Hur jag vill att undervisningen ska vara

För några månader sedan började jag spela datorspelet Braid. Det är skitsnyggt: På ytan ett 2D-plattformsspel med pussel man ska lösa. Under ytan finns en snygg historia, vacker musik, vacker grafik, intrikata gåtor, konsekvent men ovanlig logik i hur spelvärlden fungerar, och en stor portion nytänkande.

Det var svårt för mig att släppa Braid när jag väl börjat spela, så det var tur för mig att det var ett rätt kort spel. Men även när jag hade spelat igenom spelet fortsatte jag att fundera över det. Jag skaffade soundtracket, spelade om några banor, testade ”time runs” och funderade en hel del över vad symboler och historia i spelet egentligen betydde. Vad är huvudpersonen? Vad betyder egentligen slutet? Och hur ska jag förstå de saker som händer tidigare i spelet, i ljuset av vad jag får veta i slutet?

För någon månad sedan, när jag googlade och läste lite mer om Braid, upptäckte jag att jag inte alls hade spelat klart spelet. Bortom det ”vanliga” slutet finns åtta dolda stjärnor som man kan leta reda på, och uppleva ett annat slut. Som, igen, ändrar hur man tolkar vad som händer och hänt i spelet.

Och så upptäckte jag att det finns en ”game editor”, som man kan använda för att skapa sina egna banor till Braid. Och att det finns folk som skapat nya pussel som man kan försöka att lösa.

Idag har jag hittat de dolda stjärnorna, konstaterat att det inte går att vare sig skapa eller spela nya banor på den Mac jag har, och försökt leka lite med game editorn. Men jag funderar fortfarande över spelet, lite då och då.

Tänk om man kunde motivera sina elever att behandla matte eller fysik på det viset. Att de inte kan låta bli att fundera över det där med svarta hål, eller ett oändligt (eller krökt och slutet!) universum. Eller vad Gödels teorem egentligen innebär för det vi kallar matematik. Eller att kvantmekanik har visat oss att vårt universum inte är en ”lokal realism”. Eller vad det betyder att relativitetsteorin punkterar det vi kallar för samtidighet, och att tid och rum i viss mån är olika aspekter av samma sak.

Eller så.

Elever som känner en sån fascination av ett ämne kan inte låta bli att tänka på det då och då, och lära sig mer om det nästan hela tiden. Såna elever kommer att googla efter Bells olikhet, fundera över skillnaden mellan siffror och tal, upptäcka vad en torus-geometri är, och en massa andra saker som jag inte ens kan hitta på själv.

Det måste vara målet för mig som lärare, ju. (Men för de elever jag inte lyckas inspirera på det viset borde jag ändå se till att vi uppnår det som står i kunskapskraven.)

PS: Du kan också kolla in den tidigare bloggposten där jag samlade ett antal tips från spelutveckling som passar i undervisning.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s