Vad Moderaternas handlingsprogram säger om skola och utbildning

Det är inlägget är en del i min serie om vad partiprogrammen säger om skola och utbildning. Först kommer mina egna reflektioner om programmets innehåll, sedan kommer det rätt långa utdraget från partiprogrammet där jag markerat sådant som jag tycker är meningsfulla ställningstaganden. Du kan hitta samtliga partiprogram på kursplanering.se, om du vill läsa dem i sin helhet.

Mina tankar och reflektioner

  • Moderaternas handlingsprogram överraskar mig lite genom att prata så mycket om skolans kompensatoriska roll – att ge bra förutsättningar även för de med svårare bakgrund.
  • Handlingsprogrammet påminner en del om Folkpartiets, med mycket ordning och reda, fokus på kunskap, och en del konkreta förslag (tidigare betyg, tioårig skolplikt, extraskola på loven för de som behöver…). Det är dock inte i närheten av lika omfattande som Folkpartiets, och Moderaterna har ett tydligare fokus på att utbildning ska leda till jobb. Idén med yrkesvägledningslyft hade jag inte sett förut.
  • Moderaterna ger sken av att vara för kommunalt huvudmannaskap, men det de säger är egentligen att det inte är en viktig fråga om det är kommunen eller staten som har hand om skolan. Min tolkning är att de vill kunna göra upp med Folkpartiet (och kanske vänstern?) om ett förstatligande, om det skulle bli läge.
  • I programmet uppmärksammas att det behövs fler lärare, vilket jag gillar. De nämner flera sätt att attrahera och behålla lärare, men större lönespridning är (som jag sagt tidigare) inte något jag tror på. Alls.
  • Man nämner också att administrationen för lärare bör minska, men följer upp det påståendet med ett antal saker som kommer att öka administrationen (mer rapportering till föräldrar, tidigare betyg, skriftliga omdömen från år ett…)
  • Det finns en del förslag i programmet som jag sågar: tidigare betyg, skriftliga omdömen i år ett, och större lönespridning för lärare. Jag tycker också att man ordentligt bör utreda saker som lovskola för de som behöver stöd, utökad matteundervisning i lägre åldrar (ökad mattekompetens hos lärare istället?) och tioårig skolplikt.

Inalles verkar Moderaternas skolpolitik vara något som är kompatibelt med Folkpartiet, och den stora skrällen för min del är att handlingsprogrammet är öppet för ett förstatligande av skolan.

Utdrag ur Moderaternas handlingsprogram

Ordning och reda i välfärden är en förutsättning för att säkra hög kvalitet och god tillgänglighet. Arbetet för att förbättra välfärdens innehåll är betydligt mer angeläget än frågan om driftsformer eller vem som är huvudman. Ordning och reda i välfärden bygger på att alla aktörer lever upp till gällande lagar och regler, förvaltar de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt, värnar tillgängligheten samt kontinuerligt arbetar för att förbättra kvaliteten.

Tydliga krav som upprätthålls genom en effektiv tillsyn säkerställer att välfärden möter människors behov. Alla utförare av välfärd, oavsett driftsform eller huvudman, bör räkna med en likvärdig och strikt tillsyn.

Att skapa öppenhet, för att goda idéer effektivt ska spridas mellan och inom olika välfärdsverksamheter, samt drivkrafter för ett ständigt arbete med kvalitetsförbättringar är avgörande för att utveckla välfärden och stärka likvärdigheten. Inom välfärden bör allmänintresset och möjligheter till insyn vara vägledande oavsett driftsform.

Motiverade och välutbildade medarbetare är grunden för att säkra en hög kvalitet inom alla delar av välfärden. Inte minst gäller det också att ha goda ledare och chefer inom det offentliga.

Alla Sveriges kommuner och landsting och regioner bör ge möjlighet till egenmakt inom välfärden. Detta bör först och främst ske genom egna kommunala processer då det lägger grunden för en översyn av kvalitetsarbetet och resursutnyttjandet inom välfärden. Det viktiga är inte att en viss typ av modell införs i alla kommuner utan att varje kommun värnar sina invånares möjlighet att påverka och välja. Äldre som behöver hemtjänst ska ha laglig rätt att välja vem som skall anordna den.

En modern skola för alla

Moderat skolpolitik kännetecknas av starkt fokus på kunskap. Att ge varje människa möjlighet att utvecklas och inhämta kunskap är en av samhällets centrala uppgifter. Därför måste skolan i högre grad kompensera för elevernas olika förutsättningar och sociala bakgrund. Genom att stärka kunskapsfokuset får vi en mer likvärdig skola.

Tillsammans med de andra allianspartierna har vi påbörjat det långsiktiga arbetet med att stärka det svenska skol- och utbildningssystemet: nya och tydliga mål i skolan, tidigare betyg och en ny skollag, mer stöd till elever som behöver det, en satsning på matematik, en vassare Skolinspektion, ökade resurser till forskning, yrkeshögskola och en ny gymnasieskola. Det är reformer som varaktigt förstärker utbildningskedjans olika länkar. Men mer arbete återstår för att nå målet om en modern kunskapsskola.

Staten och skolans huvudmän, det vill säga huvudsakligen kommunerna, ska ha ett gemensamt ansvar för skolans kvalitet, utveckling och likvärdighet. Huvudmännen har i uppdrag att genomföra vad som exempelvis framgår av läroplaner och kursplaner. Men även staten har ett väsentligt ansvar. Staten ska värna likvärdigheten i landets skolor genom regelbunden tillsyn och konstruktivt stöd. Alla skolor ska präglas av en strävan mot tydliga mål och resultat. Tillsammans ska stat och huvudmän utjämna livschanser för eleven.

I skolan ska alla elever få den stimulans de behöver för att utvecklas. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Sverige kan lära från andra länder, till exempel Finland, bland annat om nyttan av tidigt och effektivt inlärningsstöd. För att skolan ska kunna motverka sociala skillnader och ge alla en god start i livet är det centralt att rikta stöd till de barn som behöver extra hjälp. Barn som inte hinner med i studietempot ska också erbjudas möjligheten att få läsa upp vissa ämnen till exempel under loven. Elever som har lättare att lära ska ges extra stimulans, bland annat genom möjligheter att studera ett eller flera ämnen på nästa nivå.

Att förlänga grundskolan till tio år genom att göra förskoleklass obligatorisk ökar möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen. En obligatorisk förskoleklass är en viktig reform som markerar att alla barn i Sverige har rätt till kvalitativ och genomtänkt pedagogik. Förslaget innebär att skolplikten tidigareläggs med ett år och gäller från det året barnet fyller sex år. Åldern för skolstart ska vara flexibel och det ska vara möjligt att få läsa grundskolan på såväl kortare som längre tid än tio år.

Betyg behövs tidigare i skolan. Eleverna och deras vårdnadshavare har rätt att redan från början få reda på hur eleven lyckas i sina ansträngningar. Snabba och tydliga insatser är nödvändiga för att eventuella brister ska kunna rättas till i tid. Skriftliga kunskapsomdömen ska få ges från första skolåret. För att säkra likvärdiga bedömningar och rättvisa betyg mellan kommunens olika skolor är jämförelser av resultat på de nationella proven och betygsättningen ett effektivt verktyg. Informationen till elever och föräldrar behöver förbättras. Med tydlighet och transparens blir det dessutom möjligt att göra välinformerade val.

Eleverna får i flera ämnen för lite undervisningstid. I framförallt matematik i de lägre åldrarna behöver undervisningstiden öka om Sverige ska klara av att nå våra höga mål om en skola i världsklass.

Skolan behöver moderniseras när det gäller vilka kompetenser som värdesätts. Att kunna hantera datorer och digitala miljöer är snarare regel än undantag på arbetsmarknaden. Skolan måste här komma närmare världen utanför och moderniseras i sitt arbetssätt för att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.

De flesta elever bryr sig mer om att skolan är bra än om vem som driver den. En skola med hög undervisningskvalitet där elever, lärare och personal trivs står i centrum för den moderata skolpolitiken – oavsett om den drivs i kommunal eller fristående regi.

Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap. Bildningens roll i skolans kunskapsuppdrag ska stärkas för att ge eleverna makt att påverka sin egen vardag och nyfikenhet inför omvärlden. Alla elever ska även ges chansen att ta del av kulturupplevelser kopplade till undervisningen. Bildning utjämnar villkoren. Det kan utjämna villkoren för elever från studieovana hem eller från hem där språket sätter hinder. För att öka möjligheterna för barn och unga att ta del av kulturupplevelser har reformen Skapande skola utökats till att omfatta hela grundskolan.

Utbildning ska leda till arbete

Jobben är vår viktigaste fråga. Utbildning är en central del i Nya Moderaternas mål om full sysselsättning, därför ska all gemensamt finansierad utbildning ha till syfte att leda till jobb. I dag brister kopplingen mellan arbetsmarknad och skola på många sätt, samtidigt finns det broar att bygga. Att erbjuda alla elever, även de på högskoleförberedande program, relevant praktik och möjligheten att driva företag inom ramen för sin utbildning är något som alla moderatledda kommuner bör eftersträva. Kunskapslinjen behöver gå hand i hand med arbetslinjen.

I dag utbildas många unga till arbetslöshet. Vi behöver hitta lösningar som främjar en förbättrad matchning mellan den kunskap som studenterna besitter efter många år i den svenska skolan och den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Ett första steg är att stärka studie- och yrkesvägledning. Vi vill därför pröva möjligheten att genomföra ett ”yrkesvägledningslyft”. Det handlar dels om att främja matchningen, dels om att skapa förutsättningar för elevernas möjlighet att göra ett för framtiden väl underbyggt val av utbildning. Idén om full sysselsättning gäller också de första åren efter utbildningen.

Lärare gör skillnad

Lärarna är elevernas viktigaste resurs och är avgörande för kvaliteten i skolan. Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat bland eleverna. Därför behövs kompetensutveckling och möjligheter till fortbildningsinsatser för lärarkåren. Det gäller för såväl teoretiska som yrkesförberedande utbildningar. Fortbildning och en bättre lärarutbildning är viktiga delmål på vägen. För att stödja lärarna i deras möjlighet att göra ett bra jobb behövs fler lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor.

Kommunerna har stort ansvar när det gäller att skapa fler karriärvägar för lärarna och att höja läraryrkets status. Tjänster där undervisning och forskning kan kombineras är en väg att gå. Större lönespridning inom lärarkåren är en annan väg. Detta kan uppnås genom att individualisera lärarnas lön i högre utsträckning och basera lönen på den enskilde lärarens kompetens och förmåga att utveckla sina elever. En skicklig lärare ska kunna ha en gynnsam löneutveckling utan att behöva forska eller bli skolledare. Även fler yrkeskategorier inom läraryrket är en viktig del för att göra yrkeslivet som lärare mer varierat med större möjligheter till karriärutveckling. Lika viktigt som det är att ge lärarna möjlighet att utvecklas är det också att attrahera fler till läraryrket.

En annan viktig åtgärd för att förbättra skolans resultat är att kontinuerligt se över föreskrifter och regelverk i syfte att ta bort onödig administration för lärarna. På så sätt kan tid frigöras för att fullgöra huvuduppdraget.

Studiero och kvalitet

Skolinspektionen fyller en viktig funktion för att garantera likvärdighet och kvalitet. Denna bör kunna ingripa mot såväl kommunala skolor som friskolor som inte håller tillräcklig kvalitet vad gäller kunskapsresultat och trygghet. De senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling har förändrat samhället i grunden och skolan behöver anpassas därefter. Det handlar delvis om tillgången till datorer och modern teknik men framförallt att den nya tekniken kommer till användning i den traditionella undervisningen. Den nya tekniken innebär även helt nya möjligheter för samarbete mellan elever och lärare långt utanför klassrummets gränser.

Trygga barn lär sig mer. Därför krävs en välkomnande skolmiljö och ett systematiskt arbete mot mobbning och andra kränkande beteenden. Genom en särskild satsning på elevhälsan ges fler lärare tid att vara lärare, samtidigt som de elever som mår fysiskt eller psykiskt dåligt kan få hjälp. Ansträngningar ska göras för att i högre grad engagera föräldrarna i elevernas skolgång. Regelbunden avrapportering om hur eleverna når sina mål, innovativa sätt att omgående återkoppla till föräldrarna när det gäller ogiltig frånvaro och föräldradagar kan hjälpa föräldrarna att ta större ansvar för sina barns skolgång.

Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på såväl studiemiljö som skolresultat. Det är upp till lokala företrädare och skolledare att hitta de avvägningar som passar just deras skola på detta område.

Bredd och spets i gymnasieskolan Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitioner. Vissa vill gå vidare till högskola direkt efter gymnasiet medan andra drömmer om att få ett eget jobb så snabbt som möjligt. Gymnasieskolan har två breda ingångar; en praktisk och en teoretisk ingång. Den praktiska ingången ska syfta till att efter avslutad utbildning snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden och den teoretiska ingången till att kunna studera vidare på högskola eller universitet. Valfrihet och bredd ska prägla utbildningarna.

Genom att försöksverksamheten med lärlingsutbildning blir en permanent del av gymnasieskolan i lärlingsprogrammet vill vi öka möjligheterna för eleverna att lära sig yrkeskunskaper på en arbetsplats. Detta ger ytterligare en möjlig väg för den som känner att de praktiska yrkeskunskaperna är det som lockar.

Gymnasieskolan bör tydligare kopplas till högre utbildning. Högutbildade lärare som varvar undervisning med forskning ger nära koppling till forskning och utveckling, skapar karriärvägar för lärare och medför bättre resultat för eleverna.

Vuxen- och språkutbildning med tydligt jobbfokus Ibland är vuxenutbildning nödvändig för att komplettera sin utbildning och höja sin kompetens. Utbildningar som ger behörighet till högre utbildning eller gör det lättare att få arbete ska prioriteras. Vuxenutbildningen ska vara flexibel så att människor som vill kombinera yrkesarbete med utbildning ges möjlighet att göra det. Insatser till de som helt eller delvis saknar betyg ska prioriteras.

Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för nya svenskar. Introduktionen bör också återspegla viktiga värderingar som öppenhet, jämlikhet, mångfald och alla människors lika värde samt vikten av att alla som kan arbetar. Tydligare krav behövs också för uppföljning av resultaten under utbildningen. Startsvenskan ska kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktikplats samt vara tydligt individualiserad.

Högre utbildning och forskning Sveriges ställning som ett ledande land inom forskning och utveckling ska förstärkas. Forskning är avgörande för hur Sverige och Europa klarar globaliseringens utmaningar och Sverige bör vara drivande när det gäller att stärka forskningen och utveckla samarbetet kring den högre utbildningen.

För att långsiktigt skapa välstånd och trygghet är det viktigt med en hög kvalitet i den högre utbildningen och forskningen. Både praktisk och teoretisk kunskap är viktig. Lärosätena ska garanteras en fri och självständig ställning gentemot statsmakt och näringsliv, liksom att forskningsresurserna fördelas efter hur universitet och högskolor klarar sina uppgifter och inte efter kortsiktiga politiska hänsyn. Lärosäten som inte uppfyller goda kvalitetskriterier ska mista sin examensrätt och ytterst kunna avvecklas. Det fria sökandet efter kunskap och bildning ska värnas.

Särskilt i komplexa och mångfacetterade samhällen fyller humaniora en viktig roll. Samtidigt ser vi att många arbetsgivare har svårt att hitta till exempel ingenjörer med rätt kompetens vilket hämmar jobbmöjligheter och tillväxt. Därför behöver särskilda insatser göras för att öka intresset för naturvetenskap. Anställningsbarhet måste vara en viktig styrande faktor inom den högre utbildningen.

Alla människor ska ges likvärdiga chanser att förverkliga sina ambitioner. Därför är det viktigt att ha ett väl utbyggt offentligt studiestöd. Att därtill, om möjligt, arbeta vid sidan av studierna ger inte bara ett ofta välkommet ekonomiskt tillskott för studenten. Många gånger ger det också värdefulla erfarenheter och underlättar inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som det genererar ökade skatteintäkter för samhället i stort. Som regel ska man kunna klara sig på studiemedel som student, men man bör inte hindras att samtidigt arbeta om man så vill och klarar.

Annonser

One thought on “Vad Moderaternas handlingsprogram säger om skola och utbildning

  1. Ping: Vad partiprogrammen säger om skola och utbildning | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s