Hur vorde det med mindre, och mer fokuserade mattekurser?

Igår hade jag kursprov för två av mina grupper. På väg från provet fick jag en tanke, som jag är lite förvånad över att jag inte fått tidigare under läsåret. Hur kommer det sig att matte 2b innehåller både saker som funktionslära och statistik? (Och geometri. Och budgetering.)

När jag följde tanken några steg till fick jag följande idé: Vad händer om man istället har mindre men fler mattekurser, och håller dem mer fokuserade? Exempelvis:

  • Algebra och aritmetik (20 poäng): Hantera exponenter och potenser, algebraiska uttryck, algebraisk notation…
  • Funktioner 1 – grund (20 poäng): Läsa/läsa grafer för funktioner, förstå och kunna använda funktionsnotation, kunna känna igen några olika typer av funktioner (från grafer och funktionsuttryck), och kunna använda funktionsuttryck för att räkna ut funktionsvärden, kunna beskriva verkliga situationer i termer av funktioner…
  • Funktioner 2 – linjära funktioner (20 poäng): …
  • Funktioner 3 – exponentialfunktioner (20 poäng): …
  • Sannolikheter (20 poäng): …
  • Statistik 1 (20 poäng): …

Exakt vad de olika (del-)kurserna borde innehålla, och hur stora de behöver vara, är förstås ett jobb som kräver massor med analys. (Och experimenterande.) Men jag tror att för mig som mattelärare skulle det vara ordentligt användbart, eftersom det skulle ge helt andra möjligheter att få tydliga riktlinjer för kurserna. Jag kan tänka mig att det är en bonus för eleverna också, eftersom det blir tydligare vad en mattekurs innehåller, man kan ta saker i mindre bitar, och det går lättare att ha med de saker som är relevanta för utbildningen man läser.

Den enda nackdelen jag kommit på hittills är att man som lärare får mindre frihet i hur man lägger upp innehållet i kurser. Jag har till exempel funderat på att använda korrelation för att introducera funktioner (och dessa avsnitt skulle förmodligen falla under olika delkurser). Å andra sidan går det förstås att exempelvis ha en 40-poängskurs ”statistik 1 och funktioner 1”, precis som jag just nu har en kurs ”matte 1c och 2c” sammanslaget för att det ska fungera bra med schemat.

Jag tror dock att det finns rätt många andra saker att ta hänsyn till, som jag missat. Har du tankar eller åsikter är jag mycket intresserad.

Advertisements

4 thoughts on “Hur vorde det med mindre, och mer fokuserade mattekurser?

  1. Tror att detta är en mycket god idé! Jag märkte den skillnaden när jag gick från att ha läst ”Matematik för Civilingenjörer I” (och börjat på 2:an) på LTU, där man klumpade ihop en mängd matematiska ämnen i 5-poängs block, för att sedan komma till UU och läsa mattekurserna uppdelat i ”Grundläggande Algebra”, ”Endimensionell analys”, ”Flerdimensionell analys” osv. Jag märkte just det du tar upp, hur mycket lättare det var att ha en förståelse för vad det är man läser för tillfället, och inte minst fick studiemotivationen en rejäl skjuts när man kände att man kunde sätta ett fint namn på det man läste. Det här tror jag absolut kan rekommenderas!

  2. Nääää. Problemlösningen skulle jättetrist. Som när man använder boken och eleverna löser problem utifrån vilket kapitel man är på. Fördelen med gamla matte A (jag har ju inte haft nya kurserna) är ju att vissa problem går att lösa på flera sätt.

  3. Jag håller till viss del med, men allt för korta kurser blir nog besvärligt att köra. (50 poäng är nog ett minimum). Sedan kan man fråga sig varför vi har ett kursgymnasium över huvud taget (och varför vi i så fall har program – ett rent kursgymnasium hade varit intressant…)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s