Cognitive ease och pedagogik

Jag har tidigare nämnt boken Thinking, fast and slow av Daniel Kahneman, och hur den inspirerat pedagogiska tankar hos mig. Den här bloggposten tar upp en sak från boken, som jag velat skriva om ganska länge – cognitive ease – och hur det kan spela en roll i undervisning. Cognitive ease kan kanske översätts med kognitiv lätthet eller kognitivt flöde, och beskriver att vi har lätt att ta till oss något. Jag kommer att använda den engelska termen, eftersom jag inte är säker på hur det översätts till svenska.

cognitive ease

(Jag kan förresten berätta att den andra halvan av boken handlar mycket mer om ekonomi än första halvan, och jag är inte riktigt lika lyrisk över boken som jag var i början. Men den är fortfarande lätt värd att läsa.)

Det finns två saker som är intressanta med cognitive ease. Den första är att det är något som man eftersträvar som lärare. Om jag kunde få mina elever att uppleva (hamna i?) cognitive ease när de ska lära sig saker, så skulle de tycka att materialet var enkelt att förstå, något värt att kunna, och när de väl lärt sig det skulle de vara tveksamma till om de någonsin inte kunnat det. Mer eller mindre en pedagogisk dröm. (Åtminstone för mig som är mattelärare, och där undervisningen i mycket handlar om att få elever att ta till sig/bygga upp förståelse av rätt komplexa begrepp.)

Den andra intressanta saken med cognitive ease är att det finns en rad faktorer som bevisat ökar cognitive ease – och att flera av dessa är rätt lätta att kontrollera. Och det lustiga (och ibland olustiga) är att det kan vara helt ovidkommande saker, och som ändå har en positiv effekt.

Diagrammet ovan beskriver fyra faktorer som ökar cognitive ease. De är värda några kommentarer.

  • Upprepad exponering betyder att om vi ser saker ofta, så kommer det att öka cognitive ease. Saker som vi upplever regelbundet kommer vi därmed (med större sannolikhet) att uppleva som sanna och riktiga, och okomplicerade. Det här är ett fenomen som utnyttjas flitigt inom reklambranschen – fundera gärna på det i höst när valaffischerna kommer upp igen.
  • Visuell tydlighet är ganska intressant: Forskning visar att text som är lättare att läsa uppfattas som mer trovärdig. Samma sak gäller för andra typer av tydlighet – företag med namn som är lätta att uttala bedöms mer positivt än företag med knepiga förkortningar eller utländska ord.
  • Priming är en psykologisk term som betyder att hjärnan är inställd på att leta efter vissa typer av mönster eller egenskaper. Det styrs genom omedvetna associationer, och är förmodligen en stark källa till både vår arts överlevnad och till fördomar. Om jag tycker att sverigedemokrater är otrevliga, så kommer jag att ha lättare att hitta otrevliga egenskaper hos någon jag fått reda på är sverigedemokrat – inte för att jag aktivt försöker, utan för att min hjärna har fått lite lägre tröskel för att hitta de sakerna. Här kan det vara helt ovidkommande saker som påverkar: I försök har det visat sig att människor som ombeds att le när de svarar på frågor eller läser en text, blir mer positivt inställda – eftersom hjärnan associerar leendet med att saker är bra, och får då lite lägre tröskel för att trigga ”bra”-grejer.
  • Bra humör är kanske en aspekt av priming – men en viktig sådan.

Det är en viktig poäng att alla dessa faktorer ökar cognitive ease, och att cognitive ease i sin tur ger oss upplevelsen av att saker är sanna, goda, enkla och bekanta. Det är lätt att förstå att upprepad exponering gör att något känns mer bekant, men det gör också att det (med större chans) upplevs som mer sant. Ett bra argument eller en bra förklaring gör att något känns mer sant, men det gör också att det (med större chans) upplevs som gott, eller som att man har hört det förut. Om diagrammet ovan är visuellt tydligt, så är det enkelt att förstå, men det ökar också chansen att du tycker att dess innehåll är sant.

Det ska förstås också sägas att det inte är en rak orsak-och-verkan-effekt, eftersom en hel del saker kan lägga sig i vägen. Upprepad exponering av politiska budskap man inte sympatiserar med kan leda till ilska och frustration, snarare än att man tycker att budskapet är sant.

Så hur kan det här användas i undervisning?

De här sakerna är förstås inte nya, och de följer sunt förnuft. De flesta lärare vet att det är bra att upprepa saker, att elever lär sig bättre när de mår bra, att det är bra att bädda för nya idéer och begrepp på ett bra sätt, och att man ska vara så tydlig som möjligt. (Eller så tror jag bara att det här är känt sedan länge, eftersom jag hamnat i cognitive ease…)

För mig har det ändå varit nyttigt att se de här tankarna nedskrivna, och jag tror att begreppet cognitive ease kommer att göra det lättare för mig att se vad jag kan göra för att underlätta lärande för mina elever. Kanske vore det bra att ha knepiga saker sammanfattade på en plansch i klassrummet, för att öka exponeringen för dem. Kanske ska jag ibland inleda lektioner med att låta fem elever säga saker som gör dem glada. Kanske ska jag argumentera för att skolan ska investera i bättre belysning för våra whiteboards.

Eller så.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s