En paradox med lärande och lärarutbildning

De allra flesta lärare skulle hålla med om påståenden som ”alla kan lära sig matte”. Det ingår mer eller mindre explicit i lärarens yrkesroll att inte bara tycka, utan också veta att de allra flesta kan lära sig det allra mesta om man bara arbetar på rätt sätt och har tillräckligt med tid.

Ett lite kärvare påstående är exempelvis ”alla kan bli bra på matte 4”. (Matte 4 är den fjärde mattekursen på gymnasiet, och finns vad jag vet bara som krav för ordentligt tekniska högskoleutbildningar som civilingenjörsprogram.)

Jag vill hävda att de flesta lärare skulle hålla med om även det här påståendet. Många skulle lägga till brasklappar som säger att då måste man ha mer tid än vad kursen tillåter, att man kanske blir tvungen att arbeta enskilt med elever för att anpassa undervisningen – men de flesta skulle säga att med tålamod och rätt pedagogik kan även elever som har svårt för matte kunna få åtminstone ett C i matte 4.

Så säger lärare, eftersom det ingår i vårt yrke att undervisa. Att människor skulle ha fasta övre gränser för vad som är möjligt att lära sig går emot de principer vi tror på och arbetar efter. (Åtminstone om vi pratar om någorlunda normalt fungerande människor, och inlärningsområden som är någorlunda vardagliga.)

Paradoxen

Testa det här påståendet istället: Alla kan bli lärare.

Det är ett påstående som känns lätt provokativt, åtminstone för mig som lärare. Ändå får jag nog hålla med om att det är sant – för de allra flesta är det möjligt att träna sig till att bli en hygglig pedagog. Det vill säga: Mer eller mindre vem som helst kan bli en så pass bra pedagog att man når fram till de flesta eleverna.

Men det här, då? Alla kan bli bra lärare.

Här har jag, även om jag försöker, svårt att hålla med. Jag tror att om man ska bli en bra lärare krävs att man har en del personliga egenskaper – som är svåra att påverka eller ”lära sig”. (Däremot tror jag att de kan utvecklas under livets gång.) Jag tror alltså att vem som helst inte kan bli en så pass bra pedagog att man når fram till de allra flesta eleverna.

När jag var i Mullsjö på SMaL:s sommarkurs förra veckan diskuterade vi den här frågan litegrann, och ett förslag var att lärarens viktigaste egenskap är karisma eller ”förmåga att engagera”. Det är egenskaper som givetvis går att träna, men liksom musiköra, bollsinne och lokalsinne finns det individuella skillnader som (IMHO) är extremt svåra att kompensera för med hjälp av träning.

 

Den här paradoxen har fått mig att tänka en del. Och det finns flera tankar som är värda att tänka – åtminstone för mig.

  1. Är det verkligen så att karisma och musikalitet är egenskaper som till största delen är medfödda, eller utvecklar vi dem (eller inte) under tidiga år? Eller kan kan man träna upp dem till förbluffande nivåer dem även i sena år, om vi bara arbetar på rätt sätt?
  2. Om vi accepterar bollsinne och lokalsinne som mer eller mindre medfödda egenskaper, varför är det inte politiskt korrekt att säga att även mattehuvud är mer eller mindre medfött? (Och varför känner lärare att det är ok att säga att alla inte kan bli bra lärare, när det inte är ok att säga att alla inte kan bli bra på matte?)
  3. Om pedagogisk förmåga är mer eller mindre medfödd, och behovet av skickliga lärare är större än de som har den medfödda talangen – hur arbetar vi för att få så många lärare så skickliga som möjligt? (Samma fråga kan man ställa om matematisk förmåga.)

Jag tror att det finns rimligt säkra svar på de två första frågorna. Och att fråga tre är den mest intressanta, och den viktigaste.

Om fråga ett: Det vi menar med medfödda egenskaper är väl egentligen sådana som knappt ändras över tid, vilket är precis vad de här förmågorna är. Om de verkligen är skrivna i våra gener, formas av hormoner innan vi föds, eller byggs upp under våra första år är inte överdrivet intressant (åtminstone från skolperspektiv).

Om fråga två: Min hållning är att de som säger att mattehuvud inte är en medfödd (eller så) förmåga, anstränger sig för att ignorera forskningsresultat. Anledningen att vi inte använder det språket i skolan lär dels vara (a) att även de som inte har mattehuvud kan lära sig matte, och dels (b) att det är pedagogiskt självmord att stärka elevers uppfattning att man antingen är bra eller dålig på matte. Det är viktigt att elever känner att de kan påverka sitt lärande, och att vi lärare tror på att elever kan lyckas.

Om fråga tre: En av anledningarna att den här frågan är mest meningsfull är att eventuella svar är användbara även om förmågorna inte är medfödda. Det är också den svåraste frågan, enligt mig.

Advertisements

2 thoughts on “En paradox med lärande och lärarutbildning

  1. Tack för spännande text!

    Återger din fråga tre: ”Om pedagogisk förmåga är mer eller mindre medfödd, och behovet av skickliga lärare är större än de som har den medfödda talangen – hur arbetar vi för att få så många lärare så skickliga som möjligt? (Samma fråga kan man ställa om matematisk förmåga.)” Magister Falk fortsätter: ”En av anledningarna att den här frågan är mest meningsfull är att eventuella svar är användbara även om förmågorna inte är medfödda. Det är också den svåraste frågan, enligt mig.

    Frågan om pedagogisk förmåga ligger nära frågan om ledarskap som många försökt definiera och analysera. Egna och andras reflektioner kring vari ledarskap egentligen består. Frågan hur ledarskap och pedagogisk förmåga definieras, är med andra ord svårt att svara på. Och även om ”förmågan” skulle kunna anses medfödd, så är dessa ”egenskaper” i så fall svåra att peka ut. ”Karismatiskt ledarskap” var t ex ett hett ämne för 10-20 år sedan, som nu fått ge vika för något som kan kallas det postheroiska ledarskapet (Sveningsson & Alvesson, 2010:36).

  2. Omformulering av det näst sista påståendet som (kanske?) har ett ännu mer självklart svar: Alla kan komma in på lärarutbildningen och ta examen därifrån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s