Vad Miljöpartiets partiprogram säger om skola och utbildning

Det är inlägget är en del i min serie om vad partiprogrammen säger om skola och utbildning. Först är relevanta utdrag ur partiprogrammet (eller motsvarande) där jag markerat sådant som jag tycker är meningsfulla ställningstaganden, sedan mina egna kommentarer och reflektioner. Du kan hitta samtliga partiprogram på kursplanering.se, om du vill läsa dem i sin helhet.

Utdrag ur Miljöpartiets partiprogram

Satsning på verksamheter som är viktiga för barn och unga kan innebära stora mänskliga och långsiktiga vinster. Skolans förmåga att se och möta varje elev måste stärkas. Det behövs gott om platser där barn och unga kan mötas och utöva friluftsliv, idrott och kultur.

[…]

2.4 Skola

Genom skolan ska barn och ungdomar få viljan och redskapen att lära och utvecklas genom livet. I skolan ska varje barn lära sig att läsa, skriva och räkna, skapa och delta i samhällsdiskussionen, samarbeta och umgås med andra och påverka sin egen livssituation.

Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till den hen vill vara. Det ska inte finnas lyckade och misslyckade elever, inte heller bra och dåliga skolor – alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan.

Elever måste sättas i centrum som de tänkande och kreativa individer de är. En fungerande skoldemokrati är en viktig del av en bra skola. Eleven ska vara medveten om sina rättigheter och skyldigheter samt få förutsättningar och möjlighet att kritiskt granska och påverka både samhället och sin egen skolsituation.

Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet och lärarens kompetens. Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete. Förändringsarbete i skolan måste förankras i samspel med skolan, eleverna och alla som arbetar där.

Lärarna ska ge eleverna det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att mötet mellan lärare och elev ska fungera behöver skolan tillräckligt med resurser. Undervisningen ska utformas utifrån varje elevs unika behov, oavsett om det innebär att ge extra utmaningar eller extra stöd, och med möjlighet till individuellt anpassad studieteknik. Läraren ska ha rätt att ordinera extra stöd till den elev som behöver det.

Alla yrkesgrupper i skolan är viktiga. Skolans uppgift är inte bara att ge eleverna en god utbildning och en god elevhälsa, utan också att ge eleverna verktyg för att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Skolbiblioteken och IT är centrala resurser för skolans pedagogiska arbete. Fritidshemmen kan skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande i de tidiga skolåren. En fungerande fritidshemsverksamhet möjliggör för eleverna att få erfarenheter av att hantera sociala situationer, träna språket och att respektera andra.

Skolan ska vara tillgänglig för alla och därför ska hinder undanröjas så att alla kan delta på sina villkor. Barn med psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning, och andra barn som behöver anpassningar och stöd, ska kunna få detta för att nå sin fulla potential. Skolan ska skapa förutsättningar för psykisk hälsa och välmående. Rätt stöd som sätts in i tid är både mänskligt och samhällsekonomiskt mer effektivt än stöd som kommer senare i livet.

Ledarskapet i skolan, från skolledare till enskild lärare, är viktigt för att långsiktigt säkra kvalitet i undervisning och utbildning. Lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften. Olika elever lär sig på olika sätt och undervisningen ska ta hänsyn till det. En bra skola har tydlig koppling till forskning och tar kontinuerligt in nya forskningsrön.

Skolan ska präglas av förtroendefulla relationer och varje elev ska ges inflytande över sin studieväg och skolmiljö. Skolan ska vara en plats där elevernas naturliga lust att lära utvecklas. Skolan ska knyta an till elevernas utveckling och ge återkoppling på deras arbetsinsatser och utveckling, något som kan ske på olika sätt. Vi oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i skolpolitiken, och motsätter oss betyg i än tidigare åldrar. Betyg ska användas när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvalsinstrument för fortsatta studier, och kan aldrig vara den enda formen av återkoppling.

I dag finns ofta erfarenheter från hela världen i klassrummet, och det är en av skolans tillgångar. Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar och som resurser för den enskilda elevens lärande. Ämnesundervisning på modersmålet ger alla elever en chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läroplanen uttrycker. Undervisningen i skolan ska ha en global utgångspunkt och ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kompetenser.

Estetisk och skapande verksamhet är liksom motion och rörelse viktigt för att hela människan ska utvecklas. Etiska diskussioner och övning i kritiskt tänkande är viktiga inslag i undervisningen för att förbereda varje elev för att delta i samhällsutvecklingen. Skolan ska vara en reklamfri plats. Alla elever inom grund- och gymnasieskolan ska serveras god, näringsriktig, miljövänlig och helst närodlad skolmat. Det gäller även de som har en kosthållning baserad på etiska, religiösa eller medicinska skäl. Skolmaten ska vara avgiftsfri.

Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika rättigheter. Alla elever ska få det stöd och den uppmärksamhet de individuellt behöver oavsett könstillhörighet. Alla elever ska ha tillgång till sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt normkritiskt perspektiv. Stereotypa könsroller, mobbning och diskriminering av elever och skolpersonal ska aktivt motarbetas. Homo-, bi- och transfobi och sexism ska inte tolereras i skolan eller någon annanstans. Diskussionen kring alla människors lika värde ska vara en naturlig del av undervisningen redan från skolstarten.

Miljöpartiet bejakar pedagogisk mångfald i skolan, vare sig skolans huvudman är offentlig eller privat. Mångfalden ger elever och föräldrar möjlighet att välja en utbildning vars pedagogiska inriktning passar eleven. Alla skolor, oavsett huvudman, ska vara föremål för fungerande kontroll genom en stark offentlig inspektion.

Såväl förskolan som andra barnomsorgsformer ska hålla hög kvalitet för alla barn. Det ska finnas tillgång till barnomsorg i hela landet anpassad efter föräldrars olika arbetstider. Ett starkt pedagogiskt arbete i förskolan ger barn en bra start och goda möjligheter i skolan. Vi vill därför att det ska finnas god tillgång till väl utbildade pedagoger i förskolan. Alla förskolor bör tillämpa en genusmedveten pedagogik så att barnen får möjlighet att vara sig själva och inte tvingas in i samhällets snäva könsmallar. Alla barn ska ha lika möjligheter att utvecklas och leva sina liv utan att hämmas av rådande könsroller. Vi vill väsentligt sänka storleken på barngrupperna och öka vuxentätheten inom barnomsorgen.

Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet. När alla får möjlighet att bidra och möjlighet att välja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas. Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från gymnasiet, även som vuxna. En mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andra frivilliga utbildningsformer, som de studieförbunden erbjuder, är viktiga och ger möjlighet till ett livslångt lärande.

2.5 Högre utbildning och forskning

Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en väl utbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Bildning är viktigt både för människan och för samhället.

Vi värnar om en hög kvalitet i den högre utbildningen. Bland annat genom en undervisningsgaranti för antalet lärarledda timmar. Yrkeshögskolan ska ge möjlighet till kvalificerade utbildningar inom områden där behovet av arbetskraft är stort. Systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras och utformas så att det säkrar en hög kvalitet i både utbildning och forskning för såväl små som stora lärosäten.

Lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas i samspel med en stor offentlig insyn. Den akademiska friheten ska värnas och jämställdheten måste förbättras. Lärare och forskare ska ha goda och trygga arbetsvillkor, och studenters och doktoranders inflytande och rättssäkerhet ska säkras.

Kunskap bidrar till förståelse för omvärlden oavsett om den är av kommersiellt intresse eller inte. Humaniora, konst och tvärvetenskapliga ämnen stärker och utvecklas i samklang med utbildningar i teknik, natur- och samhällsvetenskap. Grundforskning och forskningsfinansiering som inte är öronmärkt är nödvändiga förutsättningar för framtida kommersiella genombrott och en framgångsrik spetsforskning.

Forskningen ska vara fri, men det är rimligt att en del av de pengar som samhället satsar kan vara föremål för politiska prioriteringar och strategiska satsningar. Detta får dock inte gå ut över grundforskningen eller universitetens och högskolornas frihet att själva utforma sin verksamhet. Arbetet med ökad jämställdhet, satsningen på förnybar energi och klimatforskning, och den breddade rekryteringen till forskarutbildningen är resultatet av medvetna politiska satsningar.

Vi anser att högskolans folkbildande verksamhet och kontakt med samhället, den så kallade tredje uppgiften, är viktig och ska stärkas. Forskning i samverkan med det samhälle som omger akademin, företag såväl som offentlig sektor, är viktig för kvaliteten på forskningen och underlättar tillgängliggörandet av forskningsresultaten. Högskolan ska ha en öppen och pådrivande roll i samhället och främja demokratin samt tillgängliggöra forskningens resultat. Banden mellan arbetslivet och högskolorna ska vara starka. Arbetslivserfarenhet och andra språk ska ses som en merit vid antagning till högskolan.

Vi eftersträvar en bred rekrytering till högre utbildning. Sverige som kunskapsnation har mycket att vinna på om de grupper som i dag är underrepresenterade får bättre möjligheter att studera. Tillgången på högre utbildning ska vara god i hela landet. Regelverken ska utformas så att de underlättar för studenter att fullfölja sina studier. Bland annat ska studiemedlen vara tillräckligt höga, det ska finnas rimligt stöd till studenter med barn och fungerande skyddsnät vid sjukdom. En grundläggande princip är att all högre utbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter.

Lärarnas pedagogiska roll ska värderas högt och deras pedagogiska kompetens ständigt utvecklas. Studenter ska alltid ges möjlighet att löpande utvärdera sin utbildning. Lärare inom såväl högre utbildning som inom grund- och gymnasieskolan ska ges goda förutsättningar till forskning inom ramen för sin tjänst.

Mina kommentarer och reflektioner

Miljöpartiets partiprogram utmärker sig inte särskilt mycket när det gäller skolpolitik, men det finns några mindre ställningstaganden.

  • Miljöpartiet är positiva till friskolor och det fria skolvalet.
  • Miljöpartiet verkar värna om att ta det lugnt med nya reformer i skolan, och säger (liksom Kristdemokraterna) att politiker inte ska vara inne och peta i klassrummet. Trots detta finns (precis som med Kd) några punkter där man petar i klassrummet likväl: genus- och HBT-aspekter i undervisning, hur skolmat bör vara utformad, stark offentlig inspektion av verksamheten, och garanti för undervisningstimmar på universitet/högskola. (Inte så allvarliga saker, och befogade om man skulle fråga mig.)
  • Det finns en kritisk hållning till betyg, inte minst i tidiga åldrar.
  • Lite förändringar i finansiering av utbildning på högskola/universitet, där man exempelvis inte ska få ha avgifter för utbytesstudenter.
  • Lärare ska kunna forska inom ramen för sin tjänst.

Jag vet inte om jag skrivit det på min blogg förut, men jag kommer med stor sannolikhet att rösta på Miljöpartiet – trots att de är för det fria skolvalet.

PS: Det finns en tidigare analys av Miljöpartiets skolpolitik enligt partiprogrammet. Den som är intresserad av att se hur stabila/flyktiga mina analyser är kan ju jämföra.

Advertisements

One thought on “Vad Miljöpartiets partiprogram säger om skola och utbildning

  1. Ping: Vad partiprogrammen säger om skola och utbildning | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s