymnasiesärskolan på sikt kan fasas ut.

61 Fi ska verka för att samtliga gymnasieskolor ska vara tillgängliga. Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.

62 Fi ska verka för att friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.

63 Fi ska verka för att riksgymnasierna för elever med rörelsehinder ska avvecklas.

64 Fi ska verka för att staten tar över ansvaret för gymnasieskolan igen.

65 Fi ska verka för förbud mot vinstutdelning inom gymnasieskolan.

66 Fi ska verka för att alla gymnasieskolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd kurator, skolsköterska, psykolog, studievägledare samt social- och specialpedagog.

67 Fi ska verka för att mindre gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati.

68 Fi ska verka för att både yrkes- och högskoleförberedande program i gymnasieskolan (GY11) ska garantera grundläggande behörighet till högskolestudier.

69 Fi ska verka för att estetisk verksamhet blir kärnämne i gymnasieskolan.

70 Fi ska verka för att varje gymnasieskola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.

71 Fi ska verka för max sex timmars skoldag.

D4. Vuxenutbildning

Dörren till utbildning, vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv. Feministiskt initiativ vill värna ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder. Vuxenutbildning har dessutom en speciell funktion i arbetet med att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Staten måste ta initiativ till ett bildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck och hur den samverkar med andra maktordningar, så som strukturell rasism och heteronormativitet.

72 Fi ska verka för att EU:s definition av livslångt lärande inkluderar demokratisk bildningstradition och att såväl det formella som det informella lärandet ger utrymme för individers fria utveckling inom ramen för statens ansvar och därmed finansiering.

73 Fi ska verka för att kommande lagar om vuxnas lärande ska innehålla mål om jämställdhet och på samma sätt som ungdomsskolan ha en undervisning som grundas på ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv med inslag av normkritisk pedagogik.

74 Fi ska verka för att folkhögskolestudier i enlighet med målet att främja medborgerlig bildning ska vara en egen kvotgrupp med två (2) år i CSN:s regelverk.

75 Fi ska verka för att statliga bidrag till och samarbete med företagsutbildningar ska innehålla normkritisk pedagogik och intersektionellt perspektiv samt att företag aktivt motverkar en könssegregerad arbetsmiljö.

76 Fi ska verka för att all upphandling av vuxenutbildning har krav på jämställdhetsplan för anställda samt genuspedagogisk kompetens.

77 Fi ska verka för att flyktingmottagandet ska ge kvinnor med små barn lika möjligheter som män att komma igång tidigt med svenska för invandrare (SFI) och ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.

78 Fi ska verka för att tvåårsbegränsningen på SFI-utbildningen tas bort. Alla ska ha rätt att få lära sig språket i sin takt.

79 Fi ska verka för att SFI-undervisningen ska utgå från ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv. Dessutom ska undervisningen utgå från individens egna förutsättningar och behov. För att skapa praktiska förutsättningar för detta i kommuner med litet flyktingmottagande bör samverkan ske med närliggande kommuner. SFI-undervisningen ska också kvalitetssäkras.

D.5 Universitet/högskola och forskning

Människors möjligheter att studera ska inte vara beroende av individens ekonomi. Studiemedelssystemet ska likställas med arbete i förhållande till sociala trygghetssystem. För att säkra en hög kvalitetsnivå i den högre utbildningen bör genus-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiska perspektiv genomsyra utbildningarna.

80 Fi ska verka för en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv.

81 Fi ska verka för en total översyn av det befintliga studiefinansieringssystemet ur ett könsmaktsperspektiv och att det nuvarande studiefinansieringssystemet på sikt ersätts med studielön. Detta nya system ska utformas så att alla studenter ska ha tillgång till de sociala trygghetssystemen och ska till exempel kunna kombinera föräldraskap med heltidsstudier.

82 Fi ska verka för att översynen även ska syfta till att vuxenutbildningssystemet för människors potentiella utveckling och studiefinansieringen inte motverkar varandra.

83 Fi ska verka för att den högre utbildningen genomsyras av ett könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, och antirasistiskt perspektiv.

84 Fi ska verka för att den högre utbildningen genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.

85 Fi ska verka för att utbildningen på högskolor innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

86 Fi ska verka för att obligatoriska moment rörande perspektiv genus, funktionalitet, hbtq och antirasism införs i klientorienterade yrkesutbildningar.

87 Fi ska verka för att könspyramiden inom akademin bryts. Det ska vara minst ungefär hälften kvinnor på alla poster och på alla nivåer inom akademin.

88 Fi ska verka för att varje doktorand ska ha rätt till en bihandledare.

89 Fi ska verka för att göra individuell karriärplanering till norm inom forskarutbildningen.

90 Fi ska verka för att alla doktorander ska ha tillgång till en mentor under sin forskarutbildningstid.

91 Fi ska verka för att den högre utbildningen är avgiftsfri för alla studenter.

92 Fi ska verka för att forskningsmedel som öronmärkts för genusforskning ska utgå till projekt där genus är i centrum för forskningen.

93 Fi ska verka för att personer som avlagd doktorsexamen ska kunna ansöka om forskningsmedel hos statliga forskningsråd (som VR, FAS, Riksbanken) utan att behöva bifoga ett signerat bekräftelse från prefekten för framtidsförvaltare institution.

94 Fi ska verka för att stärka samhällsvetenskaplig och humaniora forskning.

95 Fi ska verka för att stärka intersektionalitetsperspektivet i tilldelningen av forskningsmedel.

96 Fi ska verka för att alla studenter får gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola eller universitet.

D.6 Lärarutbildningen

97 Fi ska verka för att lärarutbildningen och rektorsutbildningen får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt-, genus- och klassperspektiv. Fi ska även verka för att utexaminerade lärare får kontinuerlig vidareutbildning kring dessa områden.

98 Fi ska verka för att sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik samt klimatkunskap förs in i examensmålen för lärarprogrammen.

99 Fi ska verka för att lärarexamen inbegriper dokumenterade kunskaper om alla diskrimineringsgrunder.

100 Fi ska verka för att FN:s barnkonvention ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen och rektorsutbildningen, samt även FN:s resolution 1325 om kvinnors inflytande i fredsprocesser och konfliktområden.

101 Fi ska verka för att fritidspedagoger ges lärarlegitimation.

102 Fi ska verka för att rektorer ska inneha dokumenterad pedagogisk utbildning motsvarande en lärarutbildning.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s