Första försöket med fysik: lite reflektioner

Nu har jag haft mitt första år med fysikkurser – två grupper med fysik 1. Det har varit intressant och givande, och jag tänkte att det är en bra grej att samla erfarenheter och tankar om vad jag eller inte vill göra nästa gång.

Vad jag har gjort, kortfattat

Först några ord om vad jag har gjort med kursen. Min ambition var att inte gräva runt i kursplanerna och försöka vända upp och ner på allt jag kan – utan att mer eller mindre följa boken och se hur det går. Mycket av min undervisning har alltså varit att följa bokens upplägg, och i allmänhet ha traditionell undervisning i form av genomgångar följt av att eleverna jobbar med uppgifter i boken.

Jag har ändå inte kunnat låta bli att göra några ovanliga saker:

  • Flippad undervisning med bok: Inför varje nytt avsnitt har jag (genom nästan hela kursen!) gett eleverna i läxa att läsa valda sidor i boken, eller ibland kolla på en video.
  • Kontrollfrågor i början av lektionen: För att få den flippade undervisningen att fungera någorlunda har jag använt kontrollfrågor som start på lektionerna. I början var de på papper, men jag övergick snabbt till Socrative. Med de frågorna kunde jag se hur väl klassen hade koll på frågor på basnivå, och i den mån eleverna svarade ärligt kunde jag också se hur många som faktiskt hade läst läxan (eftersom jag även frågade om det).
  • Ibland kontrollfrågor i slutet av ett moment: Under några moment hade jag även kontrollfrågor – mer komplexa sådana – i slutet av varje moment. För att kunna göra före/efter-undersökningar (och för att ge eleverna bättre chans att känna att de lär sig).
  • Provliknande uppgifter: Efter första delprovet stod det klart att en del elever presterade sämre på prov än på lektioner. Vi bestämde därför att vi då och då ska ha ”provliknande uppgifter” på lektionen – uppgifter av samma klass och tyngd som på prov, som man får lösa individuellt och jag samlar in. Om provbetyg och intryck i klassrummet inte stämmer överens i slutet av kursen kan jag kolla på de provliknande uppgifterna.
  • Färre men mer öppna laborationer: Jag tycker inte att laborationer är särskilt kul, och jag tycker särskilt inte att laborationer där man följer ett färdigt recept är roliga. Därför hade jag rätt få laborationer i kursen, men de var i regel labbar där man behövde fundera själv och dra egna slutsatser.
  • Quizlet-frågor med uppgifter på basnivå, som elever kan ha i mobilen om de vill.
  • Annorlunda avsnitt om relativitetsteori respektive kvantmekanikens atommodell. Dessa följde inte bokens upplägg, och gick delvis utanför det centrala innehållet för kursen, men jag ville ha dem för att det kändes kul.

Lite allmänna slutsatser

  • Det är bra att experimentera och testa olika arbetssätt.
  • Det fungerade rätt bra att följa boken (även om jag föredrar att göra kursinnehåll och kursplaner till ”mitt eget”).
  • Jag har fördjupat mina egna fysikkunskaper under kursens gång. (Det var lite av en överraskning, vilket jag får säga är rätt arrogant av mig.)
  • Det är lätt hänt att jag tonar ner vissa delar av kursen (läs laborationer) om jag inte tycker om de delarna.

Saker jag vill göra

  • Planeringslaborationer är bra. (Länk saknas!) En sån för varje område vore bra.
  • Frågor på basnivå är bra. Jag skulle vilja testa en standard på prov, där det finns ”räkna ut svar”-uppgifter på basnivå, där det alltid finns mer information än nödvändigt. Det gör att uppgifterna är enkla, men man måste ha lite koll – det räcker inte att slå upp en formel som innehåller rätt storheter.
  • Så länge man har planeringslaborationer på varje avsnitt och åtminstone 3–4 ordentliga laborationer tror jag att man klarar sig rätt bra.
  • Jag vill göra tydligare vilka olika funktioner laborationer fyller i fysiken. (”Hitta mätvärden” är gravt överrepresenterat i recept-laborationer. Det finns också ”försöka motbevisa ett påstående” och ”uforska och försök hitta samband”. Och i skolan även förstås ”lär känna laborationsutrustning och få uppleva fenomen fysiskt”.)
  • Jag vill ha fysikformler som fysiska pusselbitar att använda på tavlan, där man kan sätta samman två bitar som har gemensamma storheter.
  • Jag vill testa att använda vektorer i koordinatform genom hela kursen, för alla storheter som är vektorer. Det är inte svårare när man är van vid skrivsättet (snarare undviker man att göra fåniga misstag), och det ger superbra förberedelse för framtida fysik.
  • Jag vill representera energi som bägare/provrör fyllda med guldfärgad vätska. En bägare per energiform, och så kan energin flyttas mellan dem. (Jag vill göra det med bilder, inte med fysiska modeller.)
  • Jag vill testa att alltid använda ungefär istället för lika med. Massan m ≈ 2,1 kg. Hastigheten är v ≈ 3,221 m/s. Det är dels en bättre representation av vad mätvärden är, men det kan också vara ett bra pedagogiskt knep för att få elever att förstå vad mätosäkerhet handlar om – och vara medveten om den.

Det får räcka för nu. Inte välformulerat och inte sorterat, och det saknas säkert massor av tankar. Men nu är det dags att borsta tänderna och gå och lägga sig. Det är också viktiga saker.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s