Vad Folkpartiets partiprogram säger om skola och utbildning

Det är inlägget är en del i min serie om vad partiprogrammen säger om skola och utbildning. Först kommer mina egna reflektioner om programmets innehåll, sedan kommer det rätt långa utdraget från partiprogrammet där jag markerat sådant som jag tycker är meningsfulla ställningstaganden. Du kan hitta samtliga partiprogram på kursplanering.se, om du vill läsa dem i sin helhet.

Mina kommentarer och reflektioner

Mina första tankar när jag läste om skolfrågor i Folkpartiets partiprogram var att (1) det var mycket, (2) det var faktiskt mycket bättre än jag hade förväntat mig, och (3) flera frågor rör skolan på en detaljnivå som jag inte tycker är rimlig för rikspolitik.

När jag har läst igenom programmet några varv till blir mina reflektioner dessa:

  • Folkpartiets partiprogram innehåller mycket som rör skola och utbildning – de nöjer sig inte med plattityder, utan behandlar olika delar av Utbildningssverige och sätter dessutom skola och utbildning i ett perspektiv. Det tycker jag är snyggt.
  • Kunskaper och lärande sätts tydligt i centrum när det handlar om skolans verksamhet. Folkpartiet skriver att ”kunskap är skolans huvuduppdrag”, vilket är långt ifrån okontroversiellt. (En folkpartist jag hörde i Skolsnack säger istället att huvuduppgiften är att förmedla samhällets kultur, eller något sådant. Andra skulle säga att demokratiska värderingar är lika viktiga som kunskaper, ytterligare andra vill lyfta fram skolans demokratiska funktion som en plats där människor från olika samhällsgrupper möts. Partiprogrammet tar även upp dessa aspekter, vilket är cred.) Fokusen på kunskaps märks tydligt i kunskapsmål för förskola, elitsatsningar, lovskolor, tidigare betyg, läxhjälp på skolan och skolstöd på fritis.
  • Det enda breda draget jag inte gillar i Folkpartiets visioner är mängden färdiga lösningar som presenteras. De är problematiska på två sätt:
    • Måna av lösningarna har för mig karaktären av ”här är en idé vi borde utvärdera”, men partiprogrammet säger istället ”här är något vi vill genomföra”. Om verksamheten i skolan ska genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet är det rimligt att kräva samma sak av skolpolitik. Här blev jag speciellt upprörd av frågan om tidigare betyg, som forskning talar emot, men det gäller även saker som elitklasser eller examensprov(!) där jag tycker att man ska agera med försiktighet. Jag är fullständigt less på en skolpolitik som baseras på tyckande och argumenterande, istället för forskning och erfarenhet.
    • Det andra problemet är att flera av förslagen ligger på en detaljnivå som jag inte alls gillar: Skolor ska erbjuda läxhjälp, fritidshem ska stödja skolarbetet mer, löner och anställningsvillkor ska användas för att locka lärare till problematiska områden, högskolor ska ha treterminssystem, och så vidare. Jag vill inte ha politiker som säger hur jag ska eller inte ska använda läxor i min undervisning – jag vill ha politiker som ger min skola resurser att förbättra arbetet där lärare och skolledning tycker att det är viktigast. Om jag får be.
  • Statligt styrd skola gillar jag. Det är orimligt att prata om likvärdig skola när kommuner satsar så olika mycket på skolbudgeten, och det finns problem med att kommunpolitiker (som oftast är hobbypolitiker) ska ha sista ordet i hur skolor styrs.
  • Jag ogillar ordning-och-reda-tänket i partiprogrammet. Det är ännu en effekt av att egna erfarenheter tas som allmängiltiga sanningar, utan att ta vägen förbi forskning.
  • Jag gillar att Folkpartiet tar upp problemet med att det kommer att saknas massor med lärare snart.
  • Det fanns ett antal OJ för mig i partiprogrammet, som jag inte hört talas om förut. Här kommer en sammanfattning:
    • ”Skolor, såväl kommunala som fristående, som inte klarar kvalitetskraven ska stängas.” Vad händer om man stänger en kommunal skola på en mindre ort, där det kanske bara finns en eller två skolor?
    • Elitklasser hade jag inte hört från Folkpartiet förut (men jag ska erkänna att jag inte lyssnat jättenoga).
    • Engelska från år 1 var också nytt.
    • ”Utbildningar som leder till högskolebehörighet ska avslutas med examensprov.” Det här var en ordentlig överraskning för mig. Jag tolkar det som gamla tidens examen, där man antingen klarade sig eller kuggade. I det senare fallet fick man inte gå ut med studentmössa och fira, utan fick gå ut bakvägen och skämmas istället.
    • Att Folkpartiet vill att man ska få läsa om även kurser man klarat var nytt för mig.
    • Treterminssystem på högskolor var också nytt.
  • Slutligen finns också ett antal punkter i partiprogrammet som jag inte tycker går ihop, eller stämmer dåligt med vad forskning säger. Här är exempel.
    • Att tidigare betyg är en bra väg till ökat lärande är fel.
    • Jag är inte alls säker på att lovskolor är bästa sättet att ta hand om barn som inte lyckas i skolan.
    • Att fria skolvalet kombinerat med bättre transporter skulle minska segregation är fel. Utredningar säger att klyftor mellan skolor ökat sedan fria skolvalet infördes – vilket inte är helt överraskande om man funderar över vilka samhällsgrupper det är som gör aktiva skolval.
    • Jag är förvånad över att Folkpartiet håller fast vid att yrkseprogram på gymnasiet inte automatiskt ska ge högskolebehörighet. Den ändringen till gy11 verkar inte ha fallit väl ut om man tittar på söktryck till yrkesutbildningar (och det rimmar dessutom illa med den socialliberala målsättningen).
    • Att lönespridning är en viktig sak för att lärare ska utvecklas och stanna i yrket tror jag inte på. Forskning säger att pengar är ett dåligt sätt att motivera i kreativa yrken, men däremot är låg lön ett bra sett att demotivera. Det behövs lön som konkurrerar med andra yrken, men inte lönespridning bland lärare.

Sammanfattningsvis: Jag är tacksam för att Folkpartiet bidragit till att göra skolan till en viktig valfråga, men jag har inte förtroende för deras sätt att hantera skolpolitik.

Utdrag ur Folkpartiets partiprogram

Sverige ska vara ett jämställt land där varje människa har chans att förbättra sin situation och den sociala rörligheten är hög. En människas bakgrund ska betyda mindre, och hennes förmåga, ambition och livsdrömmar ska betyda mer.

Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Utbildningssystemet ska ha höga förväntningar och prioritera kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande. Bildningstraditionen ska hållas levande och kulturens frihet värnas.

[…]

Kunskap är en enskild människas viktigaste redskap för att växa. Utbildning bryter barriärer och öppnar nya vägar.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. En kunskapsnation byggs från grunden av många kunniga individer med höga ambitioner. Kunskap och bildning måste värderas högre, och Sverige ska sträva efter ett utbildningsväsende i världsklass.

Sverige har en stark bildningstradition som måste hållas levande. Bildning och kunskap stärker den enskildes egenmakt och förmåga att orientera sig och fatta egna självständiga beslut. Därför värnar liberaler bildningstanken, främjar bildningsresor och stödjer den fria folkbildningen.

En likvärdig skola är en förutsättning för att alla elever ska få samma möjligheter. I det svenska skolsystemet ska alla kunna utvecklas efter sina förutsättningar och de som har störst behov ska få mest stöd.

Eleven och elevens kunskapsutveckling ska vara i fokus. Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och ges hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Lusten att lära ska uppmuntras. Kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande ska genomsyra skolan.

En framgångsrik skola förutsätter att läraryrket har hög status och ett tydligt pedagogiskt ledarskap. De mest lämpade ska attraheras av läraryrket och få goda förutsättningar för sitt arbete.

Lärande lek i förskolan

Förskolan ska ta tillvara barns naturliga lust att lära och ge en trygg och säker omsorg. Verksamheten ska ledas av legitimerade förskollärare. Genom en blandning av lek och pedagogik ska barnen få utvecklas och lära sig om världen. En ambition ska vara att de flesta barnen kan läsandets grunder när de lämnar förskolan.

Förskolan har en avgörande roll för att lägga grunden för ett barns utveckling. Därför ska alla barn erbjudas plats i förskolan från ett års ålder. Om kommunen inte klarar detta åtagande ska familjen ha rätt till ersättning. Den allmänna förskolan ska successivt byggas ut.

Förskolan är till för barnen. Alla barn, även barn till arbetslösa och föräldralediga, ska därför ha möjlighet att delta i förskolans heldagsverksamhet. Barn till utrikesfödda stimuleras i sin språkutveckling och klarar i större utsträckning grundskolan genom att delta i förskolan.

För att ge alla barn lika förutsättningar ska förskolan arbeta aktivt med genusfrågor. Fler män ska lockas till förskolläraryrket.

Den öppna förskolan har en viktig roll för de barn som inte går i förskola. De barn som deltar i öppen förskola ska mötas av pedagogiskt utbildad personal.

Barnomsorg ska erbjudas på obekväm arbetstid till de familjer som behöver det på grund av sitt arbete och sin familjesituation.

En skola för kunskap

Kunskap är skolans huvuduppdrag. Varje människa har en naturlig lust att lära sig. Skolans uppgift är att stimulera och utveckla denna egenskap. Förutsättningar för lärande är tydliga kunskapskrav, tidiga insatser så att ingen kommer efter, trygga klassrum och studiero.

Skolan ska vara likvärdig. En skola med jämn och hög kvalitet är den absolut viktigaste faktorn för att skapa jämlika livschanser och öka den sociala rörligheten. Detta är särskilt betydelsefullt för elever som fått en svår start i livet eller kommer från hem utan studietradition. Särskilt pojkars kunskapsresultat behöver höjas. Resurser ska fördelas till skolorna utifrån socioekonomiska faktorer.

Varje förälder har ett ansvar att utifrån sina förutsättningar stödja sitt barn. Varje elev har också ett eget ansvar för sina studier.

Utbildningssystemet ska inte vara värderingsfritt. Skolan ska aktivt verka för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Genom hela utbildningssystemet behövs aktivt genusarbete för att flickor och pojkar ska möta likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser.

Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid. Tidiga betyg och kontinuerliga kunskapsmätningar hjälper eleven, läraren och föräldrarna att få överblick över hur eleven utvecklas i sina studier.

Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor. Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt.

Kvaliteten och valfriheten ska värnas. En förutsättning för att fristående förskolor och skolor ska få tillstånd är att de drivs av seriösa ägare som tar ett långsiktigt ägaransvar och att de uppfyller kvalitetskraven. Skolor, såväl kommunala som fristående, som inte klarar kvalitetskraven ska stängas. För att underlätta skolvalet behövs tydlig information om skolornas kvalitet.

Skolan ska vara icke-konfessionell. Undervisningen ska vara öppen för alla och fri från förkunnande, också i friskolor som har en konfessionell inriktning. Den friskola som inte efterlever detta ska förlora sitt tillstånd.

För att tillvarata barns lust att lära ska skolstarten ske vid sex års ålder. Den obligatoriska grundskolan ska vara tio år och indelad i tre stadier.

Elevernas rätt till lärarledd undervisning ska stärkas genom ökat antal lektioner per läsår. Lovskolor ska ordnas för elever som inte ännu nått kunskapsmålen. Skolan ska också ge möjlighet till läxhjälp. Även fritidshemmen ska i ökad utsträckning stödja skolarbetet.

Skolan ska erbjuda stimulans och utvecklingsmöjligheter också för elever som är särbegåvade eller högpresterande i något ämne. Möjlighet ska finnas för elever att gå före i undervisningen eller att läsa i elitklasser.

För att öka elevens valfrihet och motverka bostadssegregationens effekter ska rätten till skolskjuts eller annan transport till skolor utanför det egna bostadsområdet förstärkas.

Alla elever har rätt till stöd och utmaningar oavsett individuella förutsättningar. Specialpedagogiskt stöd och tillgång till speciallärare är av största betydelse. Mer insatser ska inriktas på de tidiga skolåren.

Skolan ska vara tillgänglig för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. För elever som använder teckenspråk eller behöver hörselanpassad studiemiljö ska skolgång i anpassad skolform ska vara en valmöjlighet. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska i särskolan erbjudas en trygg studiegång byggd på specialistkunskap, och där utbildningen ges utifrån varje individs egna förutsättningar.

I skolor i områden som präglas av låga skolresultat, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet är utmaningarna stora. Det behöver därför bli mer attraktivt för lärare att söka sig till sådana skolor, till exempel genom bättre löne- eller anställningsvillkor.

Den elev som är nyanländ till Sverige ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till elevens förkunskaper. Introduktionsklasser ska finnas på många skolor, också i områden som inte präglas av utanförskap. En nyanländ elev ska tidigt få hjälp och tid att lära sig svenska. Även andra särskilda insatser kan behövas initialt, men eleven bör tidigt ges möjlighet att delta i ordinarie undervisning.

Elever med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper i modersmålet.

Språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld. Redan i grundskolans årskurs ett bör eleverna börja läsa engelska och eleverna ska uppmuntras att läsa fler främmande språk. Fler världsspråk ska kunna studeras i skolan. Gymnasieelevers möjlighet att studera utomlands ska öka.

Ungdomar har olika mål, ambitioner och förhoppningar. Gymnasieskolan ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, och alla ska oavsett studieval kunna välja att läsa in högskolebehörighet. Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet. Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke. Avhoppen från gymnasieskolan måste minska.

Elever som saknar gymnasiebehörighet ska ha möjlighet att läsa enstaka och yrkesinriktade gymnasiekurser. Studietidens längd ska vara flexibel och utbildningen ska vara anpassad till arbetsmarknaden. Efter fullföljd utbildning ska yrkeskunskapsbevis utdelas.

Gymnasieskolan ska avslutas med en yrkes- eller studentexamen. Utbildningar som leder till högskolebehörighet ska avslutas med examensprov.

Vuxna i skolan har ansvar att ingripa mot mobbning. Skolan måste arbeta målmedvetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Elevhälsan ska ha kompetens inom både fysisk och psykisk hälsa.

För att eleverna ska få trygghet och studiero ska lärare och andra elever mötas av respekt. Om en elev stör undervisningen eller har ogiltig frånvaro ska skolan direkt vidta åtgärder.
Elever behöver god information inför studie- och yrkesval. Oavsett bakgrund ska eleverna kunna överblicka vilka möjligheter deras val ger.

Stärk lärarrollen

Lärarens roll är central för elevers framgång i skolan. Det som händer i klassrummet är avgörande för hur mycket en elev lär sig. Läraryrkets status ska höjas och lärarna avlastas administration så att de kan koncentrera sig på undervisningen.

Det ska löna sig att vara en skicklig pedagog. För det behövs ökad lönespridning och bättre karriärmöjligheter så att duktiga lärare vill stanna och utvecklas i yrket. Lektorstjänster och andra särskilt kvalificerade tjänster ska finnas.

Läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av en lärarlegitimation. Lärarutbildningarna och lärarnas fortbildningsmöjligheter ska fortsatt stärkas. Fokus ska vara på ämneskunskaper och pedagogisk förmåga. I utbildningen av lärare samt studie- och yrkesvägledare ska genuskunskap ingå.

Det ska finnas flera vägar till lärarlegitimation. Personer med dokumenterad ämnes- eller yrkeskunskap ska kunna läsa in kompletterande pedagogisk utbildning. Personer med forskarutbildning ska kunna tillgodoräkna sig såväl ämneskompetens som undervisningserfarenhet.

Tjänsterna som förstelärare är viktiga för skolans utveckling och syftar till att höja den pedagogiska och didaktiska kompetensen inom skolan.

I en välfungerande skola finns en tydlig ledare. Rektor ska fokusera på det pedagogiska ledarskapet.

Det livslånga lärandet

På en alltmer rörlig och krävande arbetsmarknad ställs krav på vidareutbildning och omskolning i en allt högre takt. Därför ska individen ha goda möjligheter att förnya sin kompetens under hela arbetslivet.

Den som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ska ha rätt att när som helst komplettera sina kunskaper genom vuxenutbildning. Särskilt viktigt är det att arbetslösa ges goda förutsättningar att höja sin kompetens.

Individen måste ges större möjlighet att senare i livet välja ny inriktning, förnya sina kunskaper och likaså förbättra resultat på tidigare utbildningar även om man erhållit godkända betyg från dem. Detta åstadkoms genom en väl fungerande och flexibel kommunal vuxenutbildning samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.

Anställda ska kunna gå ner i lön och arbetstid för att kompetensutveckla sig på deltid. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

Det ska finnas incitament för den enskilde att själv satsa på kompetensutveckling. Fortbildning som ökar möjligheterna på arbetsmarknaden ska uppmuntras.

Folkbildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället. För att möta olika människors behov ska utbildningsmöjligheter som skapas av offentliga och privata aktörer kompletteras med goda villkor för den fristående folkbildningen.

Högre utbildning och forskning

Högre utbildning och forskning bidrar till individens utveckling och kritiska tänkande, samtidigt som den bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling. Ytterst är både utbildning och forskning uttryck för människans kunskapssökande och längtan efter att förstå mer om sig själv och om sin omvärld.

De akademiska lärosätenas oberoende ska värnas. Fler statliga högskolor och universitet bör överföras i stiftelseform. Svensk högre utbildning ska konkurrera på den internationella utbildningsmarknaden och kännetecknas av hög internationalisering. Utländska toppuniversitet ska uppmuntras att etablera filialer i Sverige. Jämställdhet mellan könen ska genomsyra verksamheten inom såväl högre utbildning som forskning.

Individen ska alltid ha goda möjligheter till utbildning. Högre utbildning av god kvalitet ska finnas tillgänglig i hela landet. Studentinflytandet ska värnas.

All högre utbildning ska vara forskningsanknuten. Statens roll är att finansiera utbildningen, att fastställa mål för den och att utvärdera dess kvalitet. Varje högskola bestämmer själv, utifrån kvalitetskraven, vilka utbildningar som erbjuds och hur utbildningen bedrivs.

Hög akademisk kvalitet och stor efterfrågan på utbildningen ska leda till ökade resurser för högskolan. Låg kvalitet på en utbildning ska kunna leda till att utbildningen stoppas. Treterminssystem och intensivkurser är viktiga för att möjliggöra att utbildningen kan fullföljas snabbare.

Studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund att studera på akademisk nivå. Det ska finnas drivkrafter för studenter att tillgodogöra sig en examen med normal eller högre studietakt, exempelvis genom införandet av en examensbonus. Åldersgränserna i studiemedelssystemet bör successivt höjas i takt med att vi arbetar längre.

För att Sverige ska vara en framgångsrik kunskapsnation i en internationaliserad värld behövs konkurrenskraftiga och långsiktiga villkor för forskning och utveckling, både i akademin och i näringslivet. Fortsatt höga statliga forskningsanslag är nödvändiga.

Forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet. Kvalitet handlar inte bara om kortsiktiga resultat, utan även om att ta risker och ifrågasätta invanda frågeställningar.

Det behövs goda villkor och social trygghet för doktorander och forskare, ökad samverkan mellan högskola och näringsliv och bättre villkor för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Avdragsrätt ska finnas för privatpersoners gåvor till forskning. Internationella forskningssamarbeten, exempelvis inom EU, möjliggör kraftsamling som enskilda länder inte kan åstadkomma.

Advertisements

2 thoughts on “Vad Folkpartiets partiprogram säger om skola och utbildning

  1. Ping: Vad partiprogrammen säger om skola och utbildning | Att bli lärare

  2. Ping: Världens bästa skitskola: I spåren av kommunaliseringen | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s