Hur jag använder IT i min undervisning: samlade erfarenheter

Jag hoppas att jag nästa vecka får chans att prata med en IKT-utvecklare i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna. Han pratar med ett antal lärare, för att höra hur IT/IKT används i undervisningen, och hur det skulle kunna utvecklas.

Därför tänkte jag sammanställa hur jag använder datorer och sånt i min undervisning, tillsammans med lite erfarenheter och tankar.

Det är värt att veta att jag tidigare var webbutvecklare, och har alltså mer datorvana än de flesta. Mina färdigheter med programmering – men främst IT i allmänhet – är en oerhörd tillgång i mitt arbete som lärare. Framförallt spar det mig tid, men det ger mig också tillgång till verktyg som många andra missar.

Översiktligt

Jag använder IT på fyra stora sätt:

  1. Khan Academy, för att låta elever träna matte och följa deras framsteg.
  2. Google-dokument med kunskapsmatriser, för att hålla reda på vad elever visat för kunskaper, och låta dem veta vad jag sett att de kan.
  3. Kursplanering.se, för att sköta och samordna kursplanering för mina kurser, och för att dela planering med eleverna.
  4. Övriga experiment, som inte funkat så bra eller som inte kommit igång riktigt ännu.

Khan Academy

Jag använder den fantastiska webbplatsen Khan Academy för att låta elever få träna upp sina färdigheter i att räkna och använda matematiska procedurer.

  • Allmänna erfarenheter: Jag använder framförallt övningsuppgifterna där – det har bara hänt någon gång att jag hänvisat till de instruktionsvideor som också finns. Eleverna uppskattar/använder ledtrådarna i uppgifterna i mycket högre utsträckning än videorna.
  • Bra saker: Det är relativt lätt för mig att följa hur det går för eleverna. Elevernas träning på Khan Academy blir samtidigt en möjlighet för mig att se när de kan något, och kan alltså fungera som examinationsverktyg. En del elever blir klart motiverade av spelmekanismerna på Khan Academy. Att man måste sätta 10 uppgifter i rad för att få en stjärna gör att eleverna blir säkrare i sina procedurer, och på att kontrollera sina resultat. Elever har en tendens att hjälpa varandra med att förstå uppgifterna.
  • Svagheter: Det är förvirrande för eleverna när ledtrådar/förklaringar inte följer samma metoder som vi använder i klassrummet. Khan Academy fungerar i princip bara för att träna procedurer. Även procedurträningen riskerar att bli för ensidig, då man oftast bara tränar en typ av uppgift i taget – mer blandning hade varit bra. Man ska inte utgå från att alla elever gillar att jobba på Khan Academy, för det gör inte alla. Vissa elever har en tendens att lämna boken i skåpet, att inte använda papper och penna när de löser uppgifter, och att närmast ignorera de bokuppgifter jag också rekommenderar.

Utvärderingar jag gjort säger att över lag tycker eleverna att Khan Academy är mer värdefullt än kursboken för att lära sig matte.

Kunskapsmatriser i Google-dokument

Varje elev i mina grupper har dels en matris, dels ett dokument med skriftlig feedback. Matrisen dominerar helt klart, men jag brukar skriva några meningar i feedbackdokumentet efter prov och jag har också använt dokumentet när jag vill sammanfatta betygsläge och ge tips för vad eleven bör jobba mer med.

Matriserna jag använder är omfattande, och jag har en ruta för varje kunskap och varje område som jag tänker mig att jag kan/bör bedöma i kursen. Det är värt att kolla in ett exempel, om du vill förstå mer om hur jag jobbar.

Om man vill ha ett dokument för varje elev på det viset är det avgörande att man kan jobba med dokumentet smidigt. Jag har ett antal saker som gör det lättare för mig att hantera matriserna och dokumenten:

  • Ett master-kalkylblad i Google Docs, med en rad skript. Det första skriptet hjälper mig att skapa både matris och feedback-dokument till elever jag lägger in – inget manuellt kopierande för min del.
  • Det andra skriptet låter mig ”låsa upp” rutor i elevernas matriser, för att markera att de nu haft chans att visa att de kan (exempelvis) lösa ekvationssystem algebraiskt. Detta markeras med att relevant ruta blir beige istället för grå. Skriptet spar mig många hundra klick.
  • Det tredje skriptet låter mig uppdatera färger på rutor i många elevmatriser på en gång. Det använder jag för att grönmarkera rutor baserat på feedback från Khan Academy eller från prov, när jag vill uppdatera mycket på en gång.
  • Det fjärde skriptet låter mig ändra innehåll i rutor i elevmatriserna. Det har till exempel varit användbart för att länka texten i en cell till en uppgift på Khan Academy, eller för att lägga till ny text i elevmatriserna.
  • Jag har också vanligt hederligt kalkylblad, där jag samlat länkar till elevernas dokument och matriser (och även profilsidor på Khan Academy). Det är smidigt när jag vill nå en enskild elevs feedbackdokument eller matris, för att exempelvis markera att de visat någon relevant kunskap på en lektion. I samma kalkylblad sparar jag resultat från prov, och en del andra grejer.

Jag upplever några fördelar med att använda kunskapsmatriser på det här viset:

  • Jag får ett solitt sätt att hålla reda på vad eleverna visat för kunskaper, på ett sätt som stämmer överens med vad kursplanen säger att de ska kunna.
  • Eleverna kan se själva vad de visat eller inte visat vad de kan.
  • Jag kan, på riktigt, uppdatera betygsunderlag när en elev visar relevanta kunskaper – även om det inte är på ett prov. (På prov händer det också att elever visar andra kunskaper än de jag avsåg att testa.)
  • Det är tydligt att eleverna blir mer motiverade och fokuserade när jag säger att ett visst arbete ger en grön ruta i matrisen. (Nästan alltid handlar det om att någon uppgift på Khan Academy ger en grön ruta.) Det är bra att kunna ge sådan motivation även när det inte är prov nära förestående.

Den enda nackdelen jag upplever är att det tar en del tid att hantera matriserna. Men det tar, faktiskt, inte speciellt mycket tid – och jag ser inget snabbare sätt att hålla koll på elevernas kunskaper och fortfarande hålla sig i närheten av de bedömningar som kurs- och läroplaner föreskriver. Matriserna är inte en utgångspunkt jag haft – jag har försökt tolka hur kunskapsbedömningar bör göras, och sedan försökt få ett så effektivt verktyg som möjligt för att göra sådana bedömningar.

Det finns förresten en nackdel: När en elev väl fått en grön ruta har jag inga bra rutiner för att kontrollera kunskapen igen, för att se att den inte glömts bort en månad senare. Jag har några tankar kring hur det skulle kunna fungera, men inget jag genomfört. Det här ämnet kan bli en hel uppsats, men för tillfället är jag nöjd med att jag kan garantera att eleven någon gång varit säker på att (exempelvis) lösa andragradsekvationer.

kursplanering.se

Mitt tredje datorbaserade verktyg är kursplanering.se, en webbplats som jag utvecklat själv. (Jorå!) Dess hemliga mål är att lura lärare att dela med sig av undervisningsresurser med varandra, men jag gömmer detta bakom ett verktyg som gör det lättare att skapa och återanvända kursplaneringar.

Vad kursplanering.se hjälper till med kan sammanfattas så här:

Jag är jätteglad (och inte så lite stolt) över att kursplanering.se spar mig en massa tid. Det går fortare att göra i ordning lektionsplaneringar, och jag behöver inte lägga tid på att jämföra hur kursen går med min ursprungliga planering.

Andra experiment och verktyg

Det finns några andra IT-baserade saker som jag testat i undervisningen, med bättre eller sämre resultat.

  • Att spela in genomgångar i klassrummet. Jag använde en iPad som skrivplatta och projicerade bilden på skärm, och hade en genomgång som jag spelade in och la ut på YouTube. Det var lite klumpigt, och resultatet var inte så användbart, så jag gjorde det inte mer än en gång. Eleverna tyckte att det var helt ok, men kanske inte att man ska göra det varje gång.
  • Att spela in en genomgång med en enskild elev. En elev jag sprang på i skolans cafeteria frågade om jag inte kunde förklara det här med exponentialekvationer igen. Jag fick ett infall och hämtade iPaden jag hade i närheten, och spelade in samtidigt som jag ritade och förklarade. Det var en rätt skön förklaringsform, och jag kan tänka mig att fortsätta med den.
  • Khan-klonen (eller egentligen Mechanical Tutor) är ett projekt jag startade eftersom jag kände att Khan Academy erbjuder en bra modell för att öva på standarduppgifter, men allt jag är ute efter finns inte på Khan. Jag har inte kommit så långt med projektet, men min målsättning är att någon som kan programmera PHP enkelt ska kunna skapa nya typer av datorskapade frågor, och att vem som helst ska kunna kombinera ihop frågor som man tycker passar ett visst avsnitt för att låta elever jobba med blandade uppgifter inom rätt områden.

Några andra blandade verktyg jag ofta använder:

  • Google Docs/Google Drive är ett praktiskt verktyg för att skapa dokument man vill (kunna) dela med andra. Jag använder det både för dokument jag delar med enskilda elever, och sånt jag tänker att andra lärare kan dra nytta av (så som prov). Jag använder en standard-inledning, där jag säger att det är fritt att återanvända dokumentet och ger en länk man kan nå det på (om man skulle fått tag på en utskrift). Jag använder en länkkortare för att få hanterbara länkar. Svaghet: De flesta dokumenten ligger på mitt Rudbeck-konto, så om/när jag slutar på Rudbeck kommer jag att behöva flytta ägarskapet till mitt privata Google-konto, så att dokumenten inte försvinner.
  • YouTube är en smidig plattform för att dela videor. Man behöver inget konto för att kolla på videor, man kan använda Creative Commons-licens, och de flesta går till YouTube när de letar efter videor. Jag spelar in en hel del videor, antingen med Snapz Pro X (ej fritt) på min/skolans laptop eller med ReplayNote (ej fritt) på skolans iPad.
  • Prezi.com är ett smidigt verktyg för att göra presentationer. Jag använder det varje gång jag vill ha en datorgjord presentation. I de flesta fall brukar jag också provköra presentationen innan lektionen, spela in, och lägga ut på YouTube.
  • Geogebra är ett verktyg för att hantera och åskådliggöra geometrisk matematik. Vad jag förstår går det att använda till en miljon olika saker, men jag använder det mest för att göra grafer för funktioner och klistra in i skriftliga prov (vilket är busenkelt). Några gånger har jag använt det i klassrummet för att visa vad som händer när man exempelvis ändrar k-värdet på en rät linje, men det känns inte som att det slagit. Jag har en kollega som låter eleverna experimentera själva med Geogebra, och det är nog inte helt dumt – men kostar förstås tid.
  • WordPress.com och den här bloggen (med flera) är ju också ett verktyg jag använder. Att skriva en blogg är ett bra sätt att samla tankar och reflektera över arbetet som lärare, något som lätt prioriteras ned i det dagliga arbetet. Jag har också ett vanligt ordbehandlingsdokument, där jag skriver loggbok varje vecka.

Det finns ett antal verktyg jag använder för speciella ändamål, exempelvis Gapminder när vi jobbar med korrelation, men det tar jag inte upp närmare här.

About these ads

3 reaktioner på “Hur jag använder IT i min undervisning: samlade erfarenheter

  1. Jag har länge funderat på hur man på bästa sätt kan dela betygsmatriser med elever. Helst ville jag haft ett grafiskt gränssnitt där man kan sätta kryss i matrisen, gärna olika färger för olika moment/prov/uppgifter. Jag har inte hittat något sådant, men tänkte i går att det måste jag fråga magister Falk om.

    Så i dag sitter jag på en kurs i datorstött lärande och frågar läraren om han vet något sådant verktyg. ”Tja, det var nån lärare som hade gjort nåt smart i Google kalkylark. Jag ska hitta länken.” Och så länkar han hit. Det var ju ett sammanträffande.

    Din variant verkar ju ändå vara ganska bra. Ska försöka sätta mig in i det! Vilken tillgång du verkar vara – iaf för mig. :)

    • Haha – den digitala lärarvärlden är verkligen inte så stor!
      Jag tror utan tvekan att vi är en tillgång för varandra i så fall.

      De skript jag använder i Google Docs finns att hitta på Github: https://github.com/Itangalo/studentmatrix

      Men den koden är *verkligen* bara skriven för mig själv, än så länge. Kanske går det att förstå delar av den, och hur jag använder den, men de första taffliga försöken har fortfarande inte blivit uppstädade.

      Jag svarar gärna på frågor, om såna skulle uppkomma. (Gissar att det främst handlar om hur jag använder matriser, men även kodmässigt om det skulle vara så.) Det vore ju kul att ses någon gång. Ingen chans att du ska på EdCamp sthlm på måndag? http://edcamp.se/?page_id=357

  2. Pingback: Kunskaper i programmering sparar tid | Att bli lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s