Skolpolitik del 3: Lärare måste få mer tid

Mitt tredje inlägg om mina åsikter om skolpolitik är ganska okontroversiellt: Skolan måste få mer resurser, och framförallt behöver lärare få en arbetsbörda som tillåter att verksamheten utvecklas.

För de allra flesta lärare gäller följande:

  • Man tycker att arbetet är viktigt och meningsfullt.
  • Man har idéer om hur arbetsmetoder kan utvecklas och förbättras.
  • Man lyssnar gärna på andras idéer om hur arbetet kan utvecklas och förbättras.
  • Man är alltid i en tidspress som gör att utveckling av arbetsmetoder prioriteras ned.

Enligt min uppfattning (och erfarenhet) utvecklas inte verksamhet genom fortbildningar eller ”lärarlyft”. Lärare har redan en miljon tankar om vad man skulle kunna testa för att göra skola och undervisning bättre, men för att faktiskt genomföra såna idéer – vare sig de kommer från eget huvud eller från fortbildning – måste man ha tid att organisera om sitt arbete, tid att utvärdera hur saker går, och marginaler att utnyttja om saker inte går som man hoppats. När jag var webbutvecklare hade vi en dag varannan vecka där vi fick jobba med alldeles egna projekt, för att förkovra oss och lära oss nya saker. Lärare har inte ens tid att fika.

Jag tror att lärare skulle få en rimlig arbetsbörda – det vill säga lite marginaler i sitt schema – om man sänkte undervisningstiden med 25%. (Jag har ungefär 16 timmar undervisning i veckan, som referens.) En alternativ approach är att lyfta bort arbetet med att (slut-)bedöma och sätta betyg – jag tror att det också skulle ge utrymme för utveckling.

En grov uppskattning säger att de skulle kosta omkring 16 miljarder kronor per år att minska lärares undervisningstid med 25%. (Att lyfta bort slutbedömning och betygssättnings skulle förmodligen kosta avsevärt mindre, beroende på hur det genomförs.)

Jag tror att det är extremt välinvesterade pengar.

För den intresserade, här kommer min grova uppskattning av vad det kostar att sänka undervisningstiden med 25%:

> På min gymnasieskola är en genomsnittlig lärarlön ungefär 30 000 kr, vilket betyder att lönekostnaderna för skolan är ungefär en halv miljon per lärare och år.

> Lärartätheten på gymnasieskolor är, över lag, ungefär 8 lärare per 100 elever. I en årskull är det ungefär 100 000 elever, vilket betyder att för varje årskurs i Sverige ligger de samlade lönekostnaderna på ungefär 4 miljarder.

> Om undervisningen minskade med 25% per lärare skulle det betyda att 33% fler skulle behöva anställas, vilket alltså betyder ökade lönekostnader på drygt 1,3 miljarder per år och gymnasieår.

> Löneläget i grundskolan är lägre än på gymnasiet, och jag vet inte hur lärartätheten ser ut där, men uppskattningarna här är så grova att det är rimligt att räkna med samma tal ändå. (Jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte vet hur arbetsbördan ser ut för lärare i grunskolan, men det skulle kännas lite väl arrogant att säga att det bara är gymnasielärare som har för mycket att göra.) Detta ger totalt 16 miljarder kronor per år.

Advertisements

2 thoughts on “Skolpolitik del 3: Lärare måste få mer tid

  1. Ping: Skolpolitik del 4: Lärarlönerna måste höjas | Att bli lärare

  2. Ping: AT-tjänst för lärare? | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s