Hellre antagningsprov än betyg

Sedan jag själv gick i skolan har jag tyckt att betygssystemet har inneboende brister. Till dess försvar får man säga att det fungerar, åtminstone till viss del, och att det är relativt användbart.

Meningen med betyg, om man läser den officiella versionen, är att de ska avspegla de kunskaper en elev har. De är alltså ett kunskapsmått. Tittar man på hur de faktiskt används är de framförallt ett urvalsverktyg – de används för att ta avgöra vilka som ska få gå en viss utbildning eller inte (och, i begränsad utsträckning, vem som ska få ett visst jobb eller inte). Man brukar också hävda att betyg har en motiverande effekt – om man inte hade betyg skulle elever anstränga sig mycket mindre i skolan.

Jag är sjukt sugen på att titta närmare på hur det skulle fungera om man strök betyg och istället förlitade sig på antagningsprov som urvalsverktyg. Dina betyg gör dig inte behörig till nästa kurs på gymnasiet, eller till en viss utbildning på högskolan – istället måste du göra någon form av antagningsprov.

Innan jag går in på de fördelar (och nackdelar) som detta skulle kunna ge vill jag göra ett par förtydliganden:

  • Antagningsprov behöver inte betyda att man gör ett skriftligt prov vid ett tillfälle, så som med högskoleprovet. Det kan vara intervjuer, prov vid flera tillfällen, arbetsprover, och vad man nu tycker skulle vara relevant.
  • Det är inte gymnasiets skyldighet att förse universitet och högskolor med ett urvalsverktyg, och det är inte grundskolans skyldighet att förse gymnasiet med urvalsverktyg. (Så vitt jag vet finns det inte heller någon skyldighet att använda betyg som urvalsverktyg.)

Vilka positiva effekter tror jag att antagningsprov istället för betyg skulle leda till?

  1. Fokus på lärande i skolan skulle inte handla om vad man behöver prestera för att få betyget C (eller så), utan vad man behöver kunna i framtiden. Den alltför vanliga taktiken pressa-in-så-mycket-i-huvet-man-kan-till-provet skulle vara meningslös, och förhoppningsvis kunde lärandet få lite mer långsiktigt perspektiv.
  2. Kurser och program skulle behöva ha bättre koll på vad som egentligen efterfrågas av det som utbildningen utmynnar i. Vad säger antagningsproven för olika högskoleutbildningar att man behöver kunna? Vad säger olika yrkesorganisationer? Kursplaner bestäms i för stor mån av historiskt arv och utbildningstekniska aspekter, och för lite av vilken kompetens som efterfrågas.
  3. Frågan om likvärdig bedömning i skolan skulle lösas, eftersom lärare inte längre skulle sätta betyg. (Det skulle förstås finnas utrymme för godtyckliga antagningsprov, men dåliga antagningsprov skulle vara ett problem även för de som använder proven – inte bara de som utsätts för dem.)
  4. Den rangordning som dagens jämförelsetal uppmuntrar till skulle tonas ner. Idag kan man rangordna inte bara utbildningar, utan också elever, med betyg som bas. Och sånt görs.
  5. Lärare skulle inte sitta i den bisarra situationen där de dels undervisar, dels sätter betyg på effekten av deras undervisning. (Här kan vi prata om märkliga feedback-effekter.)
  6. Elever skulle i mindre uppfattning se skolan och lärare som motståndare, och förhoppningsvis mer som hjälpare på vägen till det man vill göra med framtiden.
  7. Utbildare skulle få bättre koll på vilka förkunskaper de kan förvänta sig hos elever/studenter, eftersom man vet vilka krav som ställs i antagningsproven.

Vilka nackdelar ser jag, då?

  1. Antagningsprov skulle i de flesta fall handla om skriftliga prov vid få tillfällen, vilket betyder att man har typiska high stake-situationer. Forskning säger att sådana situationer är dåliga ur pedagogiskt perspektiv – elever/studenter fokuserar mer på själva provet än att lära sig.
  2. Antagningsprov i form av skriftliga prov vid få tillfällen skulle systematiskt missgynna vissa grupper. En kännbar del av elever presterar sämre när de sätts i sådana situationer än vad de gör under mer avslappnade former.
  3. Om innehåll i gymnasieutbildningar börjar bestämmas av (exempelvis) antagningsprov från högskoleprogram, finns det ganska lite som binder samman utbildningar på ett nationellt plan. Det vore tråkigt att ha ett gymnasieprogram som heter ”för dig som vill plugga läkare i Uppsala”.
  4. Få gymnasieungdomar vet vad de vill göra när de slutar gymnasiet, och därför kan det bli svårt att ha det som riktmärke när man går på gymnasiet.
  5. När man undervisar behöver på ett eller annat vis göra bedömningar av elevers och studenters kunskaper, om man vill ha någon chans att anpassa undervisningen efter sin målgrupp. Man kan hävda att det är resurseffektivt att använda den kunskapen för att sätta betyg, istället för att ha antagningsprov.

Det finns fler fördelar och nackdelar som jag inte tänkt på. Skriv gärna en rad eller två och säg vad du tror skulle vara de viktigaste vinsterna eller de största hindren för att använda antagningsprov istället för betyg.

(Vad tror du till exempel skulle hända med elevers motivation, och med lärandet?)

Annonser

One thought on “Hellre antagningsprov än betyg

  1. Ping: Vad händer med betyg som drivkraft? | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s