Planera mattekurs del 5: Ett antal beslut

Det är egentligen fejk att berätta om mitt planeringsarbete som om det vore uppdelat i olika delar. De går alla in i varandra, och den här delen började redan medan jag höll på med listan med saker jag behöver ha klara innan kursstart. När den var nästan klar började jag flytta runt punkterna, så att de saker som måste hända tidigt låg högt upp, och de saker som kan hända senare låg långt ner. Igen: Själva processen med att skriva ner saker hjälpte mig att bli klokare.

Det känns helt rätt att börja med den första punkten i listan, och fatta ett antal beslut om hur jag vill jobba med kursen i höst. Om jag inte bestämmer de sakerna finns stor risk att jag behöver göra om en hel del av planeringen. (Det är förstås fullt möjligt, eller till och med troligt, att jag ändrar ett antal av besluten i efterhand, halvvägs genom kursen eller så. Det kommer också att leda till att jag måste göra om planeringsarbete. Det är sånt som kallas att lära sig. Men jag vill inte behöva planera om saker redan innan kursen har börjat i alla fall.)

Så här kommer ett antal beslut i stora och små frågor.

Mattebok på WikiBooks: Jag kommer att anväda WikiBooks för att lägga ut material som jag skriver, istället för att göra Google-dokument. För vissa avsnitt kommer det att bli tämligen komplett, för andra blir det bara fragment. Det blir ingen hel mattebok denna gång.

Låta elever lägga in problemlösningar i wiki-boken: Detta vill jag testa, och jag tror att jag kommer att göra det i första avsnittet i kursen. Det är relativt enkla saker, så förhoppningsvis har eleverna kraft över för att lära sig hantera wiki-boken. Dessutom är det ett avsnitt där jag kommer att behöva skapa övningar, och då kommer de att hamna i wikin.

Låta elever hitta på problemuppgifter och lägga in i wiki-boken: Detta vill jag testa, men inte förrän eleverna fått lösa problemuppgifter som jag har skapat. De måste få bli bekanta med wiki-boken först. Jag räknar med att det tar en hel lektion om man ska kunna komma i mål, åtminstone första gången.

Låta elever kommentera (och kanske förbättra) andras problemuppgifter och lösningar i wiki-boken: Detta är också något jag vill testa, men det blir förmodligen inget stående inslag. Istället blir det en lektion dedikerad till just detta. Kanske blir det i första avsnittet, kanske inte.

Regelbundna muntliga redovisningar: Det hade varit kul, och säkert jättenyttigt, att varje/varannan vecka ha två elever som redovisar ett problem på tavlan. Men jag väljer att inte införa det nu. Jag har andra förändringar att fokusera på.

Flippat klassrum: Här är jag jättekluven. Jag kan se stora vinster med att köra flippat rakt igenom, men jag kommer inte att ha tid att ordna med det. Istället tänker jag försöka ha flippade genomgångar av alla de procedurer som är klassade som övriga. Då kan jag/vi kanske ha ett arbetssätt där klassen jobbar samlat med de mest grundläggande sakerna i varje avsnitt, och sedan kan elever antingen jobba för att säkra sina kunskaper på E-nivå eller ha flippade genomgångar och jobba vidare med mer avancerade saker. (Man kan också argumentera för att flippade genomgångar av de viktigaste sakerna är extra bra att ha, eftersom det är där det är viktigast att kunna repetera själv, men jag väljer att inte gå den vägen. Denna gång.)

Löpande utvärderingar: I slutet av sista lektionen varje vecka ska vi ta tid för att göra snabba utvärderingar. Det är en enkel online-enkät, som kan gå på en minut att fylla i (men kan ta längre tid om man har mycket som man vill skriva). Det är ett sätt att få elever att reflektera över vad de lärt sig, och hur de arbetat. Och ytterligare ett sätt för mig att ta pulsen på klassen. Att kunna göra utvärderingar på det viset hänger på att eleverna har iPads (vilket bara vissa klasser har) – erfarenheter från förra året visar att det är skitsvårt att dra fram datorer för en snabb utvärdering, sista kvarten på sista lektionen.

Få elever att uppdatera sina matriser: I samband med utvärderingarna i slutet på veckan ska eleverna också kolla in sina Rudbeckmatriser, och markera hur de tycker att de ligger till. Allra helst vill jag att de ska bli så duktiga på att läsa sina matriser att de kan säga vad som är viktigast att bli bättre på, och sätta sina egna betygsprognoser. Jag borde förresten ta och viga en lektion i mitten av kursen för att gå igenom hur matriserna fungerar (igen) och låta eleverna sätta egna betygsprognoser.

Delprov: Jag kommer som regel att ha delprov i slutet av varje avsnitt. Delproven ska framförallt bestå av problemuppgifter, men om det behövs kommer jag att ha rena proceduruppgifter för att täcka alla procedurer som jag klassat som viktiga. Merparten av uppgifterna kommer att handla om det senaste avsnittet, men även tidigare avsnitt kommer att vara representerade. Delproven, liksom andra löpande bedömningar, kommer att användas som betygsunderlag (även om styrdokumenten inte är 100% tydliga på att det är så löpande bedömningar ska användas).

Muntliga prov: När jag haft muntliga prov tidigare (min egen variant!) har jag tänkt att det är ett bra sätt att lära mig vad eleverna kan, och ett bra sätt för dem att lära sig. Så det är lockande att ha muntliga prov mer regelbundet, och inte bara i samband med nationella provet. Jag kommer att planera in två lektioner för det typ halvvägs i kursen, eftersom jag vet att det är bra grejer (även om jag får erkänna att det inte känns speciellt lockande i skrivande stund).

Placering och möblering i klassrummet: Möbleringen i klassrummet får bli som den är. Min erfarenhet är att både bänkgrupper och klassisk alla-mot-tavlan-stil har sina fördelar. Varje vecka ska jag göra en ny lottad placering för eleverna, för att öka social blandning och minska ofrivillig ensamhet. Jag ska försöka se till att vi har alla lektioner i samma sal, så att möbleringen inte ändras (vilket skulle göra det jobbigare att hålla ordning på placeringen).

15-mintersregeln och sen ankomst: På Rudbeck finns ”15-minutersregeln”, som innebär att läraren låser dörren när lektionen börjar, och öppnar 15 minuter senare (eller så) när genomgången är klar. Ytterst få lärare tillämpar den. Jag tänker göra det, åtminstone i början av kursen, så att eleverna lär sig att de måste komma i tid.

Be om hjälp genom Twitter: Det här kommer jag att testa, som ett experiment. Istället för att räcka upp handen i klassrummet skriver man en rad på Twitter med taggen #matteklass (eller nåt), och flödet med såna tweets syns på tavlan. Det gör att andra elever kan svara på frågor (på Twitter eller i klassrummet), det gör att man märker när många fastnar på samma sak, och det gör att elever kan ställa frågor även när de inte är i skolan. Det kräver att eleverna har digitala verktyg till hands, men det borde räcka med smartphone.

Självrättande tester eller snabba och regelbundna diagnoser: Jag har sneglat på Flubaroo, som är ett verktyg för att förvandla Google-enkäter till självrättande tester. Men jag kommer inte att satsa på det i höst. Det tar värdefull planeringstid för mig, och ger fokus på procedurer snarare än problemlösning. Kanske kommer jag att ha diagnoser i början av varje avsnitt, där jag testar förkunskaper, men jag är inte säker. Det är inget jag tar med i mitt kursupplägg.

Allmänt experimenerande: Jag och mina elever ska vara beredda på att jag kommer att experimentera och testa olika arbetssätt under kursens gång.

Advertisements

2 thoughts on “Planera mattekurs del 5: Ett antal beslut

  1. Ping: Planera mattekurs på bloggen | Att bli lärare

  2. Ping: Planera mattekurs del 6: Grovplanering av kursen | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s